Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 128069 hits

Skräddarsyr strålbehandling

Ett simuleringsprogram som visar var strålning tar vägen i kroppen på cancerpatienter har förfinats under mer än 30 år. Nu kombineras det med ett program som ska leda till att varje patient kan få individuellt anpassad strålning. Forskning inom medicinsk strålningsfysik bygger på uthållighet och lagarbete, och LU spelar i högsta ligan. Professor Michael Ljungberg vid en gammakamera. I snart 34 år

https://www.lu.se/artikel/skraddarsyr-stralbehandling - 2025-10-30

Listan om tips för att nå ut med forskning via webbinarier

Christian Hulteberg är kemiteknikforskaren som började med webbinarier när barnen kom och tiden till resor inte längre fanns. Idag brukar ett hundratal personer koppla upp sig och följa hans interaktiva entimmes-föredrag, inte minst industrifolk från Indien, Japan och USA. Kemiteknikforskaren Christian Hulteberg ger fem tips på hur man kan nå ut med forskning via webbinarier. Foto: Kristina Lindgä

https://www.lu.se/artikel/listan-om-tips-att-na-ut-med-forskning-webbinarier - 2025-10-30

Hetta bakom mystisk njursjukdom

I Chichigalpa i Nicaragua beror nästan hälften av alla manliga dödsfall på den mystiska njursjukdomen. I El Salvador är den männens näst vanligaste dödsorsak. På Sri Lanka tros den ha orsakat omkring 25.000 dödsfall det senaste årtiondet. Arbete i hetta är en gemensam faktor, så problemet väntas öka i takt med den globala uppvärmningen. Det handlar om den mystiska njursjukdomen CKDu, som engagerar

https://www.lu.se/artikel/hetta-bakom-mystisk-njursjukdom - 2025-10-30

Kognitionspionjär undersöker vår självbild

Som tvärvetenskaplig filosof har Peter Gärdenfors en förebild i Samuel Pufendorf, som trots sina 350 år på nacken fortfarande står sig som den internationellt mest namnkunnige filosofiprofessorn. Som seniorprofessor i kognitionsvetenskap fortsätter Peter Gärdenfors sin tvärvetenskapliga gärning och har inom ramen för universitetsjubileet presenterat sina tankar om tänkandet i Helsingborg och prata

https://www.lu.se/artikel/kognitionspionjar-undersoker-var-sjalvbild - 2025-10-30

Honours Track på EHL - utvalda studenter sporras

De är bland de bästa på sitt program och har valt att gå Honours Track. Ekonomihögskolan erbjuder högpresterande studenter en extra kurs som ger deras examen spets. På Honours Track får lärarna arbeta med små, pålästa studentgrupper. Från vänster: Mark Siöstedt, Emil Palmgren, Ellen Hillbom, docent i ekonomisk historia, samt Jesper Ekman. När vi kommer in diskuterar fyra unga män den franske ekono

https://www.lu.se/artikel/honours-track-pa-ehl-utvalda-studenter-sporras - 2025-10-30

Mats Alvesson: – Lägg ner för lätta kurser

Höj lägstanivån på utbildningarna vid LU genom att lägga ner för lätta kurser där studenterna inte studerar på heltid. Det är Mats Alvessons beska recept för bättre utbildningar. Mats Alvesson anser att det är dags för högskolan att börja göra något för att höja utbildningskvaliteten. Han är professor i organisationsteori och har ivrigt debatterat utbildningskvalitet under flera års tid. Han anser

https://www.lu.se/artikel/mats-alvesson-lagg-ner-latta-kurser - 2025-10-30

Ökat intresse för experthjälp med studieteknik

– Att lära sig att planera sina studier och strukturera sin lästeknik är aktuellt för alla studenter. Det säger Eva Andersson som är en av fem språkpedagoger på Studieverkstaden som tar emot studenter som vill ha hjälp att utveckla bättre studie- och skrivvanor. Alla studenter är välkomna till språkpedagogerna på Studieverkstaden. Från vänster ses Ladaea Rylander, Eva Andersson och Kikki Nillasdot

https://www.lu.se/artikel/okat-intresse-experthjalp-med-studieteknik - 2025-10-30

