Filetype
Var med och stöd Artrosportalen.se och artrosforskning för att skapa en bättre framtid för alla som lider av ledsjukdomen artros! Det bästa sättet att få bättre förståelse för sjukdomsmekanismer vid artros, för att exempelvis ta fram nya bättre behandlingar, är forskning. Medicinsk forskning av hög kvalitet kostar dock mycket pengar. Drift av Artrosportalen.se för att sprida senaste information oc
https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/stod-oss - 2025-10-23
Här kan du läsa korta sammanfattningar från doktorsavhandlingar inom artrosområdet som publicerats av våra doktorander vid Lunds universitet. Under varje sammanfattning går det att klicka sig vidare för att få tillgång till hela avhandlingen.
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/avhandlingar - 2025-10-23
En främre korsbandsskada är den vanligaste typen av korsbandsskador och drabbar bland annat unga fotbolls- och handbollsspelare. Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät. De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80
https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/artros-efter-ledskada/korsbandsskada - 2025-10-23
En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för
https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/artros-efter-ledskada/meniskskada - 2025-10-23
En knäskada i skidbacken och två protesoperationer. När Gunill-Louise var på skidsemester det året hon fyllde trettio, råkade hon ut för en olycka i backen som senare i livet skulle orsaka henne allvarliga knäproblem.Jag åkte offpist och skulle vara lite häftig, men jag föll i skidbacken och skadade menisken i mitt vänstra knä.Det skadade knät lindades in i bandage och Gunill-Louise blev tillsagd
https://www.artrosportalen.lu.se/mitt-liv-med-artros/min-historia-gunill-louise - 2025-10-23
Fotbollskada på 90-talet: ingen knärehabilitering "på den tiden". När 15-åriga fotbollsspelaren Veronika skadade sitt högra knä i samband med en match, var det ingen som berättade om riskerna som fanns för att utveckla framtida knäproblem. Inom fotbollsklubben förekom varken förebyggande träning eller knästabiliserande övningar för spelarna, något som idrottsklubbar idag ständigt uppmanas att väva
https://www.artrosportalen.lu.se/mitt-liv-med-artros/min-historia-veronika - 2025-10-23
Artros kan även drabba yngre personer och är ofta resultatet av en tidigare ledskada. Cirka 50% av alla som råkar ut för en knäskada utvecklar artros 15-20 år efter skadetillfälle. Har du drabbats av artros och är i 25-35 årsåldern är du långt ifrån ensam. Även om det är vanligare att artros drabbar personer efter medelåldern, händer det att man redan i unga år i perioder kan få problem med ledsmä
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros - 2025-10-23
Är du nyfiken på MR och vill bidra till artrosforskning? Många drabbas av artros i knäleden. Trots att artros är så vanligt är vår kunskap om sjukdomsförloppet begränsad. Med hjälp av en magnetkamera (MR) kan vi kanske följa utvecklingen av artros och lära oss mer om vad som händer i leden. Därför gör vi nu en studie där vi undersöker personer med skadade knän med målet att föl
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/delta-i-studier/forskningsstudie-menix - 2025-10-23
Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät. De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80% av dessa drabbas också av en samtidig ledbands-, menisk- eller broskskada. Det är alltså relativt sällan att man råkar ut för e
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/korsbandsskada - 2025-10-23
En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/meniskskada - 2025-10-23
I-PROTECT är ett forskningsprojekt om implementering av skadeförebyggande träning inom ungdomshandboll (13-17 år) i samarbete mellan Lunds universitet, H43 Lund, LUGI HF, Skånes handbollförbund och Svenska handbollförbundet. Tillsammans utvecklar och inför vi handbollsträning med skadeförebyggande och prestationshöjande principer. Vi utgår ifrån klubbarnas behov och förutsättningar med aktuell for
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/i-protect - 2025-10-23
