Sökresultat

Marie Dacke, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper. Grattis Marie, hur känns det?– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning.Varför tror du att du valdes in i KVA?– För min sinnes- och neurobiologiska forskning rörande djurs navi

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin - 2025-12-21

Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina ränder, nyckelpigan sina prickar och huggormen sitt karaktäristiska sicksac

https://www.biologi.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-12-21

Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men också att svartseglaren, i samband med fullmåne, stiger till extrema höjder där den av allt att döma fångar insekter i skenet från månljuset. Svartseglaren är en fågelart med kraftig kropp och långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-12-21

Hjärnceller som styr beteenden hos insekter och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Två forskare vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar om att försöka hitta ledtrådar i en specifik del av hjärnan som st

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-12-21

Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har ett internationellt forskarlag följt ett antal familjer skräntärnor under den långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-12-21

I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals år. Sjukdomsalstrande patogener, bakterier och virus spelar en viktig roll för hur immunförsvar utvecklas hos både människor och

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-12-21

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet. Ammarnäs är en liten fjällnära ort i Sorsele kommun, naturskönt belägen på näset mel

https://www.biologi.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-12-21

Biologen Andreas Nord är en av sex nya toppforskare som i år har valts in som ledamöter i Sveriges unga akademi. – Vi är både hedrade och glada över att få välkomna nya ledamöter, säger Mia Liinason, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, som tillträder som ny ordförande den 21 maj. Unga akademier samarbetar världen över och arbetet med att stå upp för frihet och kunskap är viktigare än

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-nord-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-12-21

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2025-12-21

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässefågeln med 40-gramshjärna det betydligt svårare. Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläg

https://www.biologi.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-12-21

Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar och pollen. Men vilka blommor gör allra störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet. Vill man gynna hotade biarter och den biologiska mångfalden bör man välja en mångfald av växter av inhemskt ursprung. Är man lantbrukare med stora arealer insektspollinerade jordbruksgrödor kan det v

https://www.biologi.lu.se/artikel/blommorna-som-gynnar-bade-bin-och-biologisk-mangfald - 2025-12-21

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa har flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fågl

https://www.biologi.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-12-21

Lettice Hicks får 100 000 kronor för forskning om ”Mikrobers betydelse för jordbruksmarkens bördighet och förmåga att lagra kol” och Milda Pucetaite får 85 000 kronor forskning om ”Mikrosvampars betydelse för kolsänkan i marken”. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö ska främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjand

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-far-stipendier-ur-konung-carl-xvi-gustafs-50-arsfond - 2025-12-21

Sverige har sedan tidigare utsett koltrasten som nationalfågel och blåcklockan som nationalblomma. Nu är även vår nationalfjäril utsedd: citronfjärilen! – Det är ett väldigt bra val. Det är den första fjärilen man ser på våren och den sista man ser på hösten, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, som är samordnare i Svensk Dagfjärilsövervakning.Mer än 20 000 personer de

https://www.biologi.lu.se/artikel/citronfjarilen-utsedd-till-sveriges-nationalfjaril - 2025-12-21

Mitten av augusti brukar innebära att Lund sakta vaknar till liv, att människor återgår till arbetet och att studenterna kommer tillbaka till universitetet. Men det är också hög tid att slå den artrika ängsmark som sedan ett par år växer på delar av universitetsområdet. Kan det bli mer vilsamt att se på och miljömässigt hållbart än att göra det på gammalt vis med häst och vagn? I ungefär fyra år h

https://www.biologi.lu.se/artikel/hastslatter-ett-langsiktigt-steg-mot-biologisk-mangfald-i-stadsmiljo - 2025-12-21

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2025-12-21

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld tävling?– Tack! Det är en sann ära. För mig är fotografi och vetenskap två enastående vägar för att förstå naturen omkring oss. Det är fantastiskt när de kan flätas samman

https://www.biologi.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-12-21

En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska meto

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-12-21

Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel inom jordbruket. Världens växande befolkning är beroende av en hållbar livsmedelsproduktion. Men varje år förstör skadeinsekter stora delar av skördarna run

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-12-21

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-12-21