"Utbildning behöver granskas lika hårt som forskning"

– Den högre utbildningen behöver granskas lika hårt som forskningen. Lärarna bör sättas i fokus och universitetet jobba mer och bättre med undervisningen, menar Torgny Roxå, doktor i högskolepedagogisk utveckling. Torgny Roxå menar att universitetet behöver bli bättre på att mäta utbildningskvalitet och uppmuntra god undervisning Torgny Roxå är konsult vid LTH:s pedagogiska utvecklingsenhet Genomb

https://www.lu.se/artikel/utbildning-behover-granskas-lika-hart-som-forskning - 2025-10-30

Juriststudenterna får bättre stöd idag

– Det är en annan typ av studenter vi har idag. Förr var det svårare att få studenterna att agera. Nu är det lättare att få igång diskussioner. Det säger vice dekanus på Juridicum Eva Ryrstedt som undervisat i drygt 25 år. Stephan Gavare, Eva Ryrstedt och Elsa Trolle Önnerfors på Juridiska fakulteten. Vad som också skiljer förr från nu är att man tar bättre hand om sina studenter, särskilt i börja

https://www.lu.se/artikel/juriststudenterna-far-battre-stod-idag - 2025-10-30

Delat ansvar hemma ger friskare mammor

Hälsa, småbarnsliv och goda prestationer på jobbet – hur kan man göra för att underlätta livspusslet på arbetsplatsen? Frida Eek har forskat på småbarnsföräldrars hälsa och funnit att delat ansvar i hemmet innebär friskare mammor. Frida Eek är docent i fysioterapi och har studerat hur man bäst får livspusslet att gå ihop. Att kollegor och chefer visar en positiv inställning till föräldraskap – i o

https://www.lu.se/artikel/delat-ansvar-hemma-ger-friskare-mammor - 2025-10-30

Vi bör anpassa oss efter de nya studenterna!

Det breddade studentunderlaget får som naturlig följd en mera heterogen studentgrupp. Det är en utmaning för ett allt mera forskningselitistiskt inriktat högskolesystem – och det måste vi förhålla oss till, skriver professor Stefan Lindgren. Stefan Lindgren. Universitet och högskolor är oberoende drivkrafter i samhällsutvecklingen. Som sådana utgör de samtidigt en del av samhället och dess värderi

https://www.lu.se/artikel/vi-bor-anpassa-oss-efter-de-nya-studenterna - 2025-10-30

MOOC-kurserna ökade antalet sökande till masterprogrammen

Universiteten ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser med statlig finansiering. Detta föreslås i en ny utredning av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. I slutet av mars ska LU ha tagit ställning till hur man ska förhålla sig till förslaget. LUM har träffat lärarna bakom de MOOCs som universitetet hittills gett – och entusiasmen bland dem är inte att ta fel på. Rösterna för och emot MOO

https://www.lu.se/artikel/mooc-kurserna-okade-antalet-sokande-till-masterprogrammen - 2025-10-30

Innovationsrace för bättre äldrevård

Engagemanget känns i luften, det är nästan som ett idrottsevenemang. Fast det är inga idrottare det handlar om utan medarbetare inom äldreomsorgen som helhjärtat går in för arbetet med att förnya sin arbetsplats. De medverkar i ett innovationsrace där de ska bidra till långsiktiga förändringar på kort tid. Undersköterskan Anna-Pia Cederberg med kollegor gick in med full entusiasm i övningarna. Höö

https://www.lu.se/artikel/innovationsrace-battre-aldrevard - 2025-10-30

Samarbete kring infrastruktur kan ge turboeffekt för forskningen

Forskningens infrastruktur i form av instrument, biobanker och teknisk expertis blir allt viktigare och mer avancerad. I takt med det blir det också allt viktigare att samarbeta över fakultetsgränserna. Det försöker LU nu göra för att få det som Medicinska fakultetens prodekan Lars Dahlin talar om som en ”forskningsmässig turboeffekt”. – När vi kombinerar kunnande från de medicinska och naturveten

https://www.lu.se/artikel/samarbete-kring-infrastruktur-kan-ge-turboeffekt-forskningen - 2025-10-30

