By tove [dot] gilvad [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Gilvad) - published 24 October 2024 Elisabet Londos believes that we at the university are open to changes and improvements, and are focused on constantly finding ways to innovate and improve teaching. Photo: Tove Gilvad Elisabet Londos, professor and chief physician, takes multitasking to a new level. She researches cognitive diseases, teaches

https://www.intramed.lu.se/en/article/gu-assistant-head-department-ensures-doctors-future-get-best-training - 2025-02-01

By tove [dot] gilvad [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Gilvad) - published 10 December 2024 A basic rule for students at Lund University is not to cheat, and students themselves are responsible for finding out which rules apply to, for example, summaries and references during examinations on the current course. Photo: Kenneth Ruona The disciplinary board at Lund University exists to ensure that all

https://www.intramed.lu.se/en/article/disciplinary-board-where-humor-takes-break - 2025-02-01

Publicerad 14 december 2011 Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka som kan få behandlingen.  Filmen är från Diabeteskvällen i Malmö, 8 november 2011 Olle Korsgren Mer om Olle Korsgren

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/transplantation-av-insulinceller-vem-och-nar - 2025-02-02

Publicerad 10 oktober 2007 Claes Andersson har typ 1 diabetes, eller rättare, hade typ 1 diabetes och då var blodsockerkontrollen riktigt dålig. Idag är den perfekt. Bara någon vecka efter den första transplantationen av insulinceller kunde han börja trappa ned insulindoserna. – Allt har gått mycket bra, säger han men svarar ändå jakande på frågan om han fortfarande har diabetes. – Mitt blodsocker

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livet-utan-eller-nastan-utan-sprutor - 2025-02-02

Publicerad 19 oktober 2010 Väntelistan för organtransplantation är idag längre än någonsin. Bara sedan den 1 januari har antalet svårt sjuka som behöver ett eller flera organ vuxit från 628 personer till 750. - Donatorerna är helt enkelt för få. Det räcker inte att vi i Sverige är duktiga på att ta tillvara flera organ från varje donator, säger Donationsrådets ordförande Eva Fernvall.För att rädda

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-langre-ko-till-transplantation-fler-donatorer-raddar-liv - 2025-02-02

Publicerad 11 maj 2018 Redan i 20-årsåldern uppträder förändringar i muskelcellernas kraftverk som minskar kapaciteten att producera energi och utsöndrar höga halter skadliga fria syreradikaler. Förändringarna kan innebära försämrade förmåga att kontrollorera blodsockret. Fynden har gjorts när forskarna jämförde unga typ 1 diabetiker med jämnåriga icke-diabetiker. Båda grupperna var lika aktiva me

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-fysiskt-aktiva-typ-1-diabetiker-har-muskelkomplikationer - 2025-02-02

Publicerad 21 augusti 2009 Nästan hälften av alla typ 2 diabetiker har andningsuppehåll i sömnen. De båda sjukdomarna ökar var för sig risken för hjärt- kärlsjukdom och död. Tillsammans är de båda sjukdomarna en mycket farlig kombination. Kopplingen andningsuppehåll i sömnen (sömnapné) och typ 2 diabetes är så vanlig att den Internationella Diabetesfederationen uppmanar sjukvården att rutinmässigt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andningsuppehall-i-somnen-ar-vanligt-och-livsfarligt - 2025-02-02

Publicerad 12 december 2018 Två svenska forskare, Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet och Åke Lernmark vid Lunds universitet rankas bland de allra bästa forskarna i världen på typ 1-diabetes. Bakom utnämningen står Expertscape som baserar sin ranking på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed. Professorerna Johnny Ludvigsson och Åke Lernmark finns med på Expertscapes li

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ludvigsson-och-lernmark-i-topp-bland-varldens-experter-pa-typ-1-diabetes - 2025-02-02

Publicerad 9 oktober 2008 Nästan hälften av alla som har typ 2 diabetes har också sömnapné, andningsuppehåll under sömnen men många drabbade vet inte ens om det. Sjukdomarna innebär var för sig ökad risk för hjärtsjukdomar och i kombination är risken än högre. Såväl typ 2 diabetes som sömnrubbningar är sjukdomar som den drabbade kan vara omedveten om i flera år. Undersökningarna, som har visat att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnrubbningar-och-diabetes - 2025-02-02

Publicerad 12 mars 2009 Personer som sover mindre än sex timmar per natt riskerar att försämra sin sockerkontroll. De får ett förhöjt fasteblodsocker, ett förstadium till typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid Buffalouniversitetet i New York,som har följt nästan ett och ett halvt tusen friska personer under sex år, fann ett starkt samband mellan hur länge de sov och hur deras blodsocker utveckla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/somnbrist-okar-diabetesrisk - 2025-02-02

