Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 7 oktober 2024 Gabriele Cobucci och Armin Tavakoli. Foto: Johan Lindskoug. I en ny studie som publicerats i Science Advances presenterar forskarna Gabriele Cobucci och Armin Tavakoli en ny metod för att analysera en komplex form av kvantsammanflätning som involverar flera partiklar. Den nya metoden öppnar en dörr

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-dolda-dimensioner-i-kvantsammanflatning-mellan-flera-partiklar - 2025-02-25

Av kommunikation [at] fysik [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 1 november 2024 Detektorn SHREC inspekteras av sin upphovsman Pavel Golubev, som är universitetslektor i kärnfysik vid Lunds universitet. Foto: Dirk Rudolph. Nu har forskare hittat en alternativ väg för att framställa atomer av det väldigt tunga grundämnet livermorium. Den nya metoden öppnar för möjligheten att skapa ett

https://www.fysik.lu.se/artikel/lyckat-experiment-banar-vag-nytt-grundamne - 2025-02-25

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 5 november 2024 Mathieu Gisselbrecht är en av de Lundafysiker som nu får forskningsanslag från Vetenskapsrådet. Foto: Johan Joelsson Drygt 56 miljoner kronor i forskningsanslag under åren 2025–2028. Så mycket får forskare vid fysiska institutionen i Vetenskapsrådets stora utlysning inom naturvetenskap och teknikve

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-far-56-miljoner-fran-vetenskapsradet - 2025-02-25

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 8 november 2024 Pyrolysolja från träflis och annan biomassa blir vätgas. Biokol får man på köpet. Foto på processen i mitten. Foton: Christian Brackmann. En ny teknik som gör vätgas av rester från skogs- och jordbruket som i dag eldas upp är under utveckling vid Lunds universitet. Planen är effektiv

https://www.fysik.lu.se/artikel/vatgas-av-koldioxid-och-vaxtrester - 2025-02-25

Av evelina [dot] linden [at] lth [dot] lu [dot] se (Evelina Lindén) - publicerad 8 november 2024 Byggstart för den nya nanoanläggningen beräknas till 2026–2027. Inflyttning sker tidigast 2029. Foto: Johan Persson Fastighetsbolaget Vectura blir hyresvärd för nya Nanolab på Science Village. En viktig milstolpe har passerats för att bygga anläggningen som beräknas bli nära 6000 m2 och får ESS och MAX

https://www.fysik.lu.se/artikel/gront-ljus-triss-i-vetenskapliga-toppanlaggningar - 2025-02-25

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 21 november 2024 Attosekundfysik är ett av de forskningsområden där Lunds universitet ligger i framkant. Foto: Charlotte Carlberg Bärg. Forskning och innovation inom ämnesområdet fysik vid Lunds universitet når 44:e plats i den internationella Shanghai-rankingen. I årets Shanghai-ranking, officiellt känd som Acade

https://www.fysik.lu.se/artikel/fysik-i-lund-far-hoga-poang-i-ny-global-amnesrankning - 2025-02-25

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 29 november 2024 Ekonomichef Charlotte Solberg vid Fysiska institutionen har utsetts till en av mottagarna av Lunds universitets administrativa pris 2025. Priset delas ut årligen för att uppmärksamma exceptionella administrativa insatser som främjar utveckling, service och effektivitet. Hyllningar till Charlotte S

https://www.fysik.lu.se/artikel/charlotte-solberg-prisas-sitt-ledarskap-och-engagemang-vid-fysiska-institutionen - 2025-02-25

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 4 december 2024 Armin Tavakoli och Korinna Zapp. Foto: Johan Lindskoug. Korinna Zapp och Armin Tavakoli, två unga forskare vid Fysiska institutionen, har tilldelats 2024 års Sten von Friesenpris. Priset delades ut på Kungliga Fysiografiska Sällskapets årsmöte den 2 december i Lund. Korinna Zapp är teoretisk partik

https://www.fysik.lu.se/artikel/tva-unga-fysiker-far-sten-von-friesenpriset - 2025-02-25

Av kommunikation [at] fysik [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 10 december 2024 Carsten Peterson har gjort pionjärinsatser för forskningen om artificiella neuronnätverk. Foto: Kennet Ruona På tisdag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik ha

