Alexander den store
Alexander den Store (Alexander III) föddes 356 f Kr och var son till kung Filip II av Makedonien. Redan tidigt, då han undervisades av den kände grekiske filosofen Aristoteles (384-322 f Kr), visade han ett skarpt intellekt och stor ledarförmåga. Alexander är känd som en av tidernas största härförare och kan sägas ha inlett en viktig historisk epok - hellenismen 323-31 f Kr. Redan under sin livstid uppstod en rad myter och berättelser om hans person, förmodligen underblåsta av honom själv. En av de bäst kända är den om den gordiska knuten.
Alexander tillträdde tronen 336 f Kr, efter det att hans far mördats. Makedonien var redan då ett rike i expansion, och kontrollerade det grekiska fastlandet. Som en hämnd mot Perserrikets invasioner närmare 150 år tidigare hade hans far Filip II framlagt en plan på att återerövra de grekiska städerna längs Mindre Asiens kust (nuv. Turkiet). 334 f Kr gick Alexander över Hellesponten med kring 40.000 man (främst makedonier och greker). Efter slaget vid Granikos (nära Hellesponten), befriades de grekiska städerna. Året efter hade den persiske kungen Dareios III samlat en stor armé, och ett stort slag stod vid Issos (norra Syrien). Trots numerärt underläge slog Alexander den persiska hären, och nu inleddes början till fallet för hela det väldiga Perserriket.
För att slå den farliga persiska flottan valde Alexander att inta dess baser i Libanon och Egypten 332 f Kr. I Egypten grundlade han den senare så viktiga staden Alexandria. 331 f Kr gick han in i Mesopotamien (nuv. Irak), och slog återigen den persiska armén. Under en följd av år fortsatte Alexander sitt fälttåg österut ända bort till Indien. Efter ett myteri tvingades han dock vända, och den 13 juni 323 f Kr dog Alexander i Babylon. Även om det gick rykten att förgiftning låg bakom den ännu unge Alexanders död, tyder det mesta på att det var feber och extrem överansträngning som var den verkliga orsaken. Vid denna tid hade han planer på att segla runt den arabiska halvön, och möjligen även att lägga under sig det västra medelhavsområdet.
Efter Alexanders död uppstod snabbt maktstrider, och det väldiga område han lagt under sig kom att delas upp mellan olika härskare. Dessa kom att styras av en makedonsk-grekisk elit, och den grekiska kulturen satte spår i såväl detta område som områden utanför, bl a Romarriket.
Dominic Ingemark