Frida, översättare
... det är lika naturligt att jag använder mig av verktyg i mitt arbete som att en snickare gör det. Men i stället för snickarens hammare, såg och spik har jag böcker, ordlistor och dator.
När Frida kom till Lund för att börja studera blev det först litteraturvetenskap och engelska, eftersom det passade hennes språkintresse. Väl på universitetet hörde hon talas om Språkkonsultprogrammet och tyckte att kombinationen av ämnena och inriktningen mot svenska verkade intressant och något som nog skulle falla henne i smaken. Under utbildningens gång kom hon i kontakt med översättaryrket och det klickade till direkt. I dag jobbar hon som just översättare, och även som redaktör och korrekturläsare, och har enorm nytta av de verktyg som språkkonsultutbildningen gav henne.
Frida berättar om studier och arbete
Jag hade aldrig något speciellt drömjobb som liten men tyckte från första klass att skolan var kul. Därför var det självklart för mig att jag skulle plugga vidare efter gymnasiet. Frågan var bara vad? Efter ett par års ströjobb och resande insåg jag att mitt intresse för språk, både på ett funktionellt och kreativt plan, var störst. Jag har alltid fascinerats av hur vi genom språk kan förstå varandra, över gränser och på djupet, och älskat hur en bra bok kan beröra. Det fick mig att söka in till en ettårig kurs i litteraturvetenskap. Det kändes som rätt ställe för mig att börja på. På plats i Lund hörde jag för första gången talas om Språkkonsultprogrammet. Jag kollade upp mer och kände att det lät som något för mig. En slags mix av det du gör som kommunikatör och översättare, fast bara på svenska? Så spännande! Tyvärr började programmet bara vartannat år och jag hade fel tajming. Medan jag väntade in nästa programstart passade jag på att läsa engelska.
Jag trivdes riktigt bra som student i Lund. Studentlivet har så himla mycket att bjuda på. Nationslivet, baler, sittningar, spelningar, Lundakarnevalen, nollning och spex, för att nämna en del. Du lär hitta något som passar dig. Jag kände nästan ingen när jag flyttade till Lund så jag hakade på kårens nollning och hade jättekul. Där fick jag mina första och närmsta vänner i Lund och vi håller fortfarande kontakten. Jag var också fadder ett par terminer och det var nästan ännu roligare. Jag upptäckte att många som läser humaniora kanske bara läser en kurs på en termin eller redan har sitt sammanhang, och det kan göra att det är lite svårare att hitta sitt kompisgäng. Då är nationerna eller kåren verkligen ett sätt att hitta vänner. Så sett är det en fördel att Språkkonsultprogrammet är just ett program, där man följs åt hela vägen med sin kull och har gott om tid att bli vänner (och hjälpas åt med plugget).
Färre föreläsningar – mer eget ansvar
När man pluggar humaniora är det färre föreläsningar per vecka än till exempel tekniska program och ett stort fokus på att skriva uppgifter eller läsa på inför föreläsningar på egen hand. Vi hade oftast 3–5 föreläsningar per vecka och resten av tiden ansvarade vi själva för att läsa på det vi behövde för att hänga med. För många är det lite av en omställning att börja på universitetet, med mycket eget ansvar kombinerat med en annan typ av krav än skolans. Ett tips för att underlätta är att gå på någon föreläsning i studieteknik – de brukar finnas varje termin – eller att plugga med vänner efter föreläsningarna och hjälpas åt.
Det finns såklart en massa nyttigt som jag bär med mig från utbildningen, men två saker satte sig väldigt starkt i mig. För det första: att vi fick träna massor på att ta och ge kritik vilket hjälpte mig att på riktigt förstå att jag inte är mina texter eller mitt arbete och satte skrivprocessen i ett nytt ljus. För det andra: att det är lika naturligt att jag använder mig av verktyg i mitt arbete som att en snickare gör det. Men i stället för snickarens hammare, såg och spik har jag böcker, ordlistor och dator.
Från extrajobb till konsulttjänst
Under tiden på Språkkonsultprogrammet hittade jag ett extrajobb som översättare och nåt klickade till i mig. Att få in en fot i det lät så himla kul och tack vare kursen i engelska, plus en bra prestation på antagningstestet, fick jag jobbet. Det var det roligaste jobbet jag haft, så när jag letade jobb efter examen sökte jag allt jag hittade som på något sätt rörde antingen språkkonsultarbete eller översättning, både på plats och på distans.
Min erfarenhet från extrajobbet i kombination med mina studier och min examen gjorde att jag fick chansen att bli konsult i ett nystartat, långsiktigt projekt på ett stort, internationellt företag som erbjuder översättning åt företag och har sitt huvudkontor i London. Nu har jag varit konsult åt företaget i över två år. Jag jobbar heltid på distans och lägger själv upp mitt schema. Med andra ord har jag friheten att jobba var som helst och när som helst, så länge jag håller mina deadlines. Med tiden har jag fått möjligheten att bli en del av flera parallella projekt och är nu även redaktör och korrekturläsare. Projekten ser ganska olika ut: jag arbetar i olika program, ibland självständigt och ibland i ett team och mot väldigt olika kunder (jag jobbar med en digital assistent åt ett it-företag, en klädbutik online och en dejtingapp).
Tankar om ton, ”transcreating” och ”translating”
I mitt jobb har jag stor nytta av förmågan att på olika sätt anpassa en text efter sin mottagare. Med de olika kunderna kommer olika målgrupper, och det gäller att kunna ställa om och ändra ton. Mycket av det en språkkonsult lär sig om att anpassa texter är direkt överförbart till översättning, framför allt om det rör översättning som handlar mer om ”transcreating” än ”translating” – det vill säga att omforma det engelska originalet till en svensk motsvarighet för att uppnå samma känsla eller kärna, snarare än en ordagrann översättning. Då gäller det att ha en djup förståelse för det egna språket och kunna se små nyanser som kan göra det där lilla extra.
Nu ska jag precis påbörja mitt fjärde parallella konsultprojekt och jag trivs otroligt bra. Jag är dessutom fortfarande kvar på mitt extrajobb från studietiden, numera som översättningsansvarig. Det känns som att jag lyckades snubbla över det jobb jag aldrig insett att jag innerst inne drömde om. Nu drömmer jag om att en dag kanske få översätta böcker, men att också fortsätta utvecklas, bredda mig och upptäcka nya områden inom översättning och redigering.
November 2022