Flera forskningsprojekt undersöker litteraturens, författarens och läsarens roller och funktioner i mediala, ekonomiska och politiska perspektiv. Den moderna författarrollen och dess mediala förutsättningar studeras, liksom hur litteraturen genom sin performativa kraft kan påverka individ och samhälle samt hur journalister, politiker och andra opinionsbildare använder litteraturen för skilda syften. Till de centrala forskningsperspektiven hör även de vida frågorna om läsare och läsning samt litteraturens skiftande värden.

Kontaktpersoner: Torbjörn Forslid och Cristine Sarrimo

Verksamma forskare: Viktor Emanuelsson, Torbjörn Forslid, Oscar Jansson, Bibi Jonsson, Anders Mortensen, Anders Ohlsson, Cristine Sarrimo och Rikard Schönström

Vid avdelningen för litteraturvetenskap bedrivs olika slag av forskning kring förhållandet mellan människa och natur sådant detta kommer till uttryck i litteraturen. Flera forskare sysslar med litterära skildringar av det ”icke-mänskliga”, däribland icke-mänskliga djur, från såväl litteraturhistoriska som samtidslitterära perspektiv. Ekokritik, Animal studies, New Materialism och andra posthumanistiska synsätt utgör dessutom en teoretisk ram för forskares individuella projekt och tvärdisciplinära kontakter med internationella forskningsnätverk.

Kontaktperson: Elisabeth Friis. 

Verksamma forskare: Elisabeth Friis, Daniel Möller och Erik Zillén

Forskningen om självbiografier, dagböcker och brev är väletablerad i Lund. Forskare har studerat och kartlagt kvinnors självbiografiska skrivande ur ett historiskt och genusvetenskapligt perspektiv, 1700-talets dagböcker och brevkultur, litterär självframställning på 1800-talet och fortsätter att utveckla den teoretiska förståelsen av dessa genrer. I dagens mediesamhälle tillmäts subjektiva erfarenheter stort intresse och självframställande och dokumentära former spelar stor roll. Migranters självbiografiska texter, den grafiska romanens och skilda mediers självframställningar är exempel på nutida former som våra forskare studerar ur postkoloniala, genus- och medieteoretiska perspektiv.

Kontaktperson: Anders Ohlsson och Cristine Sarrimo

Verksamma forskare: Bibi Jonsson, Anders Ohlsson, Cristine Sarrimo och Paul Tenngart

Forskningen inom detta område är i första hand inriktad på barn- och ungdomslitteraturens roll i dagens samhälle, samt hur barn och barndom gestaltas och konstrueras, ideologiskt och narratologiskt, i skönlitteratur för barn och unga. Forskning bedrivs också särskilt inom fantasygenren och inom poesi och vers för barn.

Kontaktpersoner: Karin Nykvist

Verksamma forskare: Bibi Jonsson, Amanda Landegren, Karin Nykvist

Den lyriska textens former, verkningsmedel, teoribildning och verkningshistoria är ett vidsträckt forskningsområde i Lund. Den omsorgsfulla närläsningens praktiker kan i varierande utsträckning ta fasta på den lyriska textens historiska, retoriska, kognitiva, intertextuella, tematiska, politiska, värdemässiga eller estetiska sammanhang, men gemensamt för alla inriktningar är studiets observans på själva uttrycket och dess funktioner, särskilt språket i vid mening. Åtskilliga betydande lyriska författarskap, i synnerhet inom den svenskspråkiga litteraturen, har ingående studerats och blivit föremål för textkritiska utgåvor i Lund.

Kontaktpersoner: Anders Mortensen

Verksamma forskare: Elisabeth Friis, Bibi Jonsson, Anders Mortensen, Karin Nykvist, Daniel Möller, Rikard Schönström, Christina Skagert, Paul Tenngart och Erik Zillén

Den litterära kulturen mellan 1500 och 1800 lydde under andra villkor än idag. Poetikens och retorikens regelverk styrde den litterära kommunikationen. Den enskilda texten förväntades skänka sina läsare nöje men också göra dem till bättre människor. Vid avdelningen för litteraturvetenskap bedrivs en livaktig forskning kring författarskap, genrer, bruksfunktioner och receptionsvägar i den svenska och europeiska litteraturens tidigmoderna historia. Forskningen har en både mångspråkig och tvärvetenskaplig karaktär; ofta leder textmaterialet sin undersökare till samlingar och arkiv långt från pockethyllorna. Ytterst har forskningen ett dubbelt syfte: att förstå tidigmodernitetens litterära kultur på dess egna premisser och att via studiet av en äldre epok skärpa blicken på vår egen tids kulturella avtryck.

Kontaktperson: Erik Zillén

Verksamma forskare: Daniel Möller och Erik Zillén

Villkoren för hur litteratur skriven på olika språk och i olika kulturer sprids, översätts, förstås och förhåller sig till världen i stort anknyter till flera av vår tids mest angelägna frågor. Maktbalansen mellan kulturer, språk och ekonomier är en utgångspunkt för denna forskning, liksom villkoren för migration, mobilitet och förståelse över nationella, kulturella och språkliga gränser. Det lundensiska studiet av världslitteraturen gynnas av sin placering vid Språk- och litteraturcentrum, som hyser en bred samlad språklig och litterär kunskap och en stark miljö för komparativ litteraturforskning. Den internationella inriktningen utmärker även forskningsnätverket i Scandinavian Studies, som i samverkan mellan lärosäten över tre kontinenter undersöker den nordiska litteraturens historiska betydelse och kanoniseringsprocesser nationellt, regionalt och internationellt.

Kontaktperson: Rikard Schönström och Paul Tenngart

Verksamma forskare: Oscar Jansson, Anders Mortensen, Rikard Schönström och Paul Tenngart