Publicerad 25 november 2014 Nyligen rapporterade forskare att typ 1 diabetiker dör i förtid även om vid bra sockerkontroll. Men - statisken visar också att typ 1 diabetiker lever allt längre och att de knappar in jämfört med personer utan diabetes. Se länkar nedan. Man ser en större ökning av medellivslängden hos personer med typ 1 diabetes än hos hela befolkningen från 2005 till 2010, och skillna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/statistik-visar-fortsatt-okad-livslangd-vid-typ-1-diabetes - 2025-01-14

Publicerad 25 november 2014 Personer med typ 1-diabetes löper mer än dubbelt så stor risk att dö i förtid – även om de har full kontroll på sin blodsockernivå. Hos patienter med dålig blodsockerkontroll är dödligheten hela åtta till tio gånger högre än hos normalbefolkningen. Det visar en studie som publiceras i New England Journal of Medicine. I en riksomfattande studie har forskare vid Sahlgrens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-dodlighet-vid-diabetes-trots-valreglerat-blodsocker - 2025-01-14

Publicerad 25 november 2014 I dagarna har media rapporterat om en ny svensk forskningsstudie som publicerats i The New England Journal of Medicine (NEJM). Studien visar att risken att dö i förtid vid typ 1-diabetes är dubbelt så hög trots välreglerade blodsockernivåer, vid högre nivåer ökar risken upp till tio gånger. Diabetesförbundets och Diabetesfondens ordförande Fredrik Löndahl framhåller att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ytterligare-satsningar-kravs-pa-forskning-och-vard - 2025-01-14

Publicerad 28 september 2009 Blodfettsänkande statiner räddar liv men i ovanliga fall har de allvarliga biverkningar vilka, i än mer sällsynta fall, är dödliga. Det finns ett gentest som visar vilka som riskerar att drabbas men ännu är kontrollen inte införd i sjukvården. - Statinbehandlig är ett bra exempel på gentest som kan ha klinisk betydelse. Riskökningen för de som har den här genvarianten

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svara-biverkningar-med-blodfettsankare-kan-undvikas - 2025-01-14

Publicerad 12 augusti 2008 Syraförgiftning är livshotande och kräver intensivvård på sjukhus. Tillståndet har tidigare framför allt förknippats med typ 1 diabetes men nu visar en svensk undersökning att också typ 2 diabetiker drabbas. Syraförgiftning, ketoacidos, beror på en så grav insulinbrist att blodsockerkontrollen helt spårar ur. Bristen på insulin gör att en stor mängd ketonkroppar frisätts

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syraforgiftning-drabbar-ocksa-typ-2-diabetiker - 2025-01-14

Publicerad 30 september 2013 Bland många andra symtom hade hon alla fyra klassiska på obehandlad diabetes – stor trötthet, kraftig viktnedgång, stor törst, stora urinmängder. Efter ett och ett halvt och år, femton till tjugo sjukhusbesök och otaliga undersökningar hade ännu ingen tänkt på att kontrollera hennes blodsocker. - Det var så många som borde ha förstått, eller åtminstone ha undersökt. Ja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varden-missade-det-sjalvklara-blodprovet-lina-riskerade-livet - 2025-01-14

Publicerad 29 juni 2020 Sedan 1980 har fetman i världen ökat från 857 miljoner till mer än två miljarder, det vill säga nästan var tredje människa är fet. Forskarna kallar det för en världsomspännande epidemi. Varje år dör miljoner på grund av sin fetma. I Sverige är 14 procent av befolkningen fet, det vill säga deras BMI är över 30. Egypten ligger överst på listan, där är mer än var tredje vuxen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldens-fetaste-lander - 2025-01-14

Publicerad 7 april 2009 Flera fall av mjölksyraförgiftning i samband med behandling med metformin rapporteras till Läkemedelsverket. Risken uppträder när njurfunktionen blir nedsatt, till exempel i samband med magsjukdom med kräkningar och diarréer då kroppen blir uttorkad. Efter bara några dagars uttorkning kan förgiftningen vara ett faktum. Livshotande tillståndMetformin är världens mest använda

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varning-diabetesmedel-vid-magsjuka - 2025-01-14

Publicerad 17 februari 2010 Fullkornsbröd är nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycke

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vitt-ragmjol-bra-blodsockret - 2025-01-14