Karriärprogrammet luPOD ges i ny form

Det tidigare karriärprogrammet för yngre forskare, luPOD, kommer igen i höst som luPOD 2.0. De största förändringarna är att det nu är ett kompetensutvecklingsprogram som ges på engelska och vänder sig till en mer senior målgrupp. Cecilia Agrell. Cilla Agrell, som varit en av de ansvariga för luPOD-programmet sedan starten 2009, menar att man anpassat sig till att många forskare vid Lunds universi

https://www.lu.se/artikel/karriarprogrammet-lupod-ges-i-ny-form - 2025-10-30

Forskning ger hopp för magpatienter

15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har medicinska forskare och finansiärer varit måttligt intresserade. Nu börjar dock vindarna vända. Bodil Ohlsson menar att det börjar se ljusare ut när det gäller forskning om tarmens prob

https://www.lu.se/artikel/forskning-ger-hopp-magpatienter - 2025-10-30

– Inte svårare för forskare att kombinera karriär och familj

– Visst är det akademiska livet både osäkert och konkurrenspräglat. Men det gäller ju även den som inte har familj. Det är inte svårare att ha barn om man är forskare än om man har något annat arbete. Olga Göransson uppskattar flexibiliteten i forskarlivet som hon tycker gör det lättare att få livspusslet att gå ihop. Det säger Olga Göransson, som leder en forskargrupp vid Institutionen för experi

https://www.lu.se/artikel/inte-svarare-forskare-att-kombinera-karriar-och-familj - 2025-10-30

Lars Haikola: – Dagens studentgrupper är inte lika homogena som förr

– Rimligtvis borde utbildningskvaliteten ha påverkats negativt eftersom högskolan har byggts ut kraftigt utan satsningar på motsvarande mer resurser. Det säger Lars Haikola före detta universitetskansler, rektor, prefekt, studierektor, forskare och lärare i teologi. Lars Haikola menar att det är större skillnad idag mellan de studenter som kan mest och de som kan minst. Foto: Melker Dahlstrand Lar

https://www.lu.se/artikel/lars-haikola-dagens-studentgrupper-ar-inte-lika-homogena-som-forr - 2025-10-30

Var det bättre förr?

Det började med en debattartikel där historieprofessor Dick Harrison deklarerade att högre utbildning har havererat. Bovarna i dramat var studenternas sämre förkunskaper, och finansieringssystemet, vilket enligt Harrison får lärarna att sänka sina krav på studenterna. Artikeln gav upphov till en mängd motreaktioner i hela högskolevärlden. Bilder tillskrivna malmöfotografen Otto Ohm 1884 - 1960 Men

https://www.lu.se/artikel/var-det-battre-forr - 2025-10-30

Ikonmålare med längtan efter rätt ljus

Sökte till scenskola, drev klädbutik och läste fristående kurser. Sedan blev hon bibliotekarie, ekonom och – ikonmålare. Bitte Rosencrantz njuter av att ha fem minuter till jobbet och av att räkenskaper trots allt inte är en fråga om liv och död. Bitte Rosencrantz med några av sina ikoner. Bitte Rosencrantz arbetar sedan fem år som ekonom på Institutionen för bygg- och miljöteknologi . Dessförinna

https://www.lu.se/artikel/ikonmalare-med-langtan-efter-ratt-ljus - 2025-10-30