Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 119060 hits

De som gick före – de kvinnliga pionjärerna vid universitetet

Att inte våga ha studentmössan på eller att gå ensam hem efter disputationen … Det var inte alls ovanligt för de första kvinnorna i akademin vittnar brev och dagboksblad om. Christina Sjöblad var en av pionjärerna på 70-talet. Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap, har forskat om kvinnorna under 1800-talets senare hälft, och hon var själv en av pionjärerna på 70- och 80-talen

https://www.lu.se/artikel/de-som-gick-fore-de-kvinnliga-pionjarerna-vid-universitetet - 2025-12-02

Hon koordinerar omfattande data om det smältande Arktis

Naturgeografen Margareta Johansson fick nyligen cirka 100 miljoner kronor för att koordinera en omfattande satsning på forskningen i Arktis och närliggande högalpina områden. Närmare 20 länder deltar med totalt 79 forskningsstationer. – Folk har svårt att ta in hur allvarlig uppvärmning av Arktis är, trots många nyhetsrubriker och magra isbjörnar på bild, menar Margareta Johansson som koordinerar

https://www.lu.se/artikel/hon-koordinerar-omfattande-data-om-det-smaltande-arktis - 2025-12-02

Sex rektorer skrev historia på Athen

Ett stort stycke rektorshistoria skrevs på anrika Café Athen en kväll i slutet av januari. Fyrtio rektorsår fördelade på sex rektorer var samlade. Enigheten om vad ett universitet är och vikten av det, inte minst i denna tid, var stor. Rektorerna från vänster Carl-Gustaf Andrén, Håkan Westling, Boel Flodgren, Göran Bexell, Per Eriksson och Torbjörn von Schantz. Foto: Per Lindström                

https://www.lu.se/artikel/sex-rektorer-skrev-historia-pa-athen - 2025-12-02

Hallå Mats Hilte…om vänskapens betydelse

Mats Hilte är sociolog och har forskat på vänskapens betydelse. På jubileumskursen föreläser han om ”Vänskapen förr och nu” den 6 mars. Hur viktigt är det med goda vänner? – Ingen blir framgångsrik eller lycklig ensam, vänskap är kanske det viktigaste i livet för psykisk och fysisk hälsa. Ändå underskattar vi vänskapen jämfört med parrelationen. Men kanske svänger det nu, eftersom folk inser att d

https://www.lu.se/artikel/halla-mats-hilteom-vanskapens-betydelse - 2025-12-02

Industridoktorand på CEC söker hållbara lösningar för Skånes dricksvatten

Miljövetaren Emma Enström är CEC:s första industridoktorand och hennes forskning syftar till att skapa en mer hållbar vattenförvaltning i Sverige. Nu deltar hon i Sweden Water Research-dagen och berättar om utmaningarna när det gäller den skånska dricksvattenkällan Vombsjön. Som industridoktorand är Emma Enström anställd både av Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/industridoktorand-pa-cec-soker-hallbara-losningar-skanes-dricksvatten - 2025-12-02

Förändringar i landskapet påverkar biologisk bekämpning och evolution av insektsarter

Biologisk bekämpning kan användas för att minska mängden farliga kemikalier i jordbruket. Skadedjurs naturliga fiender och predatorer används istället för traditionella bekämpningsmedel för att få bukt med skadedjuren i odlingarna. Men ny forskning vid Lunds universitet visar att förändringar i jordbruket och landskapets utformning kan ha oväntade konsekvenser för skadedjuren och deras naturliga f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forandringar-i-landskapet-paverkar-biologisk-bekampning-och-evolution-av-insektsarter - 2025-12-02

På policyspaning i Bryssel

Hallå där forskningskoordinator Marianne Hall och professor Henrik Smith, båda CEC, som nyligen varit på policyspaning i Bryssel med forskare från profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel? – Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pa-policyspaning-i-bryssel - 2025-12-02

Policylabb Storkriket – för klimatanpassning över gränserna genom naturbaserade lösningar

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-12-02

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-12-02

Henrik Smith: Systematiskt arbete bakom Lunds universitets topprankning inom hållbarhet

Lunds universitet kommer på tredje plats i världen i QS Hållbarhetsrankning, meddelar universitetet på tisdagen i ett pressmeddelande. QS World University Rankings: Sustainability rankar hållbar utveckling vid cirka 1750 lärosäten i världen. Lunds universitet ligger i topp i Sverige och är näst bäst i Europa, utöver den globala tredjeplatsen. Henrik Smith, professor i zooekologi och ordförande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-systematiskt-arbete-bakom-lunds-universitets-topprankning-inom-hallbarhet - 2025-12-02

Hur skapar vi mer plats för natur på skolgården?

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2025-12-02

Henrik Smith: Miljöpionjären som aldrig saktar ned

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2025-12-02

Sänkta direktstöd till jordbruket - så skulle konsekvenserna bli

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2025-12-02

Vilka risker finns det med föroreningar i en cirkulär materialhantering?

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2025-12-02

Höga halter av miljöföroreningar och tungmetaller i igelkottar

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-12-02

"Det här har saknats!" - Premiär för Swedish Biodiversity Symposium, en ny mötesplats för biologisk mångfald

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2025-12-02

Kampen mot den invasiva arten parkslide: Utmaningar och framsteg

Parkslide och andra främmande invasiva arter sprider sig snabbt och hotar både ekosystem, infrastruktur och ekonomi – och när de väl har fått fäste är de svåra att bli av med. Men vilka metoder finns egentligen för att bekämpa parkslide och andra invasiva arter? Främmande invasiva arter är ett begrepp vi hör allt oftare. För att en art ska klassas som invasiv enligt en skandinavisk definition ska

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kampen-mot-den-invasiva-arten-parkslide-utmaningar-och-framsteg - 2025-12-02

Markanvändning i fokus när Klimatpolitiska rådet lanserade sin rapport

I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin åttonde rapport till regeringen om hur det går för Sveriges klimatarbete. I fokus för årets rapport står (bland annat) jordbrukets klimatpåverkan. Henrik Smith, professor på CEC och ledamot i rådet, presenterade delar av rådets slutsatser. Klimatpolitiska rådets uppgift är att årligen är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. V

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-i-fokus-nar-klimatpolitiska-radet-lanserade-sin-rapport - 2025-12-02

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-12-02

Återknyt kontakten med naturen – forskarens tre bästa tips

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammas på många håll. Men det är inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det. Naturkontakt har blivit alltmer sällsynt i takt med att samhället rört sig bort från naturen i högre utsträckning. Fenomenet kallas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-12-02