Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "SASH92 – Social AI through the Looking Glass" gav 52341 sökträffar

Hon väcker hopp om en bättre värld

Blir världen bättre? Carlota Perez svarar inte på frågan. Istället förklarar hon hur vi gör den bättre. Och hoppet tänds i ögonen hos den unga publiken under Debatt i Lund. – Klimathotet kan vändas till en möjlighet. Grön tillväxt kommer att ge massor av nya jobb och ett gott liv för människor inte bara i väst utan i hela världen. Gör vi rätt nu så kan detta bli lösningen på klimatproblemen och fa

https://www.lu.se/artikel/hon-vacker-hopp-om-en-battre-varld - 2026-01-02

Sverige – föredöme eller skräckexempel?

LUM riktar sökarljuset mot Sverige och låter tio forskare ge sin syn på dagens Sverige och vart vi är på väg. Blir världen bättre? Den frågan ställer sig forskare när 350-årsjubileets första vetenskapsvecka går av stapeln 6-12 mars. Debatt i Lunds panellister inleder veckan genom att vrida och vända på frågan och därefter följer fem dagar med diskussioner och föreläsningar om levnadsstandard, mäns

https://www.lu.se/artikel/sverige-foredome-eller-skrackexempel - 2026-01-02

Matematisk modell användbar i pandemiplanering

Med hjälp av en matematisk modell har forskare lyckats koppla samman bekräftade covid-19-fall med intensivvårdsinskrivningar och dödsfall. Modellen, som gör det möjligt att förutse och planera sjukvårdsbelastning, kan bli värdefull under den pågående pandemin samt vid framtida epidemier. Det är med hjälp av en så kallad FIR-modell (en typ av filter för digitala system) som ett svenskt forskarlag,

https://www.lu.se/artikel/matematisk-modell-anvandbar-i-pandemiplanering - 2026-01-02

Från sill till bläckfisk – tumlarens breda meny avslöjad

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2026-01-02

Vattendroppars tryck utlöser snabbt panikartade stressresponser i växter

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket snabbt och kan göra växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Till skillnad från människor kan växter inte kän

https://www.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2026-01-02

Kampen mot kunskapsresistens förbiser vårt evolutionära arv

Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till för att göra debatten i infekterade frågor såsom klimat, GMO och vaccination mindre polariserad. Vi vet allt mer och tillgången till infor

https://www.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-01-02

Anmälningar om arbetsskador ger en chans att rätta till felen

Skadeanmälningar gör det möjligt att rätta till brister i arbetsmiljön innan det blir allvar – både psykosocialt och i den fysiska miljön. Men få anställda anmäler tillbud och därför planeras en kampanj. Olle Jernberg är arbetsmiljöingenjör och arbetar tillsammans med Elisabet Ekenstam och Jenny Sjöberg med arbetsmiljöfrågor vid Lunds universitet. Varje år sammanställer de tre en rapport med stati

https://www.lu.se/artikel/anmalningar-om-arbetsskador-ger-en-chans-att-ratta-till-felen - 2026-01-02

Det finns en gräns för hur mycket värme fåglar klarar av

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2026-01-02

Lunds universitet stärker sitt klimatarbete

Lunds universitet blir medlem i EU:s största klimat- och innovationssamarbete, Climate-KIC. Tillsammans med 230 andra lärosäten, företag, städer och andra aktörer ska man arbeta mot det gemensamma målet – att hitta lösningar på klimatutmaningen. – Vi ser stora möjligheter för både forskare och studenter vid Lunds universitet. Climate-KIC är en betydelsefull arena för att få fram konkreta lösningar

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-starker-sitt-klimatarbete - 2026-01-02

Forskarskola lyfte fram hållbarhetsvetenskap

Efter tio år, 39 doktorander och 29 avhandlingar avslutas nu LUCID, forskarskolan som satte hållbarhetsvetenskap på kartan och var unik i att integrera natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. LUM bad Lennart Olsson, koordinator vid forskarskolan och verksam vid universitetets centrum för hållbarhetsstudier -LUCSUS, att berätta om framgångar och svårigheter med att driva en tvärvetenskaplig forskar

https://www.lu.se/artikel/forskarskola-lyfte-fram-hallbarhetsvetenskap - 2026-01-01

Fem myter om vad som skiljer människan från djuren

Doktoranden Lena Lindström resonerar om förmågor som vi länge trott var unikt mänskliga – men som visat sig inte vara det. Föreställningen att det finns en avgörande skillnad är ovetenskaplig, anser hon.  Här är några vanliga föreställningar Lena Lindström slår hål på:Komplext språk. Präriehundar använder varningsläten för att beskriva små skillnader i annalkande personers utseende, såsom färgen p

https://www.lu.se/artikel/fem-myter-om-vad-som-skiljer-manniskan-fran-djuren-0 - 2026-01-02

