Fonetisk variation handlar om olikheter mellan språkljud och talljud i språklig kommunikation, så som de skiljer sig mellan olika dialekter och/eller språk. Det rör sig om uttalsvariationer och hur dessa samspelar med de andra språkljuden som förekommer i ett språk eller en dialekt. Även det första språket påverkar förmågan att ta till sig ett andraspråks språkljud, och kan därför påverka uttalet av ett nytt språks ljud. Fonetisk variation kan handla om vokaler och konsonanter, men även om prosodiska egenskaper, så som melodi och rytm (se även Prosodi). Fonetisk variation kan också handla om talmotorik och hur produktionen av vokaler och konsonanter påverkas av språk- och dialektspecifika prosodiska strukturer. Beskrivning av likheter och skillnader mellan olika språk är även en angelägenhet inom Typologi.

Medarbetare: Malin Svensson Lundmark, Mechtild Tronnier

Inom neurolingvistik undersöker man hur och var språk bearbetas i hjärnan. I Lund fokuserar vi på bearbetning av prosodi, språkljud och grammatik. Vi använder hjärnavbildningsmetoder som EEG och MRI, som tillgängliggörs av utrustning i Lunds universitets Humanistlaboratorium och Lund Bioimaging Center (LBIC). Neurolingvistik har samarbeten med medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Personer: Andrea Fingerhut, Sabine Gosselke Berthelsen, Anna Hjortdal, Merle Horne, Renata Kochancikaite, Mikael Novén, Mikael Roll, Claudia Sjöström, Pelle Söderström

Prosodi handlar om talets melodi och rytm. Prosodiforskningen bedrivs i gränslandet mellan fonetik, allmän språkvetenskap, neurolingvistik och psykolingvistik. Språkmelodins och rytmens akustiska och artikulatoriska egenskaper undersöks och relateras till fonologisk och grammatisk struktur och fonetisk variation. Prosodins bearbetning testas i förhållande till hjärnaktivitet och hjärnstruktur. Forskning om typologiskt ovanliga prosodiska egenskaper har lett till ökade insikter om fonologisk struktur, förutsägande språkbearbetning, förhållandet mellan hjärnstruktur och beteende samt andraspråksinlärning.

Personer:
Johan Frid, Sabine Gosselke Berthelsen, Anna Hjortdal, Merle Horne, Renata Kochancikaite, Mikael Novén, Mikael Roll, Malin Svensson Lundmark, Pelle Söderström, Mechtild Tronnier

Psykolingvistiken undersöker hur vi producerar, förstår och lär in språk och vilken roll psykologiska och biologiska faktorer spelar för dessa processer. Forskningen undersöker bl.a. språkbearbetning, d.v.s. de mycket snabba processer som krävs för att producera och förstå språk i tal, skrift, eller teckenspråk, eller i tal och gester. Psykolingvistiken är tvärdisciplinär och använder många metoder, allt från reaktionstidsexperiment, ögonrörelsemätning, hjärnavbildningsmetoder (se också Neurolingvistik) till gestanalys.
•    Språkproduktion. Hur går vi från en idé om vad vi vill uttrycka till att producera ett skrivet eller talat yttrande med ord, grammatik, intonation, uttal och gester? Hur samordnas dessa delar så snabbt? Hur lär vi oss att samordna dem? Hur växer en text fram i realtid och hur läser skribenten sin egen text när den skapas?
•    Språkförståelse. Hur förstår vi den ström av språklig information som flödar över oss? Hur bearbetar och samordnar vi enstaka ljud eller bokstäver, ord, grammatik, intonation, gester osv.? Hur lär vi oss göra detta som barn eller vuxna?
•    Språkinlärning och flerspråkighet. Se Språkinlärning.
•    Språk och tanke. Hur förhåller sig språk till allmän kognition? Vad är konsekvensen av tvärspråklig variation? Hur förhåller sig mänsklig kommunikation och kognition till system hos andra arter? Se också Kognitiv semiotik och Språkdokumentation. 
Forskare och doktorander vid LU: Marianne Gullberg, Victoria Johansson, Peer Christensen, Sandra Debreslioska, Kajsa Gullberg, Sven Strömqvist, Johan Frid (Humanistlaboratoriet), Kate Mesh (Humanistlaboratoriet), Joost van de Weijer (Humanistlaboratoriet), Roger Johansson (Psykologi), Lara Langensee (Logopedi), Johan Mårtensson (Logopedi)
Externa samarbetspartner: Annika Andersson (Linnéuniversitetet), Susan Sayehli (Stockholm U), Emanuel Bylund (Stellenbosch U), Chloe Marshall (U College London), Elke van Steendam (KU Leuven)

