Sökresultat

2021 års data från Kustfågelrutorna har nu lagts till i den totala datamängden för delprogrammet som startade 2015. Nästan 110 000 fåglar av 74 arter observerades under inventeringssäsongen 2021. Observationer av havsörn (skyddsklass 4**) är precis som tidigare inte inkluderade i publika data. Länk till nedladdning av programmets data från dess sida på Global Biodiversity Information Facility's we

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/kustfagelrutornas-data-fran-2021-ar-publicerade - 2025-12-13

Är du nyfiken på hur många koltrastar som observerats i din del av landet? Undrar du hur många fågel- och fjärilsarter det ses i olika svenska miljöövervakningsprogram? Nu kan du söka fram och ladda ner data som svarar på sådana frågor. Vårt användargränssnitt och öppna API finns tillgängliga på vår webbsida. Välkommen att prova! Vi i datavärdskapet ”Naturdata: Fåglar och fjärilar” har tillsammans

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/oppet-api-och-anvandargranssnitt-uttag-av-data-lanserat - 2025-12-13

Vi har nu publicerat Standardrutternas data från 2022 och dessa är tillgängliga både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBIF. Datamängden ökades på med observationer av drygt 115 000 individer från 226 olika fågel- och däggdjursarter (exklusive arter i Artdatabankens skyddsklass 4 eller högre). Under 2022 inventerades 375 av de 716 standardrutterna, och

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/standardrutterna-uppdaterade-med-2022-data - 2025-12-13

Under 2022 inventerades 186 av de 200 rutorna i den Nationella kustfågelövervakningen. Datamängden har därmed utökats med 3 427 nya observationer av 70 olika arter (exklusive havsörn) till totalt 27 989 observationer. Totalt inventeras 75 fågelarter och tre däggdjurarter inom delprogrammet. Datamängden kan nås både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBI

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2022-ars-data-fran-kustfagelrutorna-ar-publicerade - 2025-12-13

Vi har nu lagt till Sommar- och Vinterpunktrutterna på listan över datamängder som är tillgängliga via vårt egna gränssnitt och API. Samtidigt har vi uppdaterat med data från vintern 2021/2022 och sommaren 2022 även på Global Biodiversity Information Facility’s webb (GBIF).Totalt inventerades 390 rutter under vintern och/eller sommaren då 161 respektive 201 arter observerades (undantaget skyddskla

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-uppdaterade-och-tillgangliga-vart-eget-granssnitt - 2025-12-13

Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/gdp-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-har-uppdaterats-och-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-12-13

Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2025-12-13

Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-12-13

Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-dagfjarilsovervakning-2021-2023-nu-pa-gbif-och-i-datavardskapets-granssnitt - 2025-12-13

Carl Alwmark och kollegor presenterar nya rön i tidskrifen Geology. Forskningen visar att sjön Hummeln i Småland har bildats genom ett meteoritnedslag för ca 470 miljoner år sedan. Läs mer..

https://www.geologi.lu.se/artikel/sjon-hummeln-i-smaland-har-bildats-genom-ett-meteoritnedslag - 2025-12-13

Lunds universitet har fått uppdraget av IT-klusterorganisationen Mobile Heights och innovationsmiljön Blue Science Park att leverera utbildningar inom artificiell intelligens (AI) åt företag vars verksamhet, på ett eller annat vis, påverkats av pandemin. Uppdraget ingår i det interregionala samarbetsprojektet CoSkill, som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF), Region Skåne och Region Blekin

https://www.ai.lu.se/article/satsning-pa-ai-utbildningar-ska-starka-foretagen-i-skane-och-blekinge - 2025-12-13

Sverige bör driva frågan om ett öppet webbindex internationellt. Debattinlägg på sydsvenskan.se opinion av Dirk Lewandowski, Jutta Haider och Olof Sundin, den 25 maj 2021. Läs texten på sydsvenskan.se Läs repliken Google behöver diskuteras, men ett öppet webbindex är ingen lösning av Johan Schlasberg den 8 Juni.

https://www.ai.lu.se/article/sydvenskanse-stater-och-myndigheter-kan-inte-forlita-sig-pa-googles-goda-vilja - 2025-12-13

Faktum är att problemen kan bli värre. Mycket värre, skriver Johan Schlasberg, strategirådgivare, innovatör och doktorand i företagsekonomi vid Lunds universitet. Debattinlägg på sydsvenskan.se opinion den 8 juni 2021 som replik på inlägg den 25 maj 2021. Läs texten på Sydsvenskan.se

https://www.ai.lu.se/article/sydsvenskanse-google-behover-diskuteras-men-ett-oppet-webbindex-ar-ingen-losning - 2025-12-13

Just like self-driving cars, we can expect autonomous ships to become more common in the coming years. However, two safety challenges which need to be solved along the way, and which are different for ships compared to cars, are navigation without GPS and remote control. In his research, Mårten Lager has developed user interfaces for remote control of ships, as well as positioning using water dept

https://www.ai.lu.se/article/improving-conditions-autonomous-ships - 2025-12-13

Lunds universitet var en av de organisationer som infrastrukturdepartementet bad svara på  en remiss på Europeiska kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens. Remissvaret i sammanfattning Lunds universitet ser positivt på att kommissionen presenterar EU-gemensamma regler om artificiell intelligens (AI). Universitetet kan stödja förslagets övergripande

https://www.ai.lu.se/article/lunds-universitets-remissvar-om-europeiska-regler-ai - 2025-12-13

Artificiell intelligens kan spara tid i läkarens arbete att ställa diagnoser vilka också blir träffsäkrare. Men läkaren bör också förstå och kunna förklara datorns beslut för patienten, annars kan tilliten äventyras, menar AI-forskaren Stefan Larsson. Med AI ställs vi också inför ett vägval: Vill vi spegla eller förändra världen? Lär hela artikeln på lu.se

https://www.ai.lu.se/article/ai-kan-bade-hjalpa-och-stjalpa-fortroendet-varden - 2025-12-13

Svenska Dagbladet skriver om Stefan Larssons forskning om E-handel. Läs artikeln på svd.se

https://www.ai.lu.se/article/svd-forskare-konsumenter-litar-inte-pa-e-handeln - 2025-12-13

When used as a diagnostic aid, artificial intelligence (AI) can help physicians save time and make more accurate diagnoses. However, physicians should also understand and be able to explain the computer’s decision to the patient to avoid jeopardising trust, says AI researcher Stefan Larsson. AI also puts us at a crossroads: do we want to reflect the world or change it? Stefan Larsson is a research

https://www.ai.lu.se/article/ai-can-both-strengthen-and-undermine-trust-healthcare - 2025-12-13

Researchers at Lund University want to use AI methods, population registers, mobile data and novel data sources to develop and evaluate applications that can be used to detect and combat pandemics in the future. A large collaborative project is funded by Vinnova, Sweden’s innovation agency. Published 28 October 2021. Read more at lu.se

https://www.ai.lu.se/article/ai-help-combat-future-pandemics-0 - 2025-12-13

Vad kan artificiell intelligens göra för vår hälsa? Utvecklingen inom medicinsk forskning och sjukvård går i rekordfart och längst har man kommit inom bildanalys. Till exempel pågår redan kliniska studier kring om AI kan användas vid granskning av mammografibilder. Andra intressanta områden är transplantationer där AI skulle kunna användas till att matcha och fördela donerade organ, eller appar so

https://www.ai.lu.se/article/vad-kan-ai-gora-var-halsa - 2025-12-13