Det berömda biblioteket i Alexandria skall ha byggts upp i början av 200-talet f. Kr. av greken Demetrius av Phaleron, sedan denne flytt från en dödsdom i Athen och tagits till nåder vid det egyptiska hovet. Demetrius tycks ha varit rätt person för ett sådant uppdrag, han hade studerat i Athen och var en flitig skribent (ett av hans verk skall ha haft den spännande titeln Om strålning i rymden). Demetrius vetenskapsintresse i kombination med det rika ptolemeiska Egypten blev en lyckad kombination, och bibliotekets bestånd växte snabbt: speciella sändebud reste runt i Medelhavsområdet och köpte manuskript, och fartyg som stannade till i Alexandrias hamn genomsöktes efter bokrullar som beslagtogs (man återlämnade en kopia till ägaren). Enligt vissa (något osäkra) källor skall 700 000 volymer ha funnits under första århundradet e. Kr. Förmodligen fanns en mycket betydande del av den grekiska litteraturen på så sätt samlad på ett ställe, och det blev möjligt att systematiskt undersöka tidigare forskningsresultat, samt att arbeta vidare och jämföra dem med samtidens tankegångar. (Angående forskning i Alexandria, se även Mouseion.) Biblioteket var ett rent forskningsbibliotek. Man samlade, översatte och kommenterade litteratur från många olika kulturer: grekisk, babylonisk, egyptisk och judisk, och man organiserade konferenser och föredrag. Dock fanns en filial till det stora biblioteket, vilket till skillnad från huvudbiblioteket var till för allmänhetens läslusta. Enligt en envis uppgift förstördes Alexandrias bibliotek år 47 f. Kr., då Caesar för att slå ned ett uppror satte eld på den egyptiska flottan: de brinnande skeppen flöt in i hamnen och elden spred sig till byggnader där, och på något sätt även till biblioteket. Detta verkar vid närmre studier inte stämma, en teori är att det var en filial som brann ned vid detta tillfälle, men troligare är att det var ett antal magasinerade manuskript som gick förlorade, kanske lagrade för export, kanske för att föras till Rom för att visas upp i Caesars triumftåg. Alexandrias bokskatt brann dock senare, under det arabiska väldet. Enligt vissa källor skall kalifen Omar ha beordrat förstörelsen av manuskripten, eftersom han ansåg att om deras innehåll var i överensstämmelse med Koranen behövde de inte bevaras, då fanns ju en bättre text, och om de inte var i överensstämmelse med Koranen borde de inte bevaras. Därefter skall bokrullarna ha använts som bränsle i Alexandrias badhus.

Jenny Wallensten