Sökresultat

Wallenbergs fysikpris (tidigare Skolornas fysiktävling) är en tävling som anordnas av Svenska Fysikersamfundet med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Tävlingen riktar sig till elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiets naturvetenskaps- eller teknikprogram (eller annat program med fysik).KvalificeringstävlingTävlingen består av en kvalificeringstävling och en fina

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/ovriga-resurser/elever/fysiktavlingar/wallenbergs-fysikpris - 2026-01-01

Årskurs: Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Få ett plaströr med en markering i var ände att rotera runt två axlar på en och samma gång och skapa intressanta mönster. Rörets längd avgör ditt synintryck. Material Ungefär 60 centimeter plaströr med en diameter på cirka 1,5 centimeter. En bågfil (liten metallsåg). Märkpenna (vattenlöslig). En jämn bordsyta. En genomskinlig yta, till exempel ett

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/snurriga-cylindern - 2026-01-01

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Träbitar i en stapel kan förskjutas så att den översta biten ligger HELT utanför biten i botten - ett till synes dramatiskt brott mot fysikens lagar. För att lyckas måste man börja uppifrån och sedan arbeta sig nedåt. Den förskjutna stapeln visar sig följa ett tydligt, matematiskt mönster. Material 15-20 likadana platta, rektangulära träb

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/m-o/omojliga-stapeln - 2026-01-01

Årskurs: F-3, 4-6, 7-9 Ämnesområde: Kraft och rörelse Här är ett mycket enkelt och slående sätt att finna tyngdpunkten hos en lång, tunn kropp - även om massan skulle vara ojämnt fördelad! Material En meterlinjal eller en pinne som är cirka 1 meter lång. Modellera eller något annat, till exempel en sax eller nyckelknippa, som kan hängas på pinnen som vikt. Experimentet Prova först att experimenter

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/hitta-tyngdpunkten - 2026-01-01

NRCF samarbetar tätt med övriga nationella resurscentrum inom naturvetenskap, didaktik, matematik och teknik. Nationellt resurscentrum för biologiundervisning - Bioresurs Nationellt resurscentrum i kemi - KRC Nationellt centrum för matematikutbildning - NCM Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan - CETIS Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik - NATDID

https://www.nrcf.lu.se/samarbeten/nationella-resurscentrum - 2026-01-01

I Sverige finns det gott om science centers och NRCF har på senaste tiden samarbetat med bland andra: 2047 Science Center, Borlänge (ny flik) Curiosum, Umeå (ny flik) Technichus, Härnösand (ny flik) Teknikens Hus, Luleå (ny flik) Vattenhallen Science Center, Lund (ny flik) För att hitta ännu fler science centers besök: Svenska science centers hemsida (ny flik)

https://www.nrcf.lu.se/samarbeten/science-centers - 2026-01-01

NRCF strävar efter att upprätta ett brett samarbete med många olika aktörer så väl inom som utom akademin. Det kan till exempel handla om kommuner, myndigheter, organisationer eller forskningsanläggningar. Nedan listas aktuella samarbeten. CERN (Svensk lärarkurs) ESERO Sverige (ny flik) ESS (European Spallation Source, ny flik) IYPT (International Young Physicists Tournament) EOES (European Olympi

https://www.nrcf.lu.se/samarbeten/ovriga-samarbeten - 2026-01-01

Samarbeten inom och utom akademien Nationella resurscentrumScience centerÖvriga samarbeten

https://www.nrcf.lu.se/om-oss/samarbeten - 2026-01-01

Nöjesparker kan utgöra en intressant arena för att iscensätta fysikexperiment. Ann-Marie Pendrill, föreståndare för NRCF under åren 2009-2019, har genom ett långt samarbete med en rad tivolin tagit fram ett rikt instruktions- och inspirationsmaterial. Materialet finns samlat på hemsidan Tivolifysik, som hon personligen administrerar. Besök hemsidan för Tivolifysik (ny flik)

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/ovriga-resurser/tivolifysik - 2026-01-01

Årskurs: 4-6, 7-9, GymnasietÄmnesområde: AstronomiI det här experimentet följer vi solens rörelse över himlen under ett helt år (!) och ritar upp dess rörelsemönster, ett så kallat analemma. Under året kan man notera att solens höjd varierar. Den står lågt på vintern och högt på sommaren.Ingen rak linjeMan kan då tänka sig att om man mäter solens läge exakt vid samma tid, till exempel middagstid,

