Forskningen inom antik prosa har metaforteoretisk inriktning och har syftat till att kartlägga de mönster som mer eller mindre medvetet kan ha styrt romarnas sätt att uppfatta verkligheten (Aron Sjöberg). En avhandlingstitel som Sjöblads vitsiga Metaphors Cicero lived by – The Role of Metaphor and Simile in De senectute ger en god bild av vad denna forskning syftar till. Forskningen har gett nydanande resultat och fördjupat förståelsen för hur metaforer och liknelser fungerar. Glädjande nog har arbetet redan på kort tid fått gott genomslag. Vad gäller poesi var det tidigare Vergilius och isynnerhet Aeneidens sjätte sång som stod i fokus för forskningen (Arne Jönsson). Numera gäller forskningen en annan av de stora augusteiska diktarna, Ovidius. Latinet har ett avhandlingsprojekt (Martina Finnskog) som har fokus på dennes diktverk Epistulae Heroidum, som alltså består av fiktiva brev skrivna av mytologiska figurer. Undersökningen syftar till att med hjälp av klassisk retorisk teori och framför allt genom studier av den retoriska övningen ethopeia (konsten att karaktärisera olika gestalter) ge en viktig nyckel till tolkningen av dikterna, dess ramar och villkor. Med detta som utgångspunkt undersöks karakteriseringen av brevskrivarna, hur de framställer sig själva, vad som skiljer och förenar dem och med vilka medel Ovidius gestaltar detta. Forskningen bedrivs I samarbete med retorikämnet (Anders Sigrell).

Anders Piltz, professor em. i latin och katolsk präst, har blivit välkänd i vida kretsar som forskare och kultur- och samhällsdebattör. Hans forskning gäller främst latinsk textkritik och analys av medeltida teologiska och filosofiska texter. Han har utgivit bl a Heliga Birgittas biktfader magister Mathias' Homo conditus och Studium Upsalense, föreläsningsanteckningar från det medeltida Uppsala universitet. Hans bok Medeltidens lärda värld (Stockholm 1978, flera senare upplagor, översatt till tyska och engelska) har blivit ett standardverk om studier och undervisning vid medeltida universitet och skolor; hans idéhistoriska studier Mellan ängel och best – människans värdighet och gåta i europeisk tradition har sett tre upplagor. Han blev hedersdoktor vid teologiska faktulteten, Uppsala universitet, 2003, som erkänsla för sin breda idéhistoriska och teologiska forskning. Ett ytterligare vittnesbörd om bredden i hans forskning är att han under de senaste åren forskat kring den vetenskapliga terminologin i det senmedeltida latinet. Det är denna terminologi som sedan flutit in i de moderna språken och utgör den självklara gemensamma terminologin inom de olika vetenskaper som den ena efter den andra växte fram under tidigmodern tid. Anders Piltz är också aktiv samhällsdebattör och har publicerat en rad böcker och artiklar i religiösa och teologiska frågor. Han är huvudansvarig för nyutgivningen av det katolska stiftets mässbok och psalmbok.

Flera olika projekt arbetar med utforskandet av den tidigmoderna periodens latin. Flera av latinämnets forskare och doktorander har tyngdpunkten i sin forskning inom detta område.

Renässanshistoriografi

Johannes Magnus (1488-1544) stora och förbisedda historieverk Historia de omnibus Gothorum Sueonumque regibus (Historia om götarnas och svearnas alla konungar), som kom att bli den svenska nationalideologin goticismens kanoniska verk, kommer att bli föremål för en strukturell och berättarteknisk studie (Astrid Nilsson).

