Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 123618 sökträffar

Förbättrade riskbedömningar inom livsmedelssäkerhet i EU

Ullrika Sahlin, forskare vid CEC och specialiserad inom forskningsområdet Beräkningsvetenskap för hälsa- och miljö (COSHE), har nyligen avslutat ett uppdrag för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De vetenskapliga experterna inom EFSA har fått lära sig hur de ska uttrycka osäkerhet på ett tydligt sätt. EFSA grundades år 2002 i spåren av förtroendekriser inom livsmedelssäkerhet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forbattrade-riskbedomningar-inom-livsmedelssakerhet-i-eu - 2025-09-29

Beräkningsvetenskaplig hub ska vässa forskning inom miljö och hälsa

En beräkningsvetenskaplig hub, COSHE, har bildats vid Lunds universitet. Målet är att bli ett kreativt nav för beräkningar med fokus på tvärvetenskaplig forskning inom hälso-, klimat- och miljöområdena. Inom COSHE arbetar man med maskininlärning, statistiska inlärningsmetoder, fysikalisk systemmodellering och kvantdatorberäkningar. Sedan tidigare har forskargrupperna bakom COSHE deltagit i tvärvet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/berakningsvetenskaplig-hub-ska-vassa-forskning-inom-miljo-och-halsa - 2025-09-29

Lundaforskare tar fram individuellt anpassad strokevård med hjälp av AI och virtuella tvillingar

Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättningar. I ett stort pilotprojekt i Lund testar forskare att med hjälp av AI identifiera vilka som riskerar att drabbas och hur man kan skräddarsy såväl akutvård som rehabilitering efter patienternas individuella behov. – Förhoppningen är att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2025-09-29

Fem sätt att skapa en giftfri trädgård

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare. Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i j

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2025-09-29

Fem frågor om cirkulär omställning till prisade Marianne Ekdahl

Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cirkulär omställning. Varför valde du det här forskningsområdet?– Klimatfrågan får stor uppmärksamhet i dag, även om inte tillräckligt mycket görs. Men biod

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2025-09-29

Hallå där Marianne Hall, forskningskoordinator på CEC!

CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom organisationen och inte minst underlätta för våra yngre forskare att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2025-09-29

Röster från Swedish Climate Symposium

Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. Nöjda arrangörer Josefin Madjidian är forskningskoordinato

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2025-09-29

Remissvar på förslag om nationell strategi för skydd av skog

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2025-09-29

AI ska skydda multisjuka äldre

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-09-29

Bättre hälsa bara en av fördelarna med grönare skolgård

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-09-29

Väderattribution – klimatforskare Wilhelm May ger oss koll på begreppet

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-09-29

Den svenska skogen kan göra mycket större nytta för klimatet

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-09-29

Potential för större skördar från ekoodlingar

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-09-29

Ekologiskt odlade fält fick fördubblad växtartrikedom – men först efter lång tid

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-09-29

Skogar som förstörts av bränder släpper ut koldioxid långt efter att lågorna släckts

En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet fr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-09-29

Socioekonomi formar barns relation till naturen, oavsett var de bor

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-09-29

Spaningar inför COP16 i Colombia

2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementering av ramverket? Och var kommer forskningen in i det hela? Vi ställde några frågor till tjänstemä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-09-29

Calvo, Bäck & Carroll om pariapartier och förändrad elitretorik i Riksdagen

Högerpopulistiska partier har ofta behandlats som "paria" och uteslutits från koalitionssamarbeten i parlamentariska demokratier. Hur kan vi studera den här typen av distansering? Vi argumenterar för att negativ retorik riktad mot högerpopulistiska partier i parlamentariska debatter används av de etablerade partierna för att distansera sig från sådana partier. I en sentimentanalys av tal i Sverige

https://www.svet.lu.se/artikel/calvo-back-carroll-om-pariapartier-och-forandrad-elitretorik-i-riksdagen - 2025-09-29

Elgström och Rosén Sundström om förhandlingsprocessen som ledde till Europaparlamentets antagande av en resolution om jämställdhet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik år 2020

Ole Elgström och Malena Rosén Sundström har publicerat artikeln ”A European Feminist Foreign and Security Policy? Norm Contestation and Norm Negotiations in the European Parliament” i tidskriften International Negotiation. Artikeln undersöker den förhandlingsprocess som ledde till Europaparlamentets antagande av en resolution om jämställdhet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik år 2020. Författarn

https://www.svet.lu.se/artikel/elgstrom-och-rosen-sundstrom-om-forhandlingsprocessen-som-ledde-till-europaparlamentets-antagande-av - 2025-09-29

Digital suveränitet och myndigheters ansträngningar för att ta tillbaka kontrollen över det digitala

Mats Fred och Alexander Paulsson har skrivit om två kollektivtrafikmyndigheter som gått ifrån upphandling av IT och digitala tjänster till att istället bygga egen, intern IT-kapacitet för att få kontroll över "det digitala". Genom en studie av apputveckling visar artikeln att digital suveränitet inte bara handlar om att kontrollera data och mjukvaruutveckling, utan också om omorganisation och anpa

https://www.svet.lu.se/artikel/digital-suveranitet-och-myndigheters-anstrangningar-att-ta-tillbaka-kontrollen-over-det-digitala - 2025-09-29