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/analemma-solens-rorelse-over-himlen-under-aret - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Föremål med samma form och massa kan bete sig väldigt olika då de rullar nerför en backe. Hur snabbt ett rullande föremål accelererar beror delvis på hur dess massa är fördelad i förhållande till rotationsaxeln. Vilket följande experiment illustrerar. Material Två identiska kakburkar av plåt. Tio stora metallpackningar (se bild ovan) som varde

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kapplopning-med-burkar - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Fördelningen av ett föremåls massa bestämmer var tyngdpunkten ligger men även tröghetsmomentet och hur lättbalanserat föremålet är. I det här experimentet utgörs föremålet av en pinne försedd med en klump lera.   Material En träpinne, cirka 1 meter lång, med diametern 1-2 centimeter. En klump lera. Eltejp att sätta fast lerklumpen med. Tillver

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/troghetsmoment-och-balans - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Vad avgör om något flyter eller sjunker? I det här experimentet kan du visa och förklara fenomenet genom att klämma på en PET-flaska. Du får tips om tre olika sorters ”dykare” som du kan använda dig av. Dykarna kan antingen tillverkas av en pipett (ett dropprör) eller en genomskinlig kulspetspenna av enklaste modell eller utgöras av en ketchup

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/dykaren - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse I den tyngdlösa tillvaron i en rymdfärja, som kretsar runt Jorden, experimenterar astronauterna med ett leksaksgyroskop. Trots att de knuffar till det snurrande gyroskopet pekar dess rotationsaxel envist åt samma håll. Alla roterande hjul har denna egenskap. Ett roterande cykelhjul kämpar till exempel effektivt mot alla försök att ändra rotati

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/gyroskopiska-cykelhjul - 2026-01-01

Årskurs: 7-9 Ämnesområde: Kraft och rörelse Det vi kallar för Bernoullis princip förklarar allt från hur höststormar kan få plåttak att lyfta till hur en frisbee flyger genom luften. Material En stor trådrulle. En bit tunn kartong. Till exempel ett visitkort eller ett spelkort. En knappnål med stort huvud. Tillverka Klipp till kartongen så att du får en bit med sidan cirka 7 centimeter lång. Tryck

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/e-f/flyg-med-bernoulli - 2026-01-01

Årskurs: 7-9 Ämnesområde: Kraft och rörelse Det är lätt att få en boll att sväva stabilt på en osynlig luftström! Försök dra bollen ut ur luftströmmen och du känner kraften som drar bollen tillbaka. Men det är inte bara luftströmmen som påverkar bollen. Med hjälp av en liten papperslapp kan du även se att bollen i sin tur påverkar luftströmmen. Experimentet ger dig också en idé om varför ett flygp

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/svavande-bollen - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse En mycket liten kraft just i rätt ögonblick kan få en mycket tung pendel att svänga med stora utslag. Material En större plåtburk eller plåthink med handtag och lock. Det fungerar även utan lock men risken är att innehållet spiller ut. Tomma, nya färgburkar kan exempelvis köpas i färghandeln. Sand eller något annat tungt att fylla burken med.

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/p-r/resonanspendel - 2026-01-01

Årskurs: 4-6, 7-9 Ämnesområde: Kraft och rörelse Har du tappat en smörgås någon gång? Landade den då med den kletiga sidan neråt? Just det! I detta experiment testar du om det verkligen är så, eller om det som kallas Murphys lag  - det vill säga lagen om att allt som KAN gå fel går fel - bara är en myt. Material Tre stora skivade formfranska, cirka 100 skivor. En eller helst flera brödrostar. Ett

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/e-f/faller-mackan-alltid-upp-och-ner - 2026-01-01

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse Hur högt en människa kan hoppa beror på hur högt hon förmår lyfta sin tyngdpunkt. Men var finns kroppens tyngdpunkt och kan vi påverka tyngdpunktens läge i kroppen? Med hjälp av en bräda får du svar på frågorna. Material  En cirka 2,5 meter lång bräda, 25 centimeter bred och minst 2-3 centimeter tjock. En kloss eller något liknande som kan fun

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/hitta-kroppens-tyngdpunkt - 2026-01-01

Årskurs: 7-9 Ämnesområde: Ljus och ljud När du tittar på diabilder eller ser en film - har du tänkt på var bilden egentligen är? Är bilden på filmen eller skärmen, i luften eller i åskådarens öga? Detta experiment hjälper dig att undersöka och förstå hur du ser. Material En diaprojektor. En diabild. En enkel skärm. En penna, en träpinne eller en meterstav. Tillverka (mindre än 15 minuter) Placera

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/bild-i-tomma-intet - 2026-01-01