Sökresultat

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skad

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2026-01-11

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdomsförlopp som ofta går ödesdigert snabbt. G

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2026-01-11

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2026-01-11

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag är så klart väldigt glad. Med tanke på den pågående miljökrisen är det en sann ära att mina bilder kan illustr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2026-01-11

Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett stort projekt, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som kretsar kring

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2026-01-11

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2026-01-11

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2026-01-11

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2026-01-11

Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers utveckling. Milda Pucetaite Forskare i mikrobiologisk ekologi. Får anslag för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2026-01-11

Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av Lundaforskarna Emma Sparr, Sara Linse och Martin Malmsten, även verksam vid Köpenhamns universitet, samt Chalmersforsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2026-01-11

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2026-01-11

En dag att minnas i rättssociologins historia blir den 26 september 2013 då Rättssociologiska enheten blev Rättssociologiska institutionen efter beslut av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Rättssociologi har funnits som självständigt akademiskt ämne sedan 1972 då regeringen inrättade en professur vid samhällsvetenskapliga fakulteten på Lunds Universitet.På Rättssociologiska institutionen a

https://www.soclaw.lu.se/artikel/rattssociologen-har-blivit-institution - 2026-01-11

Marko Antonio Naranjo, student på mastersprogrammet i rättssociologi, fick Museichefen för Auschwitz-Birkenau statsuseums pris för sina insatser under sin praktik under höstterminen 2022. Museichefen ger utmärkelsen till volontärer och praktikanter som gör särskilda insatser för att främja minnet av Auschwitz. Jag känner att det här erkännandet inte bara är för mig utan också för Rättssociologiska

https://www.soclaw.lu.se/artikel/masterstudent-belonad-sin-praktik-pa-auschwitz-birkenau-statsmuseum - 2026-01-11

Doktoranden i rättssociologi Embla Helle Nerland deltar i den pågående debatten om policyn för artificiell intelligens (AI) i Norge. Embla Helle Nerland skriver i den norska tidningen Aftenposten att även om kommunminister Sigbjørn Gjelsvik säger att en policy för AI finns på plats, saknar den tydlighet. Hon kräver en AI-politik som respekterar demokrati och mänskliga rättigheter och som tar hänsy

https://www.soclaw.lu.se/artikel/norge-behover-en-tydligare-ai-policy - 2026-01-11

Anslaget möjliggör en studie om hur barns rättigheter förstås och används i vårdnadsmål i tre länder med olika rättskulturer. Det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) ger Rättssociologiska institutionen närmare fem miljoner kronor till projektet ”Barnrättsliga dynamiker. En jämförande analys av vårdnadsmål i tre rättskulturer”. Professor Anna Lundberg leder projektet s

https://www.soclaw.lu.se/artikel/fem-miljoner-till-forskning-om-barns-rattigheter-i-vardnadstvister - 2026-01-11

För snart tre år sedan tog Måns Svensson tjänstledigt från Rättssociologiska institutionen för att bli professor i rättssociologi och chef för Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. När hans tjänstledighet upphör vid årsskiftet står det klart att han avslutar sin tjänst i Lund. Istället blir han rektor för Jönköping University.– Jag lämnar nu min tjänst i Lund för e

https://www.soclaw.lu.se/artikel/mans-svensson-lamnar-rattssociologiska-institutionen-och-blir-rektor - 2026-01-11

Svensk polis har svårt att utreda exploatering av migrantarbetare. Endast två procent av de rapporterade fallen hamnar i domstol. Det framkommer i en rättssociologisk studie av forskare vid Lunds universitet. Två samverkande logiker är centrala för bristen på rättvisa: den straffrättsliga logiken och systemet för arbetskraftsinvandring. Av de 237 fall av människohandel för tvångsarbete och exploat

https://www.soclaw.lu.se/artikel/svagt-straffrattsligt-skydd-exploaterade-migrantarbetare-i-sverige - 2026-01-11

Forskargruppen DOG frågar om det överhuvudtaget går att vinna mål om lönediskriminering i Arbetsdomstolen sedan fackförbundet Vision förlorat målet mot ett vårdföretag. I detta mål har ordet marknad används som skäl att ge mannen högre lön. Det är marknadsmässig lön, säger Arbetsdomstolen, och pekar på att mannen utöver kvinnan har en specifik tre dagars utbildning på sin meritlista.Enligt EU-rätt

https://www.soclaw.lu.se/artikel/marknaden-den-sa-kallade-avgor-din-lon - 2026-01-11

Queera asylsökande till EU måste anpassa sig till migrationsmyndigheternas föreställningar om kön och sexualitet för att deras asylskäl ska framstå som trovärdiga. I en ny studie avslöjar Sophia Zisakou migrationsmyndigheternas fördomsfulla förväntningar på asylsökande HBTQI-personer i den europeiska asylprocessen. Personer som utsätts för förföljelse, diskriminering eller våld på grund av sin sex

https://www.soclaw.lu.se/artikel/queerhet-som-en-gransskapande-mekanism - 2026-01-11

Under vinteruppehållet fick vi det sorgliga beskedet att Karl Dahlstrand oväntat avlidit. Karl läste juridik och kriminologi vid Stockholms universitet och avlade examen i rättssociologi vid Lunds universitet 2007. Han disputerade vid Rättssociologiska institutionen 2012 på avhandlingen Kränkning och upprättelse: En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer som prisades av V

https://www.soclaw.lu.se/artikel/var-van-och-kollega-karl-dahlstrand-har-gatt-bort - 2026-01-11