Latin

"En frisk själ i en frisk kropp", "Som man sår får man skörda", "I vinet finns sanningen", "Inget mänskligt är mig främmande". Uttryck som dessa använder vi ofta utan att närmare reflektera över varifrån de kommer. Dessa och hundratals andra är i själva verket mer eller mindre ordagranna översättningar av latinska uttryck. Romarna älskade att finna slagkraftiga formuleringar för allmänmänskliga erfarenheter. Också i vardagligare sammanhang finner vi spår av levande latin. Ord som video, reklam, album, datum, motion, motor, kök och kalender avslöjar snart sitt latinska ursprung när man skrapar på dem en smula. När företag ska namnges hämtas inspiration från latinet, t. ex. Volvo, Astra, Diligentia, Domus och Konsum. Många fackspråk bygger på latinet, t. ex. medicinens, biologins och teknikens. Att man överallt hittar namn, ord och uttryck som kan föras tillbaka på latinet beror på den starka ställning som detta språk traditionellt haft. Man kan säga att samma funktion som engelskan har idag, hade latinet ända in på 1800-talet. Brev, dikter, vetenskaplig litteratur, lagar, kungörelser, ja t o m romaner kunde skrivas på latin. Kunskaper i latin (och grekiska) ger således nyckeln till vår samtid. Vi kan knappast på ett meningsfullt sätt tala om filosofi utan att gå tillbaks till Platon och Seneca, inte om litteratur utan att nämna antika källor (Shakespeare använde sig av antik scenteknik, och hans Romeo och Julia kan ha inspirerats av den latinske författaren Ovidius berättelse om Pyramus och Thisbe).

Latinets historia

Latinet har fått sitt namn efter den italiska provinsen Latium, där språket ursprungligen talades. I och med romarnas erövring av medelhavsvärlden spreds latinet och blev så småningom tal- och skriftspråk i den västra halvan av Romarriket (dagens Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, delar av Belgien och Schweiz) samt i Rumänien, alltså i de områden där det idag talas romanska språk. Vidare användes latin i viss utsträckning i England och i Nordafrika. Under hela medeltiden och under nya tiden till långt in på 1700-talet var latinet ett dominerande skrift- och talspråk i hela Europa inklusive Sverige.De äldsta bevarade litterära texterna på latin är från ca 200 f Kr. Tiden mellan 81 f Kr och 180 e Kr brukar kallas den klassiska perioden i latinets historia. Då levde stora prosaförfattare som Cicero,Caesar och Tacitus och poeter som Catullus, Vergilius, Horatius och Ovidius. Deras språk blev en inspirationskälla och förebild för många senare författare på latin. Senlatinet (180-ca 600 e Kr) domineras av ett antal kristna författare, Ambrosius, Augustinus och Hieronymus.

Efter romarrikets fall förändrades det talade språket på olika sätt i olika delar av språkområdet, och latinet splittrades i ett antal dialekter. Det är ur dessa som de romanska språken, italienska, spanska, franska m fl successivt utvecklades. Däremot fortsatte man att skriva latin, och under hela medeltiden fortsatte latinet att vara det viktigaste skriftspråket inte bara i de romanska länderna utan också i germanska länder som Tyskland och England, och så småningom också i Danmark och Sverige. I skolan gick man huvudsakligen just för att lära sig läsa och skriva latin. Den medeltida latinska litteraturen är oerhört mycket mer omfattande och varierad än den antika. Här ska bara nämnas ett svenskt exempel: Heliga Birgittas Reuelaciones (Uppenbarelser) som spreds över senmedeltidens Europa i sin latinska version. Nylatin är den vanliga benämningen på latinet från 1500-talet och framåt. Latin användes till åtminstone in på 1700-talet allmänt inom universiteten, kyrkan, litteraturen och diplomatin och överhuvudtaget som internationellt språk såsom vi idag använder engelskan. Den svenska stormaktstidens ledande politiker höll hårt på latinet som internationellt umgängesspråk just därför att det var ett neutralt alternativ. Carl von Linné (1707-1778) skrev sina banbrytande vetenskapliga arbeten på latin och brevväxlade på samma språk med kolleger ute i Europa.

Användbara uppslagsböcker o d

Vill Du ta reda på vad sentenser som "i vinet finns sanningen", "skynda långsamt", "allt med måtta", "bättre sent än aldrig" heter på latin, kan Du t.ex. slå upp i Gerhard Bendz & Norbert Guterman, Latinska sentenser och citat från två årtusenden (Stockholm 1968). Behöver Du ta reda på vad ett ord heter på latin kan du slå upp det i Ebbe Vilborg, Norstedts svensk-latinska ordbok (Stockholm 2001). Ett bra latinsk-svenskt lexikon som finns i bokhandeln är Axel W. Ahlberg, Nils Lundqvist & Gunnar Sörbom, Latinsk-svensk ordbok (Stockholm 1987).

Vill Du bekanta Dig med den antik poesi och prosalitteratur, så ges en utmärkt översikt i Litteraturens historia, del 1 (Stockholm: Norstedts 1985). Vill man sedan komma författarna närmare in på livet kan man läsa t ex Erik Wistrand, Politik och litteratur i antikens Rom (Göteborg 1978).