Search results

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna. Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hos-dykarskalbaggar-bromsar-hanarna-evolutionen - 2025-10-01

Nu utkommer fossilforskaren och lundaprofessorn Mats E. Eriksson med sin andra bok i den tämligen udda kombinationen av geologi och hårdrocksmusik. Dessutom låter han uråldriga fossil och hårdrocksartister mötas i en unik utställning som får Sverigepremiär på Sweden Rock-festivalen i början av juni. Mats E. Eriksson, geologiprofessor vid Lunds universitet, forskar till vardags på mikroskopiska fos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fossilfynd-infiltrerar-hardrocksmusik - 2025-10-01

Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita. Honmyggor förlitar sig på värme, fukt och kroppslukt i sin jakt på blod. Nu har forskare i Lund och USA upptäckt hur det går till när myggor känner lukten av svett och varför

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-dras-myggor-till-svettiga-personer - 2025-10-01

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardstips-fem-enkla-satt-att-bidra-till-biologisk-mangfald - 2025-10-01

I sommar är det femtio år sedan människan för första gången satte sin fot på månen. Med avstamp i denna utomjordiska händelse har Lunds universitets magasin tagit pulsen på aktuell astronomiforskning vid Lunds universitet. Sofia Feltzing och Ross Church jobbar i ett par av de stora satsningar som ligger i forskarnas horisont inför framtiden. Den 21 juli 1969 tog mänskligheten sitt första kliv på e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pulsen-pa-astronomin-50-ar-efter-manlandningen - 2025-10-01

Växter har ett kemiskt försvar som gör att de släpper ut vissa ämnen vid exempelvis insektsangrepp. Nu visar en studie med forskare från Lunds universitet att växternas utsläpp kan vara många gånger större om angreppen sker i varmare klimat. Hur utsläppen av dessa ämnen förändras i framtiden och vilka effekter de har på ekosystemet måste tas med i klimatdiskussionen, menar forskarna bakom studien.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxternas-kemiska-krigforing-okar-vid-varmare-klimat - 2025-10-01

För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar dyngbaggarna ut riktningen med hjälp av vinden. Det är ett internationellt forskarlag bestående av biologer i Sverige och Sydafrika som har upptäckt dyngbaggarnas vindkompass och hur den kom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djur-kopplar-pa-reservkompassen-nar-solen-star-hogt - 2025-10-01

Forskare vid Lunds universitet har bidragit till att skapa en ny, uppdaterad version av en global klimatmodell som ska öka förståelsen för den globala uppvärmningen. Genom den nya modellen kan man nu titta på hur markanvändning och en förändrad växtlighet påverkar, och påverkas av, klimatförändringarna. Det är första gången som vegetation och markanvändning, och i synnerhet på den här detaljerade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unik-klimatmodellering-i-lund-med-vegetation-i-fokus - 2025-10-01

Nu har forskare för första gången lyckats bevisa att en del av asteroiderna i vårt solsystem ursprungligen föddes längre bort. Enligt studien har vissa asteroider i ung ålder påverkats kraftigt av de jättelika gasplaneternas gravitation. Mellan planeterna Mars och Jupiter ligger tiotusentals asteroider i ett ringformat bälte runt solen. Tidigare beräkningar har gjort gällande att en del av dessa a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torr-avslojar-asteroiders-ursprung - 2025-10-01

Rovdjur utgör inte bara ett omedelbart dödshot för många djur. De påverkar dem även rent fysiskt genom att finnas i deras närhet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som händer med bytesdjurens immunförsvar när de tvingas lägga en stor del av sin energi på att undvika att bli uppätna. För att skydda sig kan vissa djur skifta färg, andra ändrar kroppsform. Ett exempel på det senare är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/standig-radsla-rovdjur-okar-risken-att-bli-sjuk - 2025-10-01

Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit. Den positiva effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. – Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, efterso

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okat-hopp-om-biologisk-mangfald-med-mindre-falt-och-fler-olika-grodor - 2025-10-01

EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget. Varken miljöskydd eller klimatmål förbättras, snarare tvärtom, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien. I höst börjar den sista förhandlingsrundan om den jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter år 2020. Inför överläggninga

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-sagar-eus-nya-jordbrukspolitik-inte-hallbar-framtiden - 2025-10-01

Tillhör du dem som har planterat och fixat i din trädgård för att göra det bättre för pollinatörer? Grattis, då har du sannolikt gjort en värdefull insats. En ny studie från Lunds universitet, där man utvärderat Naturskyddsföreningens kampanj Operation: Rädda bina, visar att det privatpersoner gör i sina trädgårdar verkligen kan göra en positiv skillnad.  Att pollinerande insekter är avgörande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ja-det-du-gor-i-tradgarden-att-hjalpa-bina-funkar-visar-ny-lundastudie - 2025-10-01

Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund. Naturen i staden bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster. Växter och inte minst träd är den levande delen av stadens ekosystem som vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/svenska-trad-battre-urbana-smafaglar - 2025-10-01

Naturbaserade lösningar ger stora möjligheter att ta itu med miljö- och samhällsutmaningar. De kan bidra till att mildra klimatförändringar och skydda biologisk mångfald. Men för att införa fler sådana lösningar i Norden krävs bättre styrning och finansiering, kompletterat med tydliga politiska prioriteringar. Det visar en ny forskningsrapport från Nordiska ministerrådet, där forskare från CEC har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/stora-mojligheter-naturbaserade-losningar-i-norden - 2025-10-01

Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på året till följd av varmare klimat och ett förändrat jordbrukslandskap, visar ny forskning. – Risken är att vi förlorar ytterligare humlearter och får minskad pollinering av grödor och vilda växter, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringar-ger-tidig-flygstart-risk-farre-humlor-och-minskad-pollinering - 2025-10-01

Nu kommer FN:s klimatpanel IPCC med en syntesrapport som sammanfattar de senaste årens rapporter. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC och även professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. Vad bidrar den nya syntesrapporten med? – Syntesrapporten ger ett relevant kunskapsunderlag i klimatfrågan för världens lände

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markku-rummukainen-om-nya-ipcc-rapporten-atgarder-i-nartid-ar-avgorande - 2025-10-01

När klimatomställningen accelererar, så riskerar frågor om ekosystemtjänster och biologisk mångfald att hamna i bakgrunden. Det är därför viktigt att hitta lösningar som ger synergier, betonar Henrik Smith, medlem i Klimatpolitiska rådet som på onsdagen lade fram en ny rapport till regeringen. Klimatpolitiska rådet har i uppgift att granska regeringens samlade politik med avseende på klimatmålen.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-vill-se-losningar-som-ger-synergier - 2025-10-01

Hållbarhetsveckan är ett årligt evenemang där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka fylld med diskussioner och föreläsningar, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. Här hittar du alla veckans evenemang med medverkande från Centrum- för miljö och klimatvetenskap. Måndag 17 april Andas frisk luft och höra fågelsång i e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vara-arrangemang-pa-hallbarhetsveckan-17-22-april-2023 - 2025-10-01

Världen förändras och vi har upplevt samhällsstörningar på grund av globala risker som pandemier och klimatförändringar. Miljöer eller institutioner som tagits för givna är plötsligt i fara, vilket tvingar oss att överväga nya risker som kräver en noggrann utveckling av begrepp och teorier samt nya metoder för bedömning.  Detta är temat för den kommande internationella konferensen SRA Europe 2023

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sra-konferens-i-lund-om-riskforskning - 2025-10-01