Sökresultat

De senaste 50 åren har mängden vatten utan syre mer än fyrdubblats i de öppna haven. I kustnära vatten, inklusive flodmynningar och hav, har områden med syrebrist mer än tiodubblats sedan 1950. Att skydda känsliga arter, ta kontroll på övergödning och klimatförändringar samt förbättra spårteknik är några lösningar på problemet, enligt forskare från bland annat Lunds universitet. - Tillräckligt med

https://www.lu.se/artikel/syret-i-varldshaven-minskar-forskare-ser-farorna-och-losningarna - 2026-01-05

I början av 1970-talet klev Lars Edvinsson för första gången in genom dörrarna på Lunds universitet. Då som nyantagen läkarstudent och nyfiken blivande forskare på Histologen på Biskopsgatan. Drygt 50 år senare tilldelas han världens mest prestigefyllda pris och utmärkelse inom hjärnforskning, ”The Brain Prize”, som varje år delas ut av Lundbeckfonden. Han får priset för sin banbrytande forskning

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllda-brain-prize-till-migran-pionjar - 2026-01-06

För närvarande finns inga läkemedel som stoppar eller fördröjer sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Trots att potentiella läkemedel i tidigare studier har minskat plack i hjärnan har inte patienternas kognition förbättrats. Men skulle resultaten varit annorlunda om det gick att designa studier som ingriper långt tidigare i sjukdomen, innan kognitionen påverkas? Det har en internationell stud

https://www.lu.se/artikel/langre-forsoksperioder-och-storre-lakemedelsstudier-behovs-vid-alzheimer - 2026-01-06

Hematopoetiska stamceller, de celler som ger upphov till alla typer blodceller, kräver en väldigt specifik mängd av protein för att fungera korrekt. Vid vissa former av aggressiv blodcancer är denna reglering av proteinproduktionen störd. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet gjort en upptäck som kan leda till att vi bättre förstår vad som gått fel. – Vår forskning kan vara betydelsefull nä

https://www.lu.se/artikel/nodvandig-mekanism-blodcellernas-funktion-upptackt - 2026-01-05

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-01-06

https://www.lu.se/artikel/upptack-naturen-runt-husknuten-tio-vaxter-att-spana-efter-eller-smaka-pa - 2026-01-06

Sedan starten för tjugo år har Industridesignskolan vid Lunds universitet löpande delfinansierats av Ikea Foundation. Nu har stiftelsen beslutat att skänka ett engångsbelopp på 33 miljoner euro, runt 350 miljoner kronor, för utveckling av ämnet industridesign och till minne av Ingvar Kamprad. Donationen är en av de i särklass största sedan Lunds universitet grundades 1666 och kommer att trygga ind

https://www.lu.se/artikel/rekordstor-donation-350-miljoner-till-industridesign - 2026-01-06

Mängden avfall från industrier och andra verksamheter är fem gånger större än från landets hushåll. I en ny studie granskas hur avfallsproducenter arbetar för att minska mängden onödigt avfall. Resultaten visar att såväl teknik som ekonomi och organisation försvårar möjligheten att minska avfallet. – Det som är nytt i denna studie är vår analys och vårt resultat att produktion av avfall ses som de

https://www.lu.se/artikel/svagt-intresse-att-forebygga-avfall - 2026-01-06

Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar moln bildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Moln påverkarAerosoler är

https://www.lu.se/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2026-01-06

Alla partiklar som når atmosfären leder till olika kemiska reaktioner. Partiklar kommer dels från naturliga källor som vulkanutbrott och skogsbränder, dels från luftföroreningar och utsläpp. Aerosolforskaren Johan Friberg studerar partiklar på höga höjder. Han befarar att det ökade antalet skogsbränder globalt kan ha stor påverkan på ozonlagret. – Jag studerar luften som ligger i stratosfären och

https://www.lu.se/artikel/okat-antal-skogsbrander-kan-skada-det-viktiga-ozonlagret - 2026-01-06

