Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 127172 sökträffar

Sofia Holmgren – professorsdotter och sexualupplysningspionjär

Många av de tidigaste lundastudentskorna kom från hem utmärkta av såväl akademisk bildning som hög social status. Det gällde i högsta grad Sofia Holmgren (1864–1953): icke blott var hennes far liksom två av dennes bröder professorer, hon hade även en mor från den svenska högadeln. Själv bildade hon aldrig familj men bistod troligen många andra blivande föräldrar i sin roll som pionjär inom sexualu

https://www.kvinnor150.lu.se/sofia-holmgren-professorsdotter-och-sexualupplysningspionjar - 2025-11-05

Frida Palmér – astronomidoktor som knäckte koder åt FRA

Frida Palmér (1905–1966) var en av de mest lovande forskarna i astronomi under mellankrigstiden. Men efter topphemligt arbete vid Försvarets radioanstalt under andra världskriget kom karriären av sig. Astronomer har ofta haft anmärkningsvärt omfattande internationella kontakter alltsedan Tycho ­Brahes tid, och detta gällde även Palmér. Redan under sin doktorandtid vistades hon vid de ansedda obser

https://www.kvinnor150.lu.se/frida-palmer-astronomidoktor-som-knackte-koder-fra - 2025-11-05

Hedrade damer i hatt och krans

Ända sedan grundandet 1666 har Lunds universitet haft rätt att utdela doktorstiteln som sitt högsta lärdomsbevis. Ursprungligen – och alltjämt huvudsakligen – är denna värdighet förstås till för dem som förvärvat den genom en formell forskarutbildning, men under 1800-talet uppkom tanken att universitetet kunde välja att på detta sätt hedra även andra som på något sätt gynnat vetenskapen eller univ

https://www.kvinnor150.lu.se/hedrade-damer-i-hatt-och-krans - 2025-11-05

Louise Petrén – matematikpionjär och fredsaktivist

”Jag är inte en kvinna, jag är en Petrén”. Så lär Louise Petrén (1880–1977) ha svarat när någon uttryckte sin beundran över att hon som kvinna disputerat i matematik. Onekligen fanns det ett släktdrag att peka på: Petrén hade inte mindre än nio bröder. Av dessa disputerade sju och fyra blev professorer (en av dem, Gustaf Petrén, var för övrigt opponent när den första kvinnan att disputera i medici

https://www.kvinnor150.lu.se/louise-petren-matematikpionjar-och-fredsaktivist - 2025-11-05

Kvinnliga pionjärer vid Lunds universitet

Tjugo pionjärer på tio år De första studentskorna skrev in sig vid Lunds universitet 1880, sju år efter att det blivit möjligt för kvinnor att studera vid universitet i Sverige.Länge var andelen kvinnliga studenter låg, men ökade i takt med att fler dörrar till arbetsmarknaden öppnades för kvinnor.Inom akademin gick det långsammare att öka antalet kvinnliga doktorer och lärare och det dröjde ända

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-pionjarer-vid-lunds-universitet - 2025-11-05

Kvinnliga studentföreningens uppgång och fall

Om det hade tagit sju år från riksdagsbeslutet 1873 till att de första kvinnorna skrevs in vid Lunds universitet så skulle det dröja ytterligare tjugo år innan denna grupp fick ett eget organiserat forum i studentvärlden. Först år 1900 bildades Lunds kvinnliga studentförening. Under de närmaste fyra decennierna skulle den i gengäld bedriva en desto livaktigare verksamhet.  Under 1880-talets första

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-studentforeningens-uppgang-och-fall - 2025-11-05

Hildur Sandberg – frigjord radikal med oklart slut

Många av de tidiga studentskorna höll en låg profil under sin tid vid universitetet. Dristade de sig att närvara vid kår- och nationsmöten så insåg de att de likväl inte förväntades yttra sig i debatten. Men undantag fanns och en som alls inte var lagd för att tiga still var Hildur Sandberg (1881–1904). Så har hon också, ett tragiskt kort liv till trots, blivit en av de mest hågkomna av sin genera

https://www.kvinnor150.lu.se/hildur-sandberg-frigjord-radikal-med-oklart-slut - 2025-11-05

Lång väg mot varaktigt hem för kvinnliga studenter

Samtliga studenthem som som slog upp portarna i Lund i slutet av 1800-talet var enbart avsedda för män. I början av 1900-talet startades dock ett första studenthem för kvinnor i mycket blygsam skala. Ekonomin satte käppar i hjulet för större satsningar, varpå det dröjde ända till 1937 innan Studentskegården kunde invigas. I Lund runt sekelskiftet 1900 rådde det egentligen ingen brist på studentrum

https://www.kvinnor150.lu.se/lang-vag-mot-varaktigt-hem-kvinnliga-studenter - 2025-11-05

Boel Flodgren – Sveriges första rectrix magnifica

Det tog 326 år in i Lunds universitets historia innan en kvinna tillträdde rektorsämbetet. År 1992 blev Boel Flodgren (f. 1942) den första kvinnan som utnämndes till rektor vid ett svenskt universitet. År 1992 efterträdde Boel Flodgren efterträdde Håkan Westling på posten som rektor för Lunds universitet och satt kvar i tio år fram till 2002. Boel Flodgren är jurist och har som forskare framför al

https://www.kvinnor150.lu.se/boel-flodgren-sveriges-forsta-rectrix-magnifica - 2025-11-05