Publicerad 16 december 2008 Äldre personer som sover mindre än fem timmar per dygn har en kraftigt ökad risk att bli feta. Framför allt ökar det farliga fettet runt buken av för lite sömn. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem eller sömnbrist hos barn och unga vuxna är förenat med ökad risk för övervikt och fetma. Mindre känt har det hittills varit om sambandet också gäller för äldre människo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnbrist-och-fetma - 2025-02-02

Publicerad 30 januari 2019 Två injektioner av ett hundra år gammalt vaccin ger långvarig och dramatisk effekt på blodsockret vilket i det närmaste normaliseras. Detta hos patienter som har haft typ 1 diabetes i många år. Låter det hoppfullt? För bra för att vara sant? Gruppen bakom forskningen hävdar att mycket tyder på att det är sant. Andra experter säger det är alldeles för tidigt, förhastat, a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tuberkulosvaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-02-02

Publicerad 25 februari 2012 Hygienhypotesen säger att vi i lever så rent att det gör oss sjuka. Immunförsvaret, som inte får tillräcklig stimulans, vänder då sina vapen mot kroppens egna celler. Nu satsas nästan 60 miljoner kronor på att besvara frågan om hypotesen är sann eller falsk. Vårt immunförsvar utvecklas av de prövningar det utsätts för när vi invaderas av virus och bakterier, av svampar,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sysslolost-omoget-immunforsvar-sparar-ur - 2025-02-02

Publicerad 9 januari 2019 Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på efter att ha fått två miljoner från forskningsinstitutet Formas. Örebroforskaren Rebecca Wall har fått två miljoner från forskningsinstit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smorsyra-och-typ-2-diabetes - 2025-02-02

Publicerad 4 mars 2010 I genomsnitt har typ 1 diabetiker varje månad två till tre djupa insulinkänningar på natten. Blodsockret ligger för lågt, lägre än 3,3 mmol/L i allt mellan en halv timme till upp till tre timmar. Tillståndet är allvarligt, risken för krampanfall, till och med död, är stor. De amerikanska forskarna vid Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) som presenterar resultaten i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/djupa-langvariga-farliga-blodsockerfall-vanliga-nattetid - 2025-02-02

Publicerad 10 november 2016 I en liten undersökning har forskare från universitet i Michigan, USA, visat att kroppens känslighet för insulin ökade med mer än 30 procent efter tre måltider inom 24 timmar med lågt innehåll av kolhydrater. En kost med högre andel kolhydrater förbättrade inte insulinkänsligheten vilket enligt forskarna kan leda till högt blodtryck, förstadium till typ 2 diabetes eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/farre-kolhydrater-battre-insulinkanslighet-pa-bara-en-dag - 2025-02-02

Publicerad 17 augusti 2009 En fruktad konsekvens av djupa blodsockerfall är kramper. Gränsen för när krampen kommer, kramptröskeln, är högst individuell och de med låg tröskel kan bli hjälpta av antiepileptiska läkemedel. – Tröskeln för kramper är genetiskt bestämd men den varierar också under olika perioder i livet. Dessutom finns det tecken på att barn med diabetes är känsligare för kramper, sa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kramper-vid-blodsockerfall-kan-forebyggas-med-medicin - 2025-02-02

Publicerad 14 augusti 2009 Bland barn och ungdomar med typ 1 diabetes saknar nästan var tredje varningssignaler för att en svår insulinkänning är på väg. Inte oväntat drabbas också de oftare av så djupa blodsockerfall att det slutar med medvetslöshet eller kramper. Forskare vid universitetet i Perth, Australien, har låtit fråga 656 ungdomar och barn (eller deras föräldrar) i åldrarna sex månader t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svara-blodsockerfall-vanliga-hos-barn-och-unga - 2025-02-02

Publicerad 23 januari 2014 Lingon gav goda värden på blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett, medan "superbäret" açai tvärtom påverkade försöksdjuren negativt. Forskare vid Lunds universitet har kommit fram till detta förvånande resultat. De ska nu gå vidare och undersöka varför lingonen ger ett så bra resultat, och om lingon visar sig lika hälsofrämjande i fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lingon-stoppar-effekterna-av-fet-kost - 2025-02-02

Publicerad 26 januari 2012 När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Förklaringen är, har det visat sig, att mjöl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mjolk-till-maten-bra-blodsockret - 2025-02-02