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-02-25

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 11 december 2024 Mikkel Brydegaard under fältstudier i Ecuador. Med avancerade lasersystem och hyperspektral lidar vill Mikkel Brydegaard, lektor och forskare vid fysiska institutionen, förändra sättet vi övervakar och analyserar biologisk mångfald. Genom att kombinera biofotonik och fjärranalys kan hans forskargr

https://www.fysik.lu.se/artikel/laserteknik-revolutionerar-studier-av-insekters-ekologi - 2025-02-25

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 31 januari 2025 Lennart Lindegren har varit inblandad i arbetet med Gaia sedan starten. Foto: Johan Joelsson I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kom

https://www.fysik.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-02-25

Av kommunikation [at] fysik [dot] lu [dot] se (Jonas Andersson) - publicerad 10 februari 2025 Bild från det laserlabb som användes i forskningen. Foto: Charlotta Carlberg Bärg. För första gången har forskare kunnat mäta kvanttillståndet hos elektroner som kastas ut från atomer som har absorberat ljuspulser med hög energi. Detta tack vare en ny mätteknik som har utvecklats av forskare vid Lunds uni

https://www.fysik.lu.se/artikel/grundforskning-kvanttillstand-hos-fotoelektroner-uppmatt-forsta-gangen - 2025-02-25

Publicerad 17 februari 2025 ”Jag är hedrad och tacksam för NJP:s erkännande”, säger Armin Tavakoli, som står framför Rydbergs formel på Fysiska institutionen. Foto: Johan Lindskoug. Armin Tavakoli har tilldelats New Journal of Physics (NJP) Early Career Award 2024 för sina framstående insatser inom kvantinformationsforskning. NJP, som ges ut av Institute of Physics (IOP) och Deutsche Physikalische

https://www.fysik.lu.se/artikel/han-uppmarksammas-sin-forskning-inom-kvantinformation - 2025-02-25

Av jessika [dot] sellergren [at] lth [dot] lu [dot] se (Jessika Sellergren) - publicerad 18 februari 2025 Vanya Darakchieva är professor i fasta tillståndets fysik och forskar om framtidens halvledare. Hon beskriver sig själv som en kock som utvärderar ingredienserna i halvledarreceptet för att ta fram den allra bästa ”halvledarkakan”. Foto: Kennet Ruona Vilket är det perfekta receptet på halvleda

https://www.fysik.lu.se/artikel/forskarkocken-forfinar-receptet-pa-halvledare - 2025-02-25

Publicerad 1 december 2010 I tätt samarbete har flera forskargrupper kartlagt hela vägen från en vanlig genetisk riskvariant för diabetes till en molekylär förståelse för exakt vad som felar i insulincellens mitokondrie. Denna variant av genen gör att kapaciteten att utsöndra insulin minskar och risken för diabetes ökar. Fyndet publiceras i Cell Metabolism, en av de mest ansedda vetenskapliga tids

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-storning-i-cellens-kraftverk-akar-diabetesrisken - 2025-02-25

Publicerad 7 december 2010 Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma vilket bäddar för ett framtida stort folkhälsoproblem. Nu visar svensk forskning att det inte gick att ändra de överviktiga barnens mat- och aktivitetsvanor trots ett tvåårigt stöd till dem och deras familjer. Det är Catharina Bäcklund på institutionen för kostvetenskap i Umeå som i i sin avhandling under

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-andra-overviktiga-barns-vanor - 2025-02-25

Publicerad 4 mars 2011 Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskarna menar inträffade för två till tre miljoner år sedan, ledd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2025-02-25

Publicerad 11 april 2011 Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Maria Wigren arbetar på Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds Universitet och forskar på möjligheten att med ett vaccin dämpa den inflammatoriska reaktion som ökar risken för att insjukna. Här skriver hon själv om sin forskning. Den bakomliggande orsaken till de allra flesta fall av hjärt- kärlsjukdom

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skyddande-immunitet-vid-ateroskleros - 2025-02-25

Publicerad 1 september 2011 Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Nu har forskare i Malmö kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolfo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-pusselbit-i-kolesterolforskningen - 2025-02-25

Publicerad 30 augusti 2011 En ny stor internationell studie visar att blodförtunnande medel, statiner, betablockerare och acetylsalicylsyra skrivs ut alldeles för sällan. Det är billiga, förebyggande läkemedel som skulle kunna förhindra ett mycket stort antal dödsfall i hjärtinfarkt eller stroke.Studien, där forskare från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltagit, är ett

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bara-i-sverige-kan-billiga-lakemedel-radda-tusentals-liv - 2025-02-25