Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 22 oktober 2024 Efter hjärnskakning var förekomsten av symtomen depression/ångest och utmattning förhöjd hos både kvinnliga och manliga hockeyspelare. Foto: iStock/gilaxia Var femte hockeydam på elitnivå upplever symtom på utmattning. Många, både kvinnliga och manliga hockeyspelare, uppger att de konsumerar alkoho

https://www.medicin.lu.se/artikel/svensk-elithockey-vanligare-med-depressiva-symtom-och-utmattning-efter-hjarnskakningar - 2025-04-18

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 23 oktober 2024 Kári Stefánsson, 2024 års mottagare av Eric K. Fernströms Stora Nordiska Pris. Foto: JG/deCODE genetics Professor Kári Stefánsson tilldelas ett av Nordens mest prestigefyllda medicinpriser – Eric K. Fernströms nordiska pris vid Lunds universitet. Hans arbete har revolutionerat vår förståelse av genetisk variat

https://www.medicin.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-nordiska-pris-till-genetik-gigant - 2025-04-18

Av anna [dot] hellgren [at] med [dot] lu [dot] se (Anna Hellgren) - publicerad 26 oktober 2024 Konstvetaren, hedersdoktorn och donatorn Birgit Rausing fyller 100 år den 26 oktober. Foto: Privat Konstvetaren, hedersdoktorn och donatorn Birgit Rausing fyller 100 år den 26 oktober. Hennes stora intresse för humaniora och dess betydelse för mellanmänskliga möten och samhällsnytta avspeglas väl i henne

https://www.medicin.lu.se/artikel/varma-gratulationer-till-100-arsjubilaren-birgit-rausing - 2025-04-18

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 31 oktober 2024 Anders Bojesson, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare, Palliativmedicinska sektionen, Blekingesjukhuset. Foto: Åsa Hansdotter Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiseras med en dödlig sjukdom, kan få en avgörande roll för att bibehålla eller förbättra dennes livskvalite

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-livskvalitet-med-tidigare-palliativ-vard - 2025-04-18

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 31 oktober 2024 Skumceller visualiserade med konfokalmikroskopi i vävnad från en patient med glioblastom. I blått ses cellkärnan, i grönt en markör för makrofager som rekryterats från benmärgen, samt i vitt lipidroppar som gett skumcellen dess namn. Foto: Belting et al Ett forskarteam vid Lunds universitet har hittat

https://www.medicin.lu.se/artikel/skumma-celler-i-hjarntumorer - 2025-04-18

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 1 november 2024 Joao Duartes forskargrupp undersöker hur hjärnan påverkas i samband med diabetes. Foto: Petra Olsson Diabetesforskaren Joao Duarte studerar vad som händer i hjärnan vid diabetes. I sin forskning tar han också reda på hur ändrade kostvanor kan få hjärnan att fungera bättre. Han tar emot Medeonstipendiet i s

https://www.medicin.lu.se/artikel/prisad-forskning-om-diabetes-och-demens - 2025-04-18

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 4 november 2024 Forskningssjuksköterskan Jessica Melin tar ett blodprov på en studiedeltagare. I filmen berättar Åke Lernmark, vetenskapligt ansvarig för TEDDY-studien i Sverige, om studiens resultat. År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Den inte

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-typ-1-diabetes-snart-avslutas-jattestudien-teddy - 2025-04-18

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 6 november 2024 – Vårt mål är att ta stamcellsterapin vidare genom att modifiera och anpassa celler efter patientens behov, säger Malin Parmar. Foto: Tove Smeds. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, tilldelas tillsammans med tre forskare i Italien och Danmark, prestigefulla ERC Synergy Grant på 10 miljoner euro.

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-synergy-grant-utveckling-av-skraddarsydda-stamcellsbehandlingar - 2025-04-18

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 7 november 2024 Totalt en miljard till den främsta cancerforskningen i Sverige under 2024 - rekordstor anslagsutdelning från Cancerfonden. Bild: Cancerfonden. Drygt 104 miljoner kronor till projekt inom cancerforskning och 22 miljoner till kliniska behandlingsstudier vid Lunds universitet när Cancerfonden delar ut anslag

https://www.medicin.lu.se/artikel/cancerfondens-anslag-till-framsta-cancerforskningen - 2025-04-18

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-04-18

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-04-18

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-04-18

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-04-18

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-04-18

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-04-18

Publicerad 20 mars 2009 Sedan länge är komjölk till små barn en misstänkt igångsättare av det autoimmuna angrepp som kan leda till typ 1 diabetes. Nu frikänner en stor finsk undersökning helt komjölken. Diabetesrisken ökar inte. Många faktorer i omgivningen står på de misstänktas lista för att trigga igång immunsystemet mot de insulinproducerande betacellerna. En av dem är sedan länge komjölksprot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vallingen-friad-fran-misstankar - 2025-04-18

Publicerad 23 mars 2009 En molekylär strömbrytare som styr graden av insulinresistens kan bli måltavla för nya läkemedel riktade direkt mot insulinets dåliga effekt ute i kroppen. Fyndet, vilket är gjort hos feta möss, kan vara en del av den bakomliggande förklaringen till att övervikt och fetma så intimt hänger samman med insulinresistens, det vill säga att vävnaderna ute i kroppen blir mer eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanism-bakom-insulinresistens-upptackt - 2025-04-18

Publicerad 24 mars 2009 Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2025-04-18

Publicerad 27 mars 2009 Barn som växer snabbt på längden har stort tycke för godis, läsk och annat sött. Suget är befogat och när tillväxten avtar minskar begäret. - Detta är den först visade länken mellan ett sug efter socker och ett biologiskt behov, säger Danielle Reed, forskare på Monell Chemical Senses Center i Washington i ett pressmeddelande om undersökningen.Barn gillar godisBarn i många o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-sockersug-biologiskt-berattigat - 2025-04-18

Publicerad 30 mars 2009 I konkurrens med tiotalet andra europeiska konsortier har Lunds universitet med samarbetsparter fått ett forskningsanslag på cirka en kvarts miljard kronor. Pengarna, som kommer från EU och läkemedelsindustrin, ska användas till att flytta fram positionerna i kampen mot diabetessjukdomarnas komplikationer. I det vinnande konsortiet, SUMMIT, ingår förutom Lunds Universitet o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-kvarts-miljard-till-forskning-om-komplikationer - 2025-04-18