Projekt:

Breaking into sign language: the role of input and individual differences
Embodied bilingualism (Wallenberg Scholar)
Unravelling the multilingual mind
Swedish word order processing in second language learners and native speakers: A psycholinguistic and neurocognitive approach (SWOP)
A neurophysiological study of how German and English learners of Swedish process Swedish placement verbs
Language training in a virtual world – a neurocognitive approach
References to Environs are Coordinated to be Heard and Seen (REaCHeS): an investigation of multimodal spatial referencing in Eastern Chatino
Gestures in spoken language and sign language
Based on a true story? How to differentiate between invented and self-experienced narratives through comparing linguistic processes in speaking and writing
Joint attention during collaborative writing
Expertskrivande – gudomlig inspiration eller hårt arbete?

Doktorandprojekt:

Sandra Debreslioska: Representing discourse referents in speech and gesture

Frida Blomberg: Concreteness, Specificity and Emotional Content in Swedish Nouns: Neurocognitive Studies of Word Meaning

Infrastruktur: 
Lunds universitets Humanistlaboratorium
 

Av världens 7000 språk talas hälften av mindre än 10.000 personer och många är allvarligt utrotningshotade. En viktig uppgift för lingvister är att samla data från dessa hotade språk och bevara sådana data i långsiktigt hållbara digitala arkivmiljöer. Datainsamlingen tar ofta formen av fältarbete i själva språksamhällena. Sådan språkdokumentation kan dels ge en tydligare bild av hur mänskliga språk fungerar och varierar, dels tjäna som verktyg för att de berörda samhällena ska kunna bevara och stärka sina språk. Språkdokumentation utmynnar i rika multimedia-korpusar av transkriberade audiovisuella inspelningar, lexikon och andra typer av data. För närvarande arbetar vi med språkdokumentation i följande regioner: Amazonas, Taiwan, Europa, Nya Guinea och Sydöstasien.

Språkinlärningsforskning berör hur barn och vuxna lär sig språk i tal eller teckenspråk. Forskningen fokuserar på förstaspråksinlärning, andraspråksinlärning, och atypisk språkutveckling. Flerspråkighetsforskningen undersöker resultatet av att vi lär oss flera språk. Jämte tal studeras också läs- och skrivinlärning. Forskningen på detta område studerar vilken roll sociala, psykologiska och biologiska faktorer spelar för språkutveckling (se också Psykolingvistik, Neurolingvistik), liksom effekterna av språkundervisning. Språkinlärning- och flerspråkighetsforskning är ett stort, tvärvetenskapligt område på LU, där språkvetare, psykologer, kognitionsvetare, neurologer,logopeder, och utbildningsvetare samarbetar i forskningsplattformen LAMiNATE (Language Acquisition, Multilingualism, and Teaching).
•    Förstaspråksinlärning handlar om inlärning hos barn av ett eller flera språk. Alla aspekter av inlärning studeras: uttal, ordförråd, betydelse, grammatik, och pragmatik. Inlärning studeras både hos en- och tvåspråkiga barn.
•    Andraspråksinlärning berör inlärning av språk efter det att individen redan har minst ett språk. Här studeras effekter av tidigare inlärda språk, ålder för inlärning, minneskapacitet, fallenhet, effekter på bearbetning och neurologisk arkitektur språkundervisning, språkbruk, m.m. 
•    Atypisk språkutveckling studeras hos såväl enspråkiga som tvåspråkiga barn. Tvärspråkliga skillnader i atypisk utveckling leder till frågor om hur kognitiva och språkliga aspekter samverkar. 
•    Flerspråkighet, d.v.s. resultatet av att lära flera språk, studeras både hos små barn som växer upp med mer än ett språk, och hos vuxna som använder flera språk regelbundet. Här undersöker man t.ex. hur språksystemen påverkar varandra, hålls isär, och neurokognitiva konsekvenser av att ha flera språk.

Forskare och doktorander vid LU: Marianne Gullberg, Victoria Johansson, Peer Christensen, Simone Löhndorf, Joanne Yager, Sven Strömqvist, Gisela Håkansson, Henriette Arndt (Humanistlaboratoriet), Jonas Granfeldt (Franska), Maria Graziano (Humanistlaboratoriet), Lara Langensee (Logopedi), Johan Mårtensson (Logopedi), Joost vd Weijer (Humanistlaboratoriet), Birgitta Sahlén (Logopedi), Emily Grenner (Logopedi)

Externa sammarbetspartner: Annika Andersson (Linnéuniversitetet), Susan Sayehli (Stockholms Universitet), Emanuel Bylund (Stellenbosch University, Sydafrika), Chloe Marshall (University College London).

