Av Pia [dot] romare [at] fsi [dot] lu [dot] se (Pia Romare) - publicerad 11 december 2018 Skogar täcker två tredjedelar av Sverige, och därmed kan växande skogar vara en stor hjälp för att begränsa klimatförändringen. Foto: ©ICOS Sweden. Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägar

https://www.lu.se/artikel/skogen-hjalper-oss-na-klimatmalen - 2025-01-12

Av catrin [dot] jakobsson [at] fsi [dot] lu [dot] se (Catrin Jakobsson) - publicerad 6 december 2018 De biologiska materialen kan komma från många olika källor: Jordbruksprodukter är en av de rika källorna. Aldrig förr har det väl varit tydligare att vi måste göra drastiska och världsomspännande förändringar i hur vi behandlar planeten för att inte vår konsumtion ska få katastrofala följder i fram

https://www.lu.se/artikel/gor-om-gor-ratt-cirkular-biobaserad-ekonomi - 2025-01-12

Publicerad 5 december 2018 Forskare har i ett internationellt samarbetsprojekt lyckats omvandla mänskliga hudceller till blodstamceller. – Det här är ett första steg på väg mot att generera fullt funktionella blodstamceller i provrör, som i framtiden skulle kunna transplanteras till patienter med blodsjukdomar, säger forskaren Filipe Pereira, Wallenberg Molceular Medicine Fellow vid Lunds universi

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hudceller-bli-blodstamceller-mekanism-kartlagd - 2025-01-12

Publicerad 6 december 2018 Närbild på fossiliserat skinn från en av de bevarade fenorna. Foto: Johan Lindgren. En fisködlas uråldriga vävnader har nu analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I den unika studien har forskarna också undersökt fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets sk

https://www.lu.se/artikel/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk - 2025-01-12

Publicerad 5 december 2018 En blåsig och regnig novemberkväll välkomnades donatorer som donerat till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse, in i värmen på Gamla Biskopshuset. Efter inledande ord av rektor Torbjörn von Schantz tog kvällens talare, dr. Brendan Foley och professor Lars Samuelson vid och höll två inspirerande föreläsningar. Dr. Foley fängslade publiken med sitt föredrag om Posei

https://www.lu.se/artikel/donatorer-tog-del-av-senaste-ronen-inom-marinarkeologi-och-nanovetenskap - 2025-01-12

Publicerad 23 november 2012 På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och attrahera finansiärer för nya spännande forskningsuppdr

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2025-01-12

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 6 december 2018 Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2025-01-12

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 7 december 2018 Bananfluga (Drosophila melanogaster). Foto: Marcus Stensmyr Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflu

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2025-01-12

Publicerad 10 december 2018 Det finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster om man får bättre koll på ”farliga grader” som är en oönskad samling av restmaterial. Foto: Shutterstock Mindre spill. Ökad kvalitet. Lägre miljöbelastning. Säkrare arbetsmiljö. Med koll på graderna, alltså på hur mycket oönskat material som uppstår i samband med exempelvis skärande bearbetning i tillverkningsindustrin

https://www.lu.se/artikel/koll-pa-graderna-kan-vassa-konkurrenskraften - 2025-01-12

Av Noomi [dot] egan [at] fsi [dot] lu [dot] se (Noomi Egan) - publicerad 10 december 2018 Nicolo DellÙnto vill vara med och utveckla nya digitala sätt att se på det förflutna. Fotograf: Kennet Ruona Spadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera meto

https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-grava - 2025-01-12

Av anna [dot] johansson [at] rektor [dot] lu [dot] se (Anna Johansson) - publicerad 7 december 2018 Rickard Eksten jobbar på Brysselkontoret. Idag lanserar Lärosäten Syd sitt gemensamma Brysselkontor med ett symposium för ett hundratal inbjudna representanter från EU-institutioner, lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer. Syftet med kontoret är att universiteten inom Lärosäten Syd s

https://www.lu.se/artikel/larosaten-syd-lanserar-kontor-i-bryssel - 2025-01-12

Publicerad 7 december 2018 En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot cancer. Studien som publiceras i Science Immunology har let

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-immunsystemet-kontrolleras - 2025-01-12

Av bodil [dot] malmstrom [at] fsi [dot] lu [dot] se (Bodil Malmström) - publicerad 17 januari 2019 Hur vi bor på ålderns höst påverkar hälsan. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Foto: Johan Bävman Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en lån

https://www.lu.se/artikel/ge-svangrum-aldrandet - 2025-01-12

Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 11 december 2018 Carsten Peterson började tidigt intressera sig för neuronnätverk. Bild: Kennet Ruona Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teore

https://www.lu.se/artikel/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2025-01-12

Av kristina [dot] lindgarde [at] lth [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 11 december 2018 Algoritmer som gör 3D-modeller av riktiga ansikten har utvecklats av Matematikcentrum och Sony. Finns till vardags i nyare telefoner. ”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga n

https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2025-01-12

Av jessica [dot] bloem [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jessica Bloem) - publicerad 11 december 2018 Christian Balkenius Bild: Jessica Bloem Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade

https://www.lu.se/artikel/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2025-01-12

Publicerad 11 december 2018 Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer s

https://www.lu.se/artikel/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2025-01-12

Av jessica [dot] bloem [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jessica Bloem) - publicerad 11 december 2018 Roboten på bilden heter AIBO ERS-7 och var en av de mest populära experimentella plattformarna för intelligent robotik mellan 1998 och 2006. Numera pensionerad. Bild: Jessica Bloem Professor Jacek Malec kom till institutionen för datavetenskap 1999. Då hade AI-forskningen där pågått under fler

https://www.lu.se/artikel/datavetenskap-vi-vill-bygga-smarta-och-hjalpsamma-robotar - 2025-01-12

Av jessica [dot] bloem [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jessica Bloem) - publicerad 11 december 2018 Maria Hedlund Bild: Jessica Bloem "Det är viktigt att koppla ihop AI med demokrati eftersom det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilka möjligheter vi har att påverka och hur vi fattar våra beslut", säger statsvetaren Maria Hedlund. Som forskare har hon tittat särskilt på beslutsprocesser

https://www.lu.se/artikel/rostande-robotar-och-filterbubblor-hur-mycket-ai-tal-demokratin - 2025-01-12

Publicerad 13 december 2018 Historiska museet fick en dundrande nyinvigning när Wendes salutbatteri sköt dubbel svensk lösen. Foto: Kennet Ruona Första helgen i december öppnade Historiska museet vid Lunds universitet efter närmare ett års renovering och ombyggnad. – Det känns underbart att äntligen kunna välkomna nya och gamla besökare till museet. Vi hoppas att de ska göra nya upptäckter i det g

https://www.lu.se/artikel/aterinvigt-museum-blickar-framat - 2025-01-12