Publicerad 7 augusti 2007 TXNIP-genen dirigerar den onda cirkel som hos många leder till typ 2 diabetes. Kartläggningen av TXNIP verkan kan på sikt öppna vägen för ett läkemedel som förmår bryta cirkeln. Typ 2 diabetes föregås av en långsamt men fortlöpande försämrad blodsockerkontroll. Nu har forskare vid LUDC upptäckt en gen, TXNIP, som försämrar upptaget av socker i kroppens celler och ökar blo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nyckelgen-blodsockret-identifierad - 2025-01-14

Publicerad 8 augusti 2007 Riskvarianter på genen TCF7l2 ger mer än 50 procents ökad risk för typ 2 diabetes. Nu har LUDC-forskare i ett internationellt samarbete kartlagt på vilket sätt mutationerna ökar risken. När sambandet mellan mutationer i TCF7L2-genen och diabetes stod klart kallade forskarna TCF7L2 för "årets gen" och förtjusningen över det hittills största genetiska genombrottet var uppen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismerna-bakom-viktigaste-diabetesgenen-kartlagda - 2025-01-14

Publicerad 10 augusti 2007 Eric Lander, hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, hävdar att de nya och allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes. Eric Lander I de allt större och allt snabbare växande genetiska kunskaperna ligger morgondagens medicin. De gör det möjligt att för första gången förstå grundläggande

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vart-arv-ar-medicinens-framtid - 2025-01-14

Publicerad 10 augusti 2007 Proteinet GAD65 stoppar diabetes hos möss och pågående svenska undersökningar tyder på att möss och människor reagerar lika. Detta öppnar vägen för ett vaccin mot typ 1 diabetes. Det började med NOD-musen. Den är omtyckt av diabetesforskarna eftersom den spontant får diabetes. Och när det med injektioner av proteinet GAD65 gick att hejda eller bromsa sjukdomen hos musen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-stegen-tagna-mot-ett-diabetesvaccin - 2025-01-14

Publicerad 6 september 2007 De ärftliga orsakerna till typ 1 diabetes har förändrats. Starka riskgener har minskat i betydelse och gener, som hittills betraktats som skyddande, verkar inte längre vara det i lika stor utsträckning. Det är forskarlaget i den stora undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes, BDD, som upptäckte den nya bilden när de jämförde kända risk- och skyddsgener hos 430 barn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandrat-genpanorama-bakom-typ-1-diabetes - 2025-01-14

Publicerad 18 september 2007 Analyser av immunsystemets reaktion på vaccinering med GAD65 ger en molekylär bakgrund till varför behandlingen har positiv effekt och förbättrar vaccinerade barns blodsockerkontroll. De förändringar som vaccinering med GAD65 orsakar i immunsystemet ännu efter 15 månader visar att behandlingen återställer balansen mellan viktiga celltyper i immunsystemet. Förändringarn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesvaccin-paverkar-immunforsvaret-som-forvantat - 2025-01-14

Publicerad 19 september 2007 En undersökning av proteiner i blodet kan med ungefär 80 procents säkerhet visa om en person kommer att insjukna i typ 2 diabetes inom fem år. Testet, som inte är tillgängligt i den vanliga sjukvården, har utvecklats av finska, svenska och amerikanske forskare. Forskarna i den stora finska Botniastudien, en familjeundersökning om typ 2 diabetes, har följt tusentals del

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodproteiner-kan-forutsaga-diabetes - 2025-01-14

Publicerad 27 september 2007 Graviditetsdiabetes delar flera riskgener med andra diabetessjukdomar, visar en kartläggning som forskare på LUDC genomför. Det är ännu ett exempel på att gränserna mellan olika diabetestyper inte är så distinkta som man tidigare trott. Forskaren Nael Shaat på LUDC har i flera vetenskapliga studier visat att vissa riskgener är inblandade i flera olika diabetesformer.–

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gemensam-arftlig-risk-bakom-flera-diabetesformer - 2025-01-14

Publicerad 16 augusti 2017 Föreläsning av Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum. Varför är högt blodsocker farligt? Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-ar-hogt-blodsocker-farligt - 2025-01-14

Publicerad 3 oktober 2007 Vid diabetes spelar den insulinproducerande betacellen huvudrollen. Bristen på insulin är central vid alla former av diabetes. Därför står betacellen i fokus för många diabetesforskare. En av dem är LUDC-forskaren Hindrik Mulder. – Vi kartlägger de molekylära orsakerna till att betacellen sviktar, säger han.Hos människor som inte har diabetes är regleringen av blodsockerh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tolka-och-forsta-betacellens-molekylara-sprak - 2025-01-14

Publicerad 6 oktober 2007 Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandlade barn. Injektionerna innehåller GAD65 samma ämne som e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lovande-forsok-med-vaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-01-14