Projekt:

Breaking into sign language: the role of input and individual differences
Embodied bilingualism (Wallenberg Scholar)
THE LANG-TRACK-APP: Studying exposure to and use of a new language using smartphone technology. 
Unravelling the multilingual mind
Swedish word order processing in second language learners and native speakers: A psycholinguistic and neurocognitive approach (SWOP)
Embodied discourse: cross-linguistic and developmental perspectives on the expression of pragmatic meanings
A neurophysiological study of how German and English learners of Swedish process Swedish placement verbs.
Language training in a virtual world – a neurocognitive approach
Language impairment in a multilingual society

Expertskrivande – gudomlig inspiration eller hårt arbete?

Öka skrivlusten! Tangentbordsloggning och kamratobservation – nya verktyg för textskapande hos barn

Doktorandprojekt

Sabine Gosselke-Berthelsen: Rapid neural processing of grammatical tone in second language learners
Joanne Yager: Small-scale multilingualism and language contact in egalitarian foragers
Andrea Schremm: Cognitive and neural mechanisms of inflectional morphology processing: Studies of native speakers and second language learners of Swedish 
Vi Thanh Son: English in primary education in Sweden and Vietnam: Teaching practices, learner outcomes and out-of-school exposure

Forskningsplattform: Language Acquisition, Multilingualism, and teaching (LAMiNATE)
Infrastruktur: Lunds universitets Humanistlaboratorium
 

Språktypologi och evolution studerar systematisk variation i de mänskliga språken. Vilka fonologiska, grammatiska eller semantiska egenskaper är mer eller mindra vanliga? Vilka logiska möjligheter är mycket ovanliga? Vilka tenderar att samförekomma? Vilka tenderar att lånas från grannspråk snarare än ärvas från tidigare stadier av språket? För att besvara dessa frågor, försöker man förklara de mönster man hittar genom att rekonstruera hur de uppstått.

Forskningsgruppen för typologi och evolution arbetar tvärvetenskaplig med olika forskningsområden for att undersöka språks typologiska variation och evolution. Vi undersöker bl.a. ordföljd, genus, kasussystem, böjningsmönster, spatial semantik, adverbsemantik, ordklassystem, polysyntes, klitisering och gester, och språken som vi arbetar med spänner över såväl levande som utdöda språk i Europa, Kaukasien, Sydöstasien, Amazonien, Mellanamerika och Grönland.

Webbplattform: Forskningsgruppen för Typologi och evolution.

Infrastruktur: Språkdatasen DiACL (Diachronic Atlas of Comparative Linguistics).

Lista över pågående och avslutade projekt.

Publikationslista med länkar.

Forskare och doktorander vid LU:Gerd Carling, Arthur Holmer, Johan Frid, Loren Billings, Sandra Cronhamn, Niklas Johansson, Filip Larsson, Victor Bogren Svensson. Forskningsassistenter: Olof Lundgren, Linus Nilsson, Hilda Appelgren, William Zetterberg, Ravn Kirkegaard. Lunds Universitets GIS-centrum: Karin Larsson.

Viktiga samarbetspartners utanför LU: Harald Hammarström (Uppsala Universitet), Phillipp Rönchen (Uppsala Universitet), Chundra Cathcart (Zurichs Universitet), Marc Tang (Lyons Universitet), Johannes Dellert (Tübingens Universitet).

För en komplett lista, inkluderande tidigare och nuvarande samarbetspartners och länkar, se här. För en komplett lista över medarbetare i språkdatabasen/infrastrukturen DiACL, se här)

Doktorandprojekt:

• Sandra Cronhamn: Nominal Classification in Baniwa
• Filip Larsson: Nominal och verbal affixering i Kaukasus
• Victor Bogren-Svensson: Verbala affix och hjälpverb som sättsadverbialer
• Phillip Rönchen (Uppsala Universitet): Mathematical modelling of language change
• Niklas Erben Johansson: The core building blocks of sound symbolism and their influence on near-universal lexemes
• Briana Van Epps: Sociolinguistic, comparative and historical perspectives on Scandinavian gender: With focus on Jamtlandic