Diplomati

Forskningen kring stormaktstidens diplomatiska latin har huvudsakligen resulterat i textutgåvor. Utgåvor av brev från centrala aktörer i Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas diplomatiska nätverk, såsom Jan Rutgers, sir James Spens och Carl Marinus har utkommit eller är färdiga för tryckning (Jönsson). Vidare har brev från den dynamiske superintendenten i Riga, Hermannus Samsonius, getts ut (James Dobreff). Detta arbete bedrivs inom ramarna för det stora publikationsverket Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, som på senare år bedrivits i samarbete mellan Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien å ena sidan och Riksarkivet. Andra medlemmar i Oxenstiernaprojektet utanför institutionen har gett ut ett urval av Axel Oxenstiernas brev till olika korrespondenter från 1636–1654 och Adler Salvius brev till rikskanslern. Rutgers, Spens och Samsonius är välbekanta namn men det gäller knappast om Carl Marinus vars verksamhet kan behöva ett par ord. Hans brev till Oxenstierna är intressanta därför att de ger en detaljerad inblick i den konfliktfyllda schweiziska kantonvärlden där minst fem grupper kämpar om inflytandet och angränsande stormakter blandar sig eller dras in i denna politiska härva. Vid den här tiden stod det svenska trupper antingen i Schweiz eller nära dess gränser, varför svenskarnas agerande spelade en stor roll.

Latinet i kyrkan

På Lunds Universitetsbiblioteks handskriftsavdelning finns ett hittills outforskat manuskript med en samling kopior av latinska brev och andra dokument skrivna av skånska kyrkoherdar under senare delen av 1600-talet. Manuskriptet skrevs av allt att döma av Frans Leche (död 1685), som var kyrkoherde i Barkåkra nära Ängelholm. Originalen till breven och de övriga dokumenten verkar ha skrivits huvudsakligen av präster i närliggande församlingar under åren 1659-1680. En utgåva är under utarbetande (Johanna Svensson). En analys av den aktuella dokumentsamlingen kan ge viktig information om prästernas sociala nätverk och i vissa fall kanske också om deras åsikter och attityder i olika frågor. Arbetet bedrivs i samarbete med ämnet kyrkohistoria (Anders Jarlert).

Svensk barockpoesi

Forskningen kring Sveriges första kvinnliga poet, Sophia Elisabeth Brenner, som visserligen mest skrev på svenska men också på andra språk, bl. a. latin, tilldelades av dåvarande HSFR (numera VR) på 90-talet ett projekt med tre forskare. 2011 utkom Wår lärda Skalde-Fru, Sophia Elisabet Brenner och hennes tid med bidrag från ett antal forskare med olika inriktningar (redaktörer Valborg Lindgärde, Arne Jönsson och Elisabet Göransson). Syftet var att redovisa den omfattande forskning som bedrivits under de senaste 15 åren och att boken ska fungera som en "companion" till kommande forskning kring Sophia Elisabeth Brenners och den sena stormaktstidens och tidiga frihetstidens litteratur och kultur. Lindgärde håller på med kommentarvolymerna till Brenners samlade verk. Där ingår en del latinskspråkigt material.

Latinet som vetenskapens språk

Flera forskare inom latinet (Jönsson, Dobreff och affilierade forskare i latin, botanik, zoologi och etnobotanik, alltså växters användning som föda och mediciner) har forskat kring vetenskapliga texter främst med anknytning till Carl von Linnés verksamhet som naturalhistorisk pionjär. År 1754 begav sig Uppsalastudenten Daniel Rolander iväg på en strapatsrik och riskfylld resa till den holländska plantagekolonin Surinam. För utgåva av dennes 700-sidiga resejournal, Diarium Surinamicum, och forskning kring denna bildades 2006 Rolanderprojektet som fick stöd av Riksbankens Jubileumsfond (Jönsson, projektledare, och Dobreff). Resultaten från forskarnas arbete har gjort en misskänd Linnélärjunge till en internationell angelägenhet. Bl a har Dobreff med kolleger publicerat sig i Taxon och Harvard Papers in Botany. Vi är väldigt nöjda att kunna konstatera att resultaten varit till glädje inte bara för humanistiska forskare utan också för botanister och zoologer. Boken Ur regnskogens skugga ger för första gången en allsidig bild av Rolander som forskare och författare. Den innehåller en studie över Rolander som författare och forskare, översättning av vissa passager ur resejournalen samt fotografier tagna av stjärnfotografen Helene Schmitz; bilderna ersätter i boken de beskrivningar som Rolander meddelar och utgör underlag för studierna i tidens färgterminologi. Den latinska texten till Rolanders 700-sidiga resejournal från Surinamplaneras utkomma under 2013 i världens ledande nylatinska serie. Ett par forskare är också verksamma som översättare och utgivare av medicinhistoriska och teologiska facktexter (Jönsson resp. Cajsa Sjöberg).