Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 119785 sökträffar

“Predatory bacteria” provide hope for chlorine-free drinking water

The inside of a water pipe (Photo: Krisjtan Pullerits) In a unique study carried out in drinking water pipes in Sweden, researchers from Lund University and the local water company tested what would happen if chlorine was omitted from drinking water. The result? An increase in bacteria, of course, but after a while something surprising happened: a harmless predatory bacteria grew in numbers and at

https://www.lunduniversity.lu.se/article/predatory-bacteria-provide-hope-chlorine-free-drinking-water - 2025-09-11

Våra arrangemang på Hållbarhetsveckan i Lund 2024

Hållbarhetsveckan är ett årligt evenemang där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka fylld med diskussioner och föreläsningar, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. Här hittar du alla veckans evenemang med medverkande från Centrum- för miljö och klimatvetenskap. Måndag 8 april - fredag 12 aprilPå spaning efter de Global

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vara-arrangemang-pa-hallbarhetsveckan-i-lund-2024 - 2025-09-11

Förvaltning av kalhyggen för att gynna vissa arter

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter? På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forvaltning-av-kalhyggen-att-gynna-vissa-arter - 2025-09-11

"Vi står längre från målen än tidigare"

Henrik Smith. Foto: Johan Persson. På torsdagen presenterade Klimatpolitiska rådet sin rapport där man granskar regeringens förda klimatpolitik och klimathandlingsplan. Rådet konstaterar bland annat att regeringens politik leder till ökade utsläpp och att klimathandlingsplanen inte lever upp till klimatlagens krav. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC, Lunds universitet, är en av ledamöter

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vi-star-langre-fran-malen-tidigare - 2025-09-11

Förbättrade riskbedömningar inom livsmedelssäkerhet i EU

Ullrika Sahlin. Foto: Kenneth Ruona Ullrika Sahlin, forskare vid CEC och specialiserad inom forskningsområdet Beräkningsvetenskap för hälsa- och miljö (COSHE), har nyligen avslutat ett uppdrag för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De vetenskapliga experterna inom EFSA har fått lära sig hur de ska uttrycka osäkerhet på ett tydligt sätt. EFSA grundades år 2002 i spåren av fört

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forbattrade-riskbedomningar-inom-livsmedelssakerhet-i-eu - 2025-09-11

Beräkningsvetenskaplig hub ska vässa forskning inom miljö och hälsa

COSHE står för Computational Science for Health and Environment. Forskarna sitter i Geocentrum II centralt i Lund. Bild: Kenneth Ruona/CEC. En beräkningsvetenskaplig hub, COSHE, har bildats vid Lunds universitet. Målet är att bli ett kreativt nav för beräkningar med fokus på tvärvetenskaplig forskning inom hälso-, klimat- och miljöområdena. Inom COSHE arbetar man med maskininlärning, statistiska i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/berakningsvetenskaplig-hub-ska-vassa-forskning-inom-miljo-och-halsa - 2025-09-11

Lundaforskare tar fram individuellt anpassad strokevård med hjälp av AI och virtuella tvillingar

Ischemisk stroke innebär att en propp täpper igen något av de kärl som förser hjärnan med syre. I det aktuella projektet utgår man från patienter där förmaksflimmer kan leda till, eller har lett till, ischemisk stroke. Bild: Istockphoto. Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättnin

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2025-09-11

Fem sätt att skapa en giftfri trädgård

Genom att välja naturmaterial, ställa undan plastföremål och avstå från kemikalier kan vi gynna den biologiska mångfalden hemma i trädgården, tipsar forskaren Maria Hansson. Foto: Johan Persson Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar L

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2025-09-11

Fem frågor om cirkulär omställning till prisade Marianne Ekdahl

Prisutdelning på ”Innovation i miljöns tjänst” i Lunds stadshall. På bilden Bo Carlqvist, styrelseordförande för Sysav, och pristagaren Marianne Ekdahl. Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cir

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2025-09-11

Hallå där Marianne Hall, forskningskoordinator på CEC!

Marianne Hall, forskningskoordinator på CEC. Bild: Anna Maria Erling CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2025-09-11

Röster från Swedish Climate Symposium

Panelsamtal under öppnandet av Swedish Climate Symposium Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. N

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2025-09-11

Remissvar på förslag om nationell strategi för skydd av skog

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2025-09-11

AI ska skydda multisjuka äldre

– Målet är inte bara ökad kvalitet på vården genom att patienterna ska ges rätt insatser utan också att vi bidrar till att vårdens resurser används på mest effektiva sätt, säger Anders Björkelund, en av forskarna i EU-projektet. Bild: Lena Björk Blixt. Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingre

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-09-11

Bättre hälsa bara en av fördelarna med grönare skolgård

I kunskapssammanställningen ger forskarna och pedagogerna tio enkla och konkreta tips på hur man kan öka mängden natur, samt kvaliteten på grönskan, på skolgårdar. Bild: Istockphoto. Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-09-11

Väderattribution – klimatforskare Wilhelm May ger oss koll på begreppet

Även Sverige drabbas i allt högre utsträckning av ovanligt intensiva oväder. Här en översvämmad lekplats i Landskrona i samband med ovädret Hans i augusti 2023. Bild: Therese Ek. Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-09-11

Den svenska skogen kan göra mycket större nytta för klimatet

Bild: Istockphoto/Micke Andersson Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”S

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-09-11

Potential för större skördar från ekoodlingar

Pipdån anses vara ett ogräs, men i odlingslandskapet kan den gynna biologisk mångfald då dess frö bli föda för entitor och dess pollen utgör mumma för vissa pollinatörer. Här växer den vackert på ett vårkornsfält. En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konven

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-09-11

Ekologiskt odlade fält fick fördubblad växtartrikedom – men först efter lång tid

På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Bild: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-09-11

Skogar som förstörts av bränder släpper ut koldioxid långt efter att lågorna släckts

Förkolnade stubbar och gröna plantor i en svensk skog efter en brand. Foto: Natascha Kljun En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. F

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-09-11

Socioekonomi formar barns relation till naturen, oavsett var de bor

Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen. Foto: Anna Avdeeva/iStockphoto Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet g

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-09-11