Mykene är en ort på halvön Peloponnesos i södra Grekland. Här grävde på 1870-talet den tyske handelsmannen och Homeroskännaren Heinrich Schliemann fram ett antal gravar och ett parti av en befästningsmur från sen bronsålder (slutet av andra årtusendet före Kristus). Resultaten var sådana att Greklands förhistoriska kultur i ett slag blev känd och uppmärksmmad i vida kretsar. Genom senare utgrävningar på platsen upptäckte man både ett palats som befästningen skyddade och en bosättning i området utanför befästningen. De i marken nedgrävda s k schaktgravarna från 1500-talet f Kr som Schiemann grävde ut innanför borgmurarna innehöll de rikaste gravgåvor som man fram till idag påträffat i Grekland. Här fanns kilovis av rikt dekorerat konsthantverk i guld, t ex bälten, knappar, dräkt- och vapenornament, halsband, sigillringar och dryckeskärl. Liken var begravda obrända, och flera av dem bar masker i guld över sina ansikten. Också de mäktiga runda kupolgravarna som låg utanför murarna och var synliga ovan jord måste ha anlagts för människor i samhällets topp. Dessa människor var troligen identiska med dem som bodde och härskade i palatset på den befästade kullen. Palatset dominerade regionen omkring och styrde dess jordbruks- och hantverksproduktion i detalj med hjälp av en administration på grekiskt språk (jfr Linear B). Samtidigt med Mykene fanns det flera andra politiska och ekonomiska enheter av samma slag i Grekland. Den ganska enhetliga kultur som de delar (1550-1100 f Kr) kallas den mykenska, efter just Mykene. Mykenarna fungerade som en viktig kontaktlänk mellan Sydösturopa och Västasien och sände själva impulser långt upp i mellersta Europa. Minnen av den mykenska tiden levde kvar under lång tid i Grekland. De kan bl a spåras i de tidigaste bevarade diktverken. Homeros nämner "det guldrika Mykene" som den ort där Agamemnon, den högste ledaren för grekernas expedition mot Troja, härskade. Hjälten Agamemnon och även det trojanska kriget existerade kanske inte i den form de beskrivs i dikten, men att Mykene verkligen en gång var guldrikt och styrdes av mäktiga furstar har de moderna utgrävningarna bekräftat.

Eva Rystedt