Så kan Sverige klara torka och sinande grundvatten

Hittills har det mest kommit nödsignaler från Gotland och Öland om vattenbrist, men nu måste även fastlandet börja förbereda sig för torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, som listar vad som behöver göras. Till följd av inlandsisens härjningar har Sverige förhållandevis nära till det kompakta urberget, vilket gör att de naturliga större grundvattenmagasin

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-sverige-klara-torka-och-sinande-grundvatten - 2026-01-02

Tappa inte bort makt och rättvisa i strävan mot ökad hållbarhet

Teori om hur samhället ska hantera miljöfrågor måste fördjupas. Annars riskerar hållbarhetsforskningen att leda till att komplexa ekosystem blir varor på en nyliberal global marknad eller att fattiga människor förlorar rätten till och makten över lokala naturresurser. Om resiliensteori används på ett sätt som förenklar sambanden mellan natur och samhälle, vilket är föremål för forskarnas studie, k

https://www.lu.se/artikel/tappa-inte-bort-makt-och-rattvisa-i-stravan-mot-okad-hallbarhet - 2026-01-02

Vem kommer att bestämma i framtiden?

Ibland förändras maktbalansen mellan världens stormakter mitt framför ögonen på oss – som när muren föll för 30 år sedan eller som de senaste veckorna när USA drog sig bort från i de kurdiska områdena i Syrien. Ibland sker förändringarna så långsamt att vi inte märker det. Under Framtidsveckan lät vi fem experter – på Kina, Ryssland, USA, Europa och Mellanöstern – se in i spåkulan och försöka ta s

https://www.lu.se/artikel/vem-kommer-att-bestamma-i-framtiden - 2026-01-02

Levande historia vid Campus Open i Helsingborg

18 populärvetenskapliga föreläsningar under en fredagseftermiddag i november. Årets Campus Open komponerades av så vitt skilda teman som mode, ledarskapsmyter, smarta mobiler i transportforskningen, litterär turism och inte minst Dick Harrisons berättelse om staden som trotsade ödet. – Svenskar och danskar har turats om att sätta krokben för Helsingborg, berättar historieprofessor Dick Harrison. F

https://www.lu.se/artikel/levande-historia-vid-campus-open-i-helsingborg - 2026-01-01

Fem viktiga tips på vägen mot avhandlingen

Åsa Burman är före detta doktorand vid LU som har utarbetat en metod för effektivitet och stresshantering. I januari höll hon i en workshop för doktorander och har också skrivit en bok med titeln "Bli klar i tid – och må bra på vägen" (se relaterad artikel nedan). Här är hennes bästa tips. Arbeta i ”units”Dela in din arbetsdag i units och A- och B-uppgifter. Fyra pass à 45 minuter bör du ägna åt o

https://www.lu.se/artikel/fem-viktiga-tips-pa-vagen-mot-avhandlingen - 2026-01-02

Hallå AHU: Vad är egentligen hållbarhet?

Karin Steen, du är lektor vid Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling, AHU, och ansvarig för en ny seminarieserie om att implementera hållbarhet i undervisningen. – Jag tror olika lärare har olika svar. Mycket beror på vad de undervisar i. Själv är jag doktor i hållbarhetsstudier och jag kan inte ge en färdig definition som gäller alla. Men numera är de flesta nog överens om att det inte bar

https://www.lu.se/artikel/halla-ahu-vad-ar-egentligen-hallbarhet - 2026-01-02

Lagom självbestämmande på jobbet är bäst, visar forskning av årets mottagare av Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi

Vilka framgångsfaktorer finns bakom lyckat teamwork? Vad är det som gör att en ny kreativ idé slår igenom? Och hur kan företag jobba med öppen innovation tillsammans med andra för att skapa värde? Det är några frågor som Berlinprofessorn Linus Dahlander söker svaret på. Den 11 maj besöker han Lund som 2022 års mottagare av Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi. Innovation, entreprenörskap och idé

https://www.lu.se/artikel/lagom-sjalvbestammande-pa-jobbet-ar-bast-visar-forskning-av-arets-mottagare-av-familjen-jan - 2026-01-02

Mystiska krusningar i Vintergatan härstammar från närgången dvärggalax

Med hjälp av data från rymdteleskopet Gaia kan ett internationellt forskarlag visa att stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar. De säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan. Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år seda

https://www.lu.se/artikel/mystiska-krusningar-i-vintergatan-harstammar-fran-nargangen-dvarggalax - 2026-01-02