Artrosportalen är ett initiativ av forskare vid Lunds universitet för att sprida korrekt och uppdaterad information om sjukdomen artros, dess behandlingar samt senaste forskningsrön direkt från forskare till allmänheten. Artrosportalen har blivit möjlig att lansera tack vare bidrag från Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne. Informationen på Artrosportalen är framtagen i samarbete med
https://www.artrosportalen.lu.se/om-oss - 2025-10-23
docent Forskningsområde: Molekylära studier av ledsjukdomar med hjälp av biologisk masspektrometri Med hjälp av modern teknologi kan jag i detalj studera proteinerna som bygger upp vävnaderna i våra leder. Dessa molekyler är kritiska för ledens funktion och påverkas vid sjukdom. Jag undersöker ledbrosk och meniskens molekylära sammansättning i detalj. Hur ser vävnaden ut i olika regioner och vad s
https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/vi-som-forskar/patrik-onnerfjord - 2025-10-23
Ålder, en tidigare ledskada, kön och övervikt är exempel på riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas av artros. Artros är en komplex sjukdom och det är ofta svårt att avgöra varför en del personer drabbas av ledsjukdomen och andra inte. Det man vet är att det finns flera genetiska-, miljömässiga- och livsstilsfaktorer som spelar in, vilka ökar risken för att utveckla artros vid något skede
https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/riskfaktorer-artros - 2025-10-23
A Supported Osteoarthritis Self-Management Program for People with Knee and/or Osteoarthritis. Outcomes and factors associated with response. Thérése Jönsson Denna avhandling har fördjupat kunskapen om resultatet av artrosskola bedriven i den dagliga kliniska verksamheten. Hur deltagande i olika delar av artrosskolan påverkar resultatet och vilka faktorer som är associerade med smärtreduktion efte
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/avhandlingar/2020 - 2025-10-23
Kunskapen om artros har gjort stora framsteg sedan den brittiska läkaren John Kent Spender diskuterade begreppet "artros" för första gången i sin artikel i The Lancet, år 1886. Sjukdomen kan dock spåras tillbaka till dinosaurierna och artros är således en av våra äldsta kända sjukdomar. Idag är det bland annat forskare vid Lunds universitet som är med och driver forskningen framåt inom detta områd
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning - 2025-10-23
Här hittar du videoklipp med övningar för både knä- och höftartros. Tänk på att detta endast är exempel på övningar och beroende på faktorer som bland annat ålder, rörlighet, övervikt och smärta bör träningsövningar individanpassas med hjälp av en fysioterapeut. Knä- och höftövningarna kan anpassas till både hemmet och gymmet. En stepbräda kan till exempel ersättas av ett vanligt trappsteg
https://www.artrosportalen.lu.se/traning-vid-artros/exempelovningar-vid-artros - 2025-10-23
Lyssna med Talande Webb Lunds universitet använder tjänsten Talande Webb för uppläsning av innehåll. Talande Webb är ett hjälpmedel som: läser upp webbsidor och pdf-filer markerar den text som läses upp sparar uppläst tal som mp3 förstorar texten och ger dig möjlighet att skärma av för att hålla fokus på det du läser. Talande Webb fungerar på smarta mobiltelefoner, surfplattor och på datorer (Mac
https://www.artrosportalen.lu.se/om-oss/om-webbplatsen - 2025-10-23
Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet står bakom den här webbplatsen. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen. Det här dokumentet beskriver hur www.artrosportalen.se uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, eventuella kända tillgänglighetsproblem och hur du kan rapportera brister till oss så att vi kan åtgärda dem. Hur tillgänglig är webbplatse
https://www.artrosportalen.lu.se/tillganglighet - 2025-10-23
Stelhet, smärta och svullnad i leden kan vara tecken på artros. Beroende på vilken led det är som drabbats, kan symtomen variera. Nedan listas de vanligaste symtomen för artros i olika leder. Att känna sig stel och ha värk i en eller flera leder, speciellt efter belastning, kan vara symtom som tyder på att man drabbats av artros, speciellt om man har riskfaktorer för ledsjukdomen. Det är inte ovan
https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/symtom-vid-artros - 2025-10-23
