Filtyp
Hon tycker om formler och molekyler, tycker om att loda djupt ned i de minsta detaljerna. Några gånger, och sannolikt blir det fler, har hon utsetts till ”veckans nörd” i forskargruppen. Men inte bara detaljerna, också det stora perspektivet finns där. - Ja, jag valde biomedicin för att jag tycker om naturvetenskap men också för att det finns en möjlighet att göra skillnad, bidra till bättre behan
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hemma-i-biomedicinen - 2025-11-21
Med en mjuk plast kläs insidan av tunntarmen in vilket förhindrar att maten absorberas. Principen, som är helt ny, kan bli ett alternativ till fetmaoperationer, har nu fått CE-godkännande i EU. Insättandet av plastbarriären är enkelt och tar inte mer än 30 minuter. EndoBarrier heter plastbarriären som mest kan liknas med ett 60 centimeter långt rör av mjuk, genomskinlig plast.EndoBarrier gör samma
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/inplastad-tarm-mot-fetma-och-typ-2-diabetes - 2025-11-21
Målet är ett helt automatiserat system med en mätare som kontinuerligt läser av blodsockerhalten och trådlöst ger kommandon till en insulinpump som minut för minut utsöndrar exakt mängd insulin för att hålla blodsockret i schack. Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) i USA, en av världens största forskningsfonder för typ 1 diabetes, anslår åtta miljoner dollar för de kommande tre åren och i
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satsning-pa-konstgjord-buskpottskortel - 2025-11-21
De sammanräknade resultaten från ett stort antal undersökningar med nästan 13 000 deltagare visar att en hög födelsevikt innebär en relativt låg men stabil ökad risk för typ 1 diabetes. Såväl födelsevikt som snabb tillväxt under småbarnsåren har satts i samband med ett insjuknande i typ 1 diabetes men undersökningar har i vissa fall kommit fram till motstridiga resultat, att hög födelsevikt inte s
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tunga-bebisar-har-okad-diabetesrisk - 2025-11-21
Nya forskningsresultat stärker tidigare iakttagelser att typ 2 diabetes mer beror på svagheter i själva produktionen av insulin än av bristande insulinfunktion ute i kroppsvävnaderna. För inte så länge sedan ansågs orsakerna till typ 2 diabetes i merparten av alla fall bero på en kombination av bristande insulinproduktion och ett motstånd mot insulinet. Motståndet, så kallad insulinresistens gör a
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-storre-skuld-pa-svaga-insulinceller - 2025-11-21
Orsaken till diabetiska ögonskador är inte helt känd. Bra blodsocker- och blodtryckskontroll minskar risken men även andra faktorer har betydelse. En sådan är inflammation. Detta visar ögonläkaren och forskaren Carin Gustavsson i sin doktorsavhandling. Här skriver hon själv på diabetesportalen.se om sitt forskningsarbete.En av de mest fruktade komplikationerna till diabetes är ögonskador, diabetes
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/samband-inflammation-och-ogonskador-vid-diabetes - 2025-11-21
- Det är en vanlig uppfattning att synförmågan förändras när blodsockret varierar. I vår undersökning fann vi att det inte stämmer, konstaterar Elisabet Agardh. Hon är professor och överläkare i oftalmologi på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och forskare på LUDC (Lunds Universitets Diabetescentrum).- Det är viktigt att det finns tillförlitliga undersökningar när graden av diabetiska ögonskador
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/synen-stabil-trots-svangande-blodsocker - 2025-11-21
Mängden glukos i blodet regleras av två hormoner, insulin och glukagon. Med tanke på glukagonhormonets betydelse för blodsockret är kunskaperna om hur utsöndringen regleras relativt okänd. För att höja kunskapsnivån har Yang Zhang De Marinis forskat på hur utsöndringen av glukagon regleras. Här skriver hon själv på diabetesportalen.se om sitt forskningsarbete.Insulin utsöndras från betaceller och
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glukagonet-insulinets-betydelsefulla-motpol - 2025-11-21
Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European Society of Cardiology presenterade brittiska och italienska forskare en registerstud
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2025-11-21
