Sökresultat

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-12-19

Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka faktorer som påverkar torvmarkernas koldioxidflöde. Boreala skogar och torvmarker la

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2025-12-19

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-12-19

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-12-19

Genom att övergå till resultatbaserade miljöersättningar sporras jordbrukare att utföra miljöåtgärder som gör mest miljönytta och inte, som idag, göra sådant som stör den ordinarie produktionen minst. Det kan till exempel handla om att placera så kallade skyddszoner på rätt ställen. Det menar William Sidemo Holm som nyligen disputerat med en avhandling om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/okad-miljonytta-med-ratt-placerade-miljoatgarder - 2025-12-19

Cenntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) utlyser möjlighet att söka finansiering för ett doktorandstipendium inom miljövetenskap vid Naturvetenskapliga fakulteten och Forskarskolan Agenda 2030. Forskare inom miljövetenskap ges nu möjlighet att söka stipendium för en doktorandtjänst inom miljövetenskap. Doktoranden kommer att arbeta vid Naturvetenskapliga fakulteten och vara ansluten till Fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-kan-soka-finansiering-doktorandtjanst-inom-miljovetenskap-och-agenda-2030 - 2025-12-19

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-12-19

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera ki

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-12-19

Grattis alla urbana trädgårdsägare! Era trädgårdar bidrar både till städernas biologiska mångfald samt gör att ni mår bra i kropp och själ. Det är dock förutsatt att trädgården inte är för liten eller bara består av en stor ödslig gräsmatta. Nu slår forskaren Helena Hanson ett slag för att låta trädgårdarna ta större plats i stadsplaneringen. Gröna ytor, till exempel parker och koloniträdgårdar, h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/urbana-tradgardar-viktiga-den-biologiska-mangfalden-om-de-skots-ratt-och-inte-ar-sma - 2025-12-19

Två klimatforskare vid Lunds universitet, Kimberly Nicholas, som har närvarat som observatör vid två globala klimatmöten, och Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, berättar vad som händer efter lanseringen av den senaste klimatrapporten. Vad ser du som nästa steg efter vad som framkom i IPCC-rapporten? Kimberly: Något som är helt tydligt i rapporten är att människan må

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vad-hander-nu-efter-klimatrapporten-fran-ipcc - 2025-12-19

Lunds universitet erbjuder, tillsammans med personal från CEC, en ny uppdragsutbildning som ska lära yrkesverksamma att upptäcka, spåra och bedöma komplexa miljöföroreningar och miljöbrott. Föroreningar i mark och vatten kan medföra stora risker för människor och miljön. Nu ges miljöinspektörer, handläggare på Länsstyrelsen, konsulter, jurister, poliser och myndighetsutövare möjlighet att lära sig

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-uppdragsutbildning-miljofororeningar-miljobrott - 2025-12-19

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-12-19

Primitiva spisar och dieselmotorer producerar sotpartiklar som inte bara är dåliga för vår hälsa utan också verkar negativt på klimatet. Genom att påverka atmosfärens förmåga att bilda molndroppar och ispartiklar kan sotpartiklarna rubba molnens strålningsbalans. Det menar doktoranden John Falk som är aktuell med en avhandling om hur förbränning påverkar molndropps- och ispartikelbildning i atmosf

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ispartiklar-i-moln-kan-paverka-klimatet - 2025-12-19

Socialhögskolans rapportserie Research Reports in Social Work har under årets första halvår förstärkts med hela fyra nya publikationer. Spana in dem här! De fyra nya rapporterna behandlar så vitt skilda ämnen inom socialt arbete som översyn av hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet, barns delaktighet och trygghet i kontakt med sociala myndigheter, hur död och döende hanteras inom olika människobeh

https://www.soch.lu.se/artikel/fyra-nya-titlar-i-socialhogskolans-rapportserie - 2025-12-19

Under två års tid kommer forskare från Socialhögskolan och anställda på Socialtjänsten i Lund att arbeta i ett projekt för att stärka samverkan, undersöka fält där parterna ännu inte samverkar samt skapa kunskapscirkulation, där båda parter är kontinuerligt delaktiga. Socialhögskolans Anders Jönsson och Teres Hjärpe har tillsammans med Harald Liebenstein Gegner och Maria Svensson från Socialtjänst

https://www.soch.lu.se/artikel/nytt-projekt-okad-samverkan-mellan-socialtjansten-i-lund-och-socialhogskolan - 2025-12-19

I höst ger Socialhögskolan en högaktuell kurs som fokuserar på samhällskatastrofer. Kursen Socialt arbete under katastroftider tar också upp frågor kring infrastruktur och samhällsberedskap samt tidigare erfarenheter av katastrofer. – Vi ger denna kurs för att samhällskatastrofer drabbar ofta de mest utsatta värst, det ser vi i pågående krig och samhällskonflikter och i natur- och miljökatastrofer

https://www.soch.lu.se/artikel/sok-kursen-socialt-arbete-under-katastroftider - 2025-12-19

Marianne Larsson Lindahl från Socialhögskolan är i Sydafrika för att delta i SASUF-projektet “Social change through child agency and participation”, ett projekt för att stärka arbetet med barns deltagande i processer och beslut. Forskare och praktiker från Sverige och Sydafrika har i projektet gemensamt analyserat lagstiftning och policy för barn som omhändertagits och genomfört digitala workshops

https://www.soch.lu.se/artikel/projekt-med-universitet-i-sydafrika-social-change-through-child-agency-and-participation - 2025-12-19

Kortfilmen "Vem ropar för Alvar" hade premiär den 7 mars i Göteborg. Filmen är resultatet av tre års forskning i projektet "Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg" i samarbete med en masterstudent på Hdk-Valands filmprogram. Filmen skildrar hur undersköterskan Minna på väg till jobbet räddar sin äldre granne Alvar från att brinna inne och det som följer på den händelsen. Den

https://www.soch.lu.se/artikel/filmpremiar - 2025-12-19

The EUGLOH Seed Money Programme aims to enable teachers to create new joint learning pathways, and together with UiT Norges arktiske universitet, The School of Social Work now has been funded to proceed with the student activity “The Field of Practice and the professional role”. Teachers Roberto Scaramuzzino and Maria Bergendal Arvidsson, together with International coordinator Anneli Nielsen, are

https://www.soch.lu.se/artikel/funds-school-social-work-international-collaboration - 2025-12-19

Forskare från hela Samhällsvetenskapliga fakulteten samlades när fakultetens metodcentrum hade sin första konferens, organiserad av Julia Bahner, Björn Johnson och Håkan Jönson från Socialhögskolan. Temat för Metodcentrets första endagskonferens var ”Utmaningar och möjligheter med deltagarbaserade forskningsmetoder”. Keynote speakers var professor Alice Schippers från University of Humanistic Stud

https://www.soch.lu.se/artikel/konferens-om-deltagarbaserade-forskningsmetoder-forst-ut-metodcentrum - 2025-12-19