Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 16 maj 2023 Med prover från hela Europa kunde forskarna visa att mikroorganismerna i jorden kan anpassa sig till temperaturförändringar. Foto Carla Cruz Paredes. En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning geno

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 29 maj 2023 Snytbaggar – en av de mest artrika grupperna av insekter i världen – förlitar sig på bakterier för få i sig B-vitaminer som saknas i deras växtbaserade kost. Foto: Pixabay. Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 31 maj 2023 Hålhäckande fåglar, som undulaterna på bilden, är bra på att anpassa sina ögon till mörker. Foto: Dick Daniels. En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. F

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 7 juni 2023 Den urbana talgoxen har inte alls lika svaga nerver som den rurala kusinen. Foto: Pixabay. Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänskl

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 28 juni 2023 De mystiska mikroorganismerna har fått namnet efter nordiska mytologins Asgård. Bild: RunwayML Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 14 augusti 2023 Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden – ny forskning tyder på att fåglar i staden inte får i sig rätt kost. Foto: Caroline Isaksson. En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Efter

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-04-27

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 15 augusti 2023 Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper störr

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-04-27

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 15 augusti 2023 För att värna om bina har EU förbjudit de flesta neonikotinoider i växtskyddsmedel. Därmed har lantbrukets behov av andra insektsbekämpningsmedel ökat. Foto: Dusan Kostic. Mostphotos Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier h

https://www.biologi.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 29 augusti 2023 I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Foto: GQAdrian/Pixabay. I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till

https://www.biologi.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 31 augusti 2023 Även milda åkommor och korta sjukdomsförlopp kan ha långtgående konsekvenser för koltrastar, inte minst genom att det påverkar deras vardag. Foto: Hermann Knuewer. När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskad

https://www.biologi.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 5 september 2023 ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. Milda Pucetaite och Colin Olito var två av fyra forskare från Lund som fick startanslaget. Foto: privat. Biologiforskarna från Lund, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekt

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet-0 - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 18 september 2023 Den svartvita flugsnapparen fick flytthjälp av forskarna från Nederländerna till Lund. Foto: Viiru Pesonen/Wikimedia Commons. Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att f

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 27 september 2023 Plastavfall är ett enormt problem idag, inte minst hamnar stora mängder mikro- och nanoplast i våra jordar. Foto: Flockine/Pixabay. Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots

https://www.biologi.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 4 oktober 2023 Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet för att nå extrema flyghöjder på 5000–8000 meter på dagen, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Foto: Åke Lindström. Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett bete

https://www.biologi.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 november 2023 Strutsen är världens största fågel och förekommer i extremt varma miljöer som öknar och halvöknar. Forskarna använde värmekameror för att undersöka genetisk variation i temperaturprofilerna hos individuella strutshonor. Foto: Erik Svensson. Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de

https://www.biologi.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-04-27

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 november 2023 Det finns tre genetiska färgformer hos honorna av den större kustflicksländan. På bilden syns den hanfärgade, blå varianten (underst). Foto: Erik Svensson. I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgforme

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 22 november 2023 En kaja har fått en sändare på ryggen, som en liten ryggsäck. Av alla utrustade kajor saknas fortfarande en. Foto: Arne Hegemann. Nu kan du hjälpa forskare att hitta den försvunna kajan. Passa på att engagera familj och vänner i sökandet, lite som att spela Pokemon-go med livs levande fåglar. Forsk

https://www.biologi.lu.se/artikel/hjalp-arne-hitta-kajan - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 30 november 2023 Humlor är viktiga pollinatörer av både vilda växter och kommersiella grödor. Aktuell forskning visar att vanliga bekämpningsmedel från jordbruken skadar humlorna allvarligt. Foto: Maj Rundlöf. En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydan

https://www.biologi.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-04-27

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 1 december 2023 Forskaren Courtney Stairs ska studera hur mikrobiella aktiviteter kan bidra till upprätthållandet av syrefattiga vattenmiljöer. Foto: privat. Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen har utsetts till Wallenberg Academy Fellow. Anslaget från Knut och Alice Wallenbe

https://www.biologi.lu.se/artikel/courtney-stairs-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellow - 2025-04-27

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 12 december 2023 Sjukdomar och vilda djur bryr sig väldigt lite om landsgränser. Nu finns Wildlife Malaria Network som ska studera insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Foto: Staffan Bensch. Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar in

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2025-04-27