Kvinnodominerade högre utbildningar utanför universitetet

Utbildningar till folkskollärare, sjuksköterska och sjukgymnast, vars motsvarigheter idag ligger inom universitetet, bedrevs länge vid fristående utbildningsanstalter. Dessa utbildningar var tidigt öppna för och dominerades av kvinnor. Således fanns det fler kvinnor med högre utbildning än de inledningsvis få kvinnorna med universitetsexamen. 1873 års riksdagsbeslut ledde knappast till någon rusni

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet - 2025-11-05

Lärarinneseminarier i Lund

När den allmänna folkskolan inrättades i Sverige var den redan från början öppen för såväl manliga som kvinnliga elever. På lärarsidan dominerade däremot inledningsvis männen, vilka utbildades vid särskilda folkskollärarseminarier (till skillnad från i dag när alla nivåer av lärare – från förskola till gymnasium – utbildas på högskolenivå var det i äldre tider länge endast läroverkslärare som läst

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/lararinneseminarier-i-lund - 2025-11-05

Start

Välkommen till Nationellt renoveringscentrum – hållbar renovering och energieffektivisering Renoveringsbehovet, alltså det breda behovet av att anpassa, uppdatera, underhålla och förändra befintlig bebyggelse, är fortsatt stort i Sverige. En del av detta behov utgörs av behovet av energieffektiviseringar, som inte får äventyra en mängd andra hållbarhetsaspekter i byggnader, som exempelvis ekonomi,

https://www.renoveringscentrum.lth.se/start - 2025-11-05

Om NRC

Nationellt Renoveringscentrums mål är att bidra till att lösa samhällsutmaningar genom att vara en drivkraft för att det startas och drivs relevanta projekt och aktiviteter som har hållbar renovering och energieffektivisering i fokus. NRC inkluderar ett flertal ämnesdiscipliner för att ge bredd och helhetsperspektiv åt den komplexa renoverings- och energieffektiviseringsproblematiken. Tekniska asp

https://www.renoveringscentrum.lth.se/om-nrc - 2025-11-05

SIRen rapportserie

Länkarna nedan är PDF:er som öppnas i ny flik.Hissar - Nya upphandlingsmodeller och teknikvärdering vid montage utanpå fasader (296 kB)Författare: Tord Af Klintberg, Bert Norlin, Folke BjörkRapport nr: 2019:1Förutsättningar för renovering- Danmark, Finland, Norge (251 kB)Författare: Jan BröchnerRapport nr: 2018:2Relining eller rörbyte - en jämförelse med LCA (832 kB)Författare: Daniel Berglund, Pa

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/siren/siren-rapportserie - 2025-11-05

Övriga publikationer

Vetenskapliga journalartiklar The Role of Trans-Disciplinary Research in Sustainable RenovationMjörnell, K.2020Journal: Journal of Management and Sustainability, Volym 10.A multi-criteria decision support method towards selecting feasible and sustainable housing renovation strategiesSerrano-Jimenez, A., Femenías, P., Thuvander, L., Barrios-Padura, À.2020Journal: Journal of Cleaner Production, Voly

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/siren/ovriga-publikationer - 2025-11-05

SIRen antologier

Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering – en antologiRedaktörer:Hans Lind, KTHKristina Mjörnell, SP och LTHAntologi om social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering (PDF, 6.6 MB, ny flik) Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv – en antologi från forskningsmiljönRedaktörer:Stefan Olander, LTHKristina Mjörnell, LTH och RISEPaula Femenías, ChalmersElisabeth Helsing, RISEPetter Wallen

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/siren/siren-antologier - 2025-11-05

ASSURE – Hållbar renovering och omvandling av städer

Den praktiknära forskarskolan ASSURE - Adaptation of urban Space through SUstainable REgeneration - kommer att utveckla nya kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar. LTH/Lunds universitet har tillsammans med RISE, Malmö universitet och Uppsala universitet/Campus Gotland beviljats medel för att driva den praktiknära forskarskolan ASSURE - Adaptation of urba

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/assure-hallbar-renovering-och-omvandling-av-stader - 2025-11-05

ICHB – Informationscentrum för hållbar bebyggelse

Under 2016–2020 initierades och startades tillsammans med Svensk Byggtjänst regeringssatsningen som kom att kallas Informationscentrum för hållbar bebyggelse (ICHB). Vi såg ett stort behov av tvärvetenskaplig information till en bredare massa i samhället och drev under flera år frågan om regeringsstöd till information om renovering, speciellt för att bidra till att uppnå energimålen. Regeringsstöd

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/ichb-informationscentrum-hallbar-bebyggelse - 2025-11-05

SIRen

Nationell stark transdisciplinär forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renoveringFormas finansierar en Nationell stark transdisciplinär forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering som är kopplat till Nationellt Renoveringscentrum i Lund. Den starka forskningsmiljön bygger på inter- och tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare på högskola och institut, aktörer och användare inom bygg

https://www.renoveringscentrum.lth.se/projekt/siren - 2025-11-05