Lunds universitet satsar 64 miljoner kronor på en forskarskola med fokus på samhällsutmaningar och Agenda 2030. Kristina Jönsson, docent i statsvetenskap, blir koordinator. – Det här är en unik möjlighet att göra något riktigt nytt och spännande, säger hon. Forskarskolan är finansierad från 2109 till 2023. Myndighetskapital från fakulteterna ska finansiera tolv doktorander.Fullt utbyggd kommer den

https://www.lu.se/artikel/lu-satsar-64-miljoner-pa-forskarskola-om-de-globala-malen - 2026-01-05

En gruvarbetarson från Grängesberg. En samhällsvisionär som konstruerade vårt moderna studiemedelssystem. En religionskritiker och preventivmedelsförespråkare som hamnade i fängelse för att ha hädat. Nationalekonomerna i Lund har alltid varit en färgstark skara. Nu presenteras ett axplock av dem under ett halvdagssymposium. Vad har 1600-talets Samuel von Pufendorf gemensamt med den alldeles nylige

https://www.lu.se/artikel/inga-diktaturens-representanter - 2026-01-05

Vad är det som gör att vi accepterar vissa (data)system, men ogillar andra? Christina Keller är ny Lundaprofessor i informatik vid Ekonomihögskolan i Lund och har forskat länge om vilka faktorer som gör att vi godtar ett informationssystem. Vad är det som gör att vissa program på datorn på jobbet gör oss så frustrerade och arga? Medan apparna i telefonen gör oss, om inte lyckliga, så glatt förströ

https://www.lu.se/artikel/nytta-och-latthet-tva-faktorer-bakom-bra-system - 2026-01-06

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som utses till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. En ärftlig hjärnsjukdom som leder till för tidig död och för vilken det idag inte finns någon bromsande behandling. Huntin

https://www.lu.se/artikel/asa-petersen-utsedd-till-wallenberg-clinical-scholar - 2026-01-06

Här finns forskare som kan kommentera olika aspekter av kriget i Ukraina, situationen i Ryssland, det säkerhetspolitiska läget i Europa och Östeuropas historia. Uppdaterad 22 februari 2023Listan riktar sig till media som vill få kommentarer kring läget i Ukrainakrisen och även få en djupare bild av bakgrund, politik, historia och andra aktuella frågor kring länder som Ryssland och andra omkringlig

https://www.lu.se/artikel/expertlista-kriget-i-ukraina-ryssland-och-sakerhetspolitik - 2026-01-06

Hudforskare vid Lunds universitet tror sig ha knäckt gåtan om varför vi på ett snabbt sätt lyckas hindra en infektion från att okontrollerat sprida sig i kroppen i samband med sårskador. En kunskap som de tror kan få klinisk betydelse för att utveckla nya sätt att motverka bakterier. – Vi kanske inte behöver döda dem med antibiotika utan bara samla ihop dem så att kroppen bättre kan ta hand om inf

https://www.lu.se/artikel/ny-forsvarsmekanism-mot-bakterier-upptackt - 2026-01-05

Det är känt att hjärtsvikt ansamlas i vissa familjer men det är oklart om detta beror på en överföring av gener eller livsstil. Genom att studera adopterade personer och både deras biologiska föräldrar och adoptivföräldrar, kan aktuell forskning visa att det genetiska arvet är den dominerande faktorn när det gäller familjär förekomst av hjärtsvikt. Det är forskare verksamma vid Lunds universitet o

https://www.lu.se/artikel/arvets-betydelse-hjartsvikt - 2026-01-05

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2026-01-06

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2026-01-06

Först ändras kromosomtalet i en cell, sedan uppstår i en lavineffekt mängder av ytterligare mutationer som omvandlar cellen till en cancercell. Så beskrivs utvecklingen av cancer enligt en känd teori – men denna teori har aldrig testats ordentligt. Detta har nu gjorts av en forskargrupp vid Lunds universitet, som visar att idén om en "lavineffekt" inte håller utan utgör en vetenskaplig återvändsgr

https://www.lu.se/artikel/lavineffekten-bakom-cancer-motbevisad - 2026-01-06