Om utmaningar med att kombinera gammalt med nytt och om vetenskaplig akribi under tidspress

I slutet av 2023 publicerades band 39 av Svenska Akademiens ordbok (SAOB) i tryckt och digital form, och med det är första upplagan av Nordens mest omfattande ordboksverk färdigställd.

Den första delen av ordbokens allra första band gick i tryck 1893, och sedan dess har redaktionen (eller rättare sagt, de genom åren olika redaktionerna) arbetat sig alfabetiskt framåt utan att revidera eller uppdatera tidigare publicerade beskrivningar i ordboken. Det innebär att de äldsta artiklarna i SAOB i skrivande stund är mer än 100 år gamla, och att mycket av ordbokens innehåll är i stort behov av en uppdatering; metaspråket har i flera avseenden blivit föråldrat och i lemmalistan saknas ett flertal ord eftersom de etablerades i språket efter att det aktuella alfabetiska spann av ord till vilket de hör redan hade publicerats i ordboken. Men inte bara lemmalistan och olika lexikografiska formuleringar vittnar om att tiden har gått, verket innehåller också exempel på stereotypa och icke-inkluderande beskrivningar som i en modern kontext inte är lämpliga. Dessutom har tiden som gått i många fall medfört att artiklarnas sakinnehåll inte längre stämmer eftersom samhället, den tekniska utvecklingen osv. har förändrats sedan definitionerna formulerades. Behovet av revidering är således uppenbart, och redan flera år innan den första upplagan färdigställdes inleddes ett omfattande planeringsarbete för att komma till rätta med vad som behöver åtgärdas och hur.

I januari 2024 inleddes ett revideringsprojekt på SAOB-redaktionen i Lund, och planeringsarbetets resultat kan därmed börja omsättas i praktiken. Arbetet är organiserat i tre olika övergripande uppgifter: 1) lemmalistan ska kompletteras med nya ord, 2) systematiska förändringar ska utföras i flera eller samtliga artiklar samtidigt, och 3) existerande artiklar behöver ses över var och en och moderniseras manuellt. Dessutom har ett nytt redigeringsverktyg köpts in som anpassas och justeras efter ordbokens struktur och lägger grunden för ett nytt användargränssnitt och möjliga nya sökfunktioner. Under seminariet kommer detta pågående revideringsarbete att beskrivas närmare, och de utmaningar kommer att diskuteras som har att göra med anpassningen av ett så omfattande verk från en helt annan tid till en modern kontext.

SAOB beskrivs ofta med hjälp av olika dikotomier; det är en ordbok med en tvådelad mottagargrupp – den riktar sig både till allmänt ord- och språkintresserade användare och till forskare och experter. Den innehåller både allmänspråkliga ord och betydelser, men samtidigt många (framför allt äldre) specifika facktermer. Ordboken har vidare både ett historiskt perspektiv och ett modernt samtidsperspektiv, och relationen mellan dessa båda perspektiv behöver ofta skrivas fram och förklaras, vilket kan innebära ganska långa och utförliga resonemang och beskrivningar i ordbokens definitioner.

Ett av skälen till den utdragna publiceringsperioden för ordbokens första upplaga var den vetenskapliga akribin. Hela det material som fanns till förfogande skulle analyseras, och varje form, betydelse och användning av orden som identifierades och beskrevs belades med språkprov. Det beskrivna materialet samlades också in med stor noggrannhet, med målet att nå en så god språklig representativitet som möjligt. Dessutom etablerades en omfattande granskningsprocedur av de producerade ordboksartiklarna, med kollegiala läsningar i flera omgångar.

Det aktuella revideringsprojektet har finansiering för ca 7 år – något helt annat än den första upplagans tidshorisont på mer än 100 år. Utgångspunkten för projektet kan därför inte vara att revidera allt som går eller allt som är i behov av förbättring, utan istället att prioritera, göra så mycket som möjligt och att ta itu med de mest akuta bristerna först. Upplägget kring dessa prioriteringar kommer också att utvecklas under seminariet, med fokus på balansen mellan vetenskaplig noggrannhet och ett effektivt arbete med anständig publiceringstakt.