”När man har lite fjärilar i magen man e fucking odödlig”:
V3 med fria initiala annex i talad svenska

Svenskan är ett V2-språk, vilket betyder att det finita verbet står som andra led i deklarativa huvudsatser. Exempel (1) nedan följer V2-regeln, eftersom det finita verbet är står på andra plats efter adverbialet när man har lite fjärilar i magen. I (2) däremot följs samma adverbial av två led: först subjektet man, sedan verbet är. Sådana ordföljder kan refereras till som V3, eftersom det finita verbet hamnar på tredje plats.

(1) När man har lite fjärilar i magen är man fucking odödlig.

(2) När man har lite fjärilar i magen man är fucking odödlig.

V3 av den typ som anges i (2) anses inte höra till standardsvenska. Den beskrivs däremot som ett återkommande drag i förortsindexerad svenska och inlärarsvenska (t.ex. Bylin & Melander 2023). Av de två exemplen ovan är det dock (2) som är det autentiska, och talaren har varken några förorts- eller inlärardrag i sitt tal. Så hur kommer det sig att hen använder V3? Vad har V3 för funktion här?

I mitt avhandlingsarbete undersöker jag V3-ledföljder som (2) ovan i tal-i-interaktion från ett interaktionslingvistiskt perspektiv (Selting & Barth-Weingarten 2024). Det innebär att jag ser till hur V3-strukturer används i och skapas av sin kringliggande kontext. Under föredraget presenterar jag en analys av det spetsställda ledet i V3-strukturer som ett fritt initialt annex (SAG IV 1999:493). Förutom adverbiella bisatser före deklarativa satser som i (2) (Strandberg 2024a), tar jag även upp två andra vanliga V3-strukturer i mitt material, nämligen deklarativa huvudsatser som föregås av sen som i (3) (Strandberg 2024b), och anföringar som i (4).

(3) å sen man vet inte

(4) å skulle nån säja så till mej jag hade ba ”VA MENAR DU”

Referenser

Bylin, Maria & Björn Melander (red.) 2023. Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor. Stockholm: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

SAG = Teleman, Ulf; StaOan Hellberg & Erik Andersson 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Selting, Margret & Dagmar Barth-Weingarten 2024. New Perspectives in Interactional Linguistic Research. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Strandberg, Viktoria 2024a. Varför V3 nu? Temporala och konditionala bisatser som fria initiala annex. Språk och interaktion 6(1).

Strandberg, Viktoria 2024b. Kronologi, samtalsstruktur och ompositionering. Tillägg till kommunikativa projekt med turinitialt sen i tal-i-interaktion. Journal of German and Scandinavian Studies 4, s. 14–34.