Diamyd, företaget som tillverkar GAD-vaccinet, kommer att söka godkännande för GAD nästa år. Blir det ja lämnar vaccinet forskningsstadiet och börjar användas i vanlig sjukvård. Resan för GAD har sedan upptäckten i början av 1980-talet varit lång men hittills utan större bakslag.Bakom upptäckten av GAD-proteinet i de insulinproducerande betacellerna står LUDC-forskaren, Åke Lernmark, tillsammans m
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sker-godkannande-gad-vaccin-nasta-ar - 2025-11-21
Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Hilda och Alfred Eriksson pris för år 2010. Leif Groop får priset ”för banbrytande forskning rörande typ 2 diabetes”. som Vetenskapsakademins motivering lyder.- Ett hedersamt erkännande och det är alltid trevligt att få uppskattning för sitt arbete
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kungliga-vetenskapsakademin-prisar-diabetesprofessor - 2025-11-21
Stundtals har konflikten på Lunds universitet om vem som ska kontrollera de stora statliga forskningsanslagen förts öppet i massmedia. På ena sidan forskarna. På den andra universitetsledningen som nu ändrat inställning. Konflikten synes alltså vara avblåst. - Vi är glada om vi nu är överens med ledningen, säger Leif Groop.Han är koordinatör för EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden)
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/braket-om-forskningspengar-verkar-vara-over - 2025-11-21
Serotonin har viktiga funktioner i både hjärnan, mag-tarmkanalen och blodcirkulationen. Det finns flera olika serotoninreceptorer varav en, serotoninreceptor 1a är genetiskt kopplad till typ 1 diabetes. Man har sett att en genetisk förändring i genen för serotoninreceptor 1a förekommer hos människor som utvecklar typ 1 diabetes. När serotonin ska påverka celler binder det till en så kallad recepto
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/serotoninreceptor-kopplad-till-typ-1-diabetes - 2025-11-21
Får den ena av två syskon med typ 1 diabetes allvarliga ögonskador är risken för den andre att också drabbas mer än fördubblad. Fyndet visar att ärftliga faktorer är viktiga. Men ännu är inte några riskgener identifierade. Forskare i den stora finska undersökningen FinnDiane Study har kartlagt hur vanligt det är att den svåra formen av diabetiska ögonförändringar, så kallade proliferativ retinopat
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arvets-roll-tung-vid-diabetiska-ogonskador - 2025-11-21
Tekniken som levererar insulin efter behov, en så kallad artificiell bukspottkörtel, klarade att kontrollera blodsockret även när den utsattes för svåra prov, visar en engelsk studie. Principen för en artificiell bukspottkörtel är en kombination av en insulinpump som kontinuerligt utsöndrar en mycket liten mängd snabbt verkande insulin på samma sätt som insulincellerna i bukspottkörteln gör hos en
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tekniken-haller-koll-pa-blodsockret-nattetid - 2025-11-21
Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. ALA-oljan, som den nya oljan kallas efter Alfa-linolensyran, är i huvudsak en bla
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skraddarsydda-fetter-i-ny-och-nyttig-matolja - 2025-11-21
Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettnin
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/havre-bra-blodkarlen - 2025-11-21
Sambandet mellan fetma och förhöjda blodsocker hos barn och deras risk att död i förtid är starkt. Forskarna bakom studien konstaterar att dagens barnfetma motsvarar den som fanns på 1940-talet i de två indianska grupper i USA som undersökningen sedan dess har följt. Typ 2 diabetes och komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och död är vanliga i flera grupper i den amerikanska urbefolkningen. Särs
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/feta-barn-med-hogt-blodsocker-riskerar-fortida-dod - 2025-11-21
En nyupptäckt receptor för östrogen i de insulinproducerande cellerna kan öppna vägen för en skräddarsydd diabetesbehandling för kvinnor. De läkemedel som finns idag för typ 2 diabetes är ofta testade enbart på män. Fyndet av denna nya receptor kan förklara varför typ 2 diabetes är mindre vanligt bland kvinnor än bland män. - Östrogen anses ha en betydande antidiabetisk effekt. Kvinnor insjuknar s
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-hormon-skyddar-mot-diabetes - 2025-11-21
Fullkornsbröd är nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanl
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vitt-ragmjol-bra-blodsockret-0 - 2025-11-21
