Olympiska spel

Bland de många idrottstävlingarna som hörde samman med religion i det antika Grekland var de olympiska spelen de viktigaste. De hölls vart fjärde år till Zeus' ära i hans helgedom på västra Peloponnesos. Där finns förutom tempel många anläggningar som har samband med tävlingarna som stadion, hippodrom och palestra. Spelen grundades enligt traditionen 776 f.Kr och hölls vart fjärde år. Priset var som i de andra viktigare tävlingarna endast en krans, i detta fall en olivkrans. I gengäld mottogs segraren som en furste av sin hemstad vid hemkomsten och belönades rikligt, t.ex. med en lantgård eller fri kost på livstid. De olika idrottsevenemangen bestod av gymniska grenar, dvs fri idrott, boxning och brottning, samt hippiska, dvs kappkörning och kappritt. Musiska evenemang, dvs litterära och musikaliska tävlingar, förekom inte vid de olympiska spelen men däremot i många andra. Anmärkningsvärt är att några lagtävlingar inte förekom i de olympiska spelen; de var överhuvudtaget sällsynta i antiken. Deltagarna var fria greker från hela det grekiska området men inte s.k. barbarer. Efter den romerska erövringen av Grekland var det givetvis svårt att utestänga romerska deltagare. Kvinnor fick inte förekomma ens som åskådare, men de hade egna tävlingar i Olympia till gudinnan Heras ära vid andra tillfällen. Eftersom de olympiska spelen i likhet med de flesta andra hade samband med en hednisk kult förbjöds de av kristendomen i samband med de antika helgedomarnas stängande i slutet av 300-talet e.Kr.

Paavo Roos