Publicerad 14 februari 2018 Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund har i en ny studie upptäckt varför insulinutsöndringen inte fungerar som den ska hos personer med typ 2-diabetes. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Typ 2-diabetes är en av de stora folksjukdomarna med globalt fler än 400 millioner drabbade. Både livsstil och ärftliga komponenter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/trafikstopp-i-insulincellen-vid-typ-2-diabetes - 2025-01-08

Publicerad 14 februari 2018 I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes. 2014 rapporterade forskare vid Karolinska Institute

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-ger-motion-en-sund-sjal-i-en-sund-kropp - 2025-01-08

Publicerad 16 februari 2018 Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett helt nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Behandling av stora och kroniska sår är ett område som idag drar enorma resurser då effektiv teknik som ökar sårläkning saknas. Istället begränsas behandlingen till rengöring och o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manipulerade-mjolksyrabakterier-laker-sar-snabbare - 2025-01-08

Publicerad 25 februari 2018 Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-guld - 2025-01-08

Av tord [dot] ajanki [at] med [dot] lu [dot] se (Tord Ajanki) - publicerad 15 juni 2017 Broccoli Forskare har identifierat en antioxidant – rikligt förekommande i broccoli – som en ny antidiabetisk substans. En patientstudie visar på signifikant lägre blodsockernivåer hos deltagare som åt broccoliextrakt med höga halter av sulforafan. – Mycket talar för att det här kan bli ett värdefullt tillägg t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/broccoli-i-fokus-nar-ny-substans-mot-diabetes-identifierats - 2025-01-08

Publicerad 7 december 2018 Utvecklingen på hjälpmedelssidan går snabbt. Fd överläkaren vid Skånes universitetssjukhus Anders Frid var med och tog fram nya riktlinjer för hur långa nålarna bör vara - det räcker med fyra millimeter och inte 13 som de var tidigare. Hör honom berätta om tekniska hjälpmedel förr och nu.  Inspelningen är gjord i oktober 2018 under ett seminarium på temat "hopp".Seminari

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hopp-ar-bra-rejala-satsningar-pa-teknik-ar-battre - 2025-01-08

Publicerad 22 februari 2018 Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kopplades till både fetma och tarmbakteriernas sammansättning. Fynden kan bidra till utvecklingen av nya sätt att förebygga fetma. Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidning

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lank-mellan-tarmbakterier-och-fetma - 2025-01-08

Publicerad 26 februari 2018 Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2025-01-08

Publicerad 2 mars 2018 En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvarliga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Fynden publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Indelningen i typ 1- och typ 2-diabetes är förlegad. Nu föreslår forskarna istället en indeln

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna - 2025-01-08

Publicerad 5 mars 2018 Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2025-01-08

Publicerad 7 mars 2018 I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2025-01-08

Publicerad 9 mars 2018 Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2025-01-08

Publicerad 12 mars 2018 I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi. En av alla bakterier i våra tarmar. Bild: Frida F

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-01-08

Publicerad 12 mars 2018 Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-01-08

Publicerad 19 mars 2018 Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kär

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2025-01-08

Publicerad 21 mars 2018 En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2025-01-08

Publicerad 26 mars 2018 Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS som presenteras i dag. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. – De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-positiv-livssyn-och-hjart-lunghalsa - 2025-01-08

Publicerad 3 april 2018 Typ 1-diabetes kan orsakas av att tarminnehåll kommer in i bukspottskörteln och skapar inflammation, tror forskare vid Uppsala universitet. Deras förklaringsmodell utmanar den rådande synen på diabetes som en autoimmun sjukdom och innebär att sjukdomen kan behandlas på andra sätt än idag. Varje dag får två barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes. Insjuknandet har fördubblat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-forklaring-till-uppkomsten-av-typ-1-diabetes - 2025-01-08

Publicerad 9 april 2018 – IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap! Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2025-01-08

Publicerad 10 december 2018 En transplantation ökar överlevnaden för patienter med svår diabetes och njursvikt. Men vad finns det för risker? Och vem kan komma ifråga för en transplantation? Hör överläkaren Alireza Biglarnia vid Skånes universitetssjukhus berätta. Går det att bota diabetes? Kan transplantationer inge hopp?  Föredraget ingår i en semniarieserie på temat "hopp" arrangerat av Endokri

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-gar-det-att-bota-diabetes-kan-transplantationer-ge-hopp - 2025-01-08