Search results

Nya forskningsresultat om hur fettsyran palmitinsyra hämmar insulinfrisättning skapar förutsättningar för utvecklingen av nya och bättre diabetesläkemedel. Den nya studien från forskare vid Uppsala universitet publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av rubbad ämnesomsättning. Förutom förhöjda blodsockernivåer ses ökade koncentrationer av fettsyror tidigt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-hur-insulinfrisattningen-hammas-vid-typ-2-diabetes - 2026-01-17

För första gången någonsin har nyinsjuknade typ 1 diabetespatienter framgångsrikt behandlats med egna stamceller. Behandlingen hejdade den fortlöpande destruktionen av de insulinproducerande cellerna. - Ett år efter behandlingen hade patienterna en bevarad och, i vissa fall, till och med bättre insulinsekretion, konstaterar Per-Ola Carlsson, diabetesläkare och forskare på Akademiska sjukhuset i Up

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/raddad-insulinproduktion-efter-behandling-med-stamceller - 2026-01-17

Fem projekt inom medicin och naturvetenskap får 180 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenberg stiftelse. Stiftelsen ger sammanlagt 810 nya miljoner kronor till forskning som har möjlighet att leda till nya vetenskapliga genombrott. För diabetesområdet får Anna Blom, professor i proteinkemi, 29 miljoner kronor för forskning  om det så kallade komplementsystemet, en del av kroppens medfödda immun

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/180-miljoner-till-excellenta-medicinare-och-naturvetare - 2026-01-17

Genom att studera enäggstvillingar har forskare från Lunds universitet identifierat mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av typ 2 diabetes. Detta kan förklara varför en enäggstvilling kan drabbas av sjukdomen medan den andra förblir frisk. Rönen har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.I studien ingick 14 par enäggstvillingar i Sverige och Danmark. Den ena tvillingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-mekanismerna-bakom-utvecklingen-av-typ-2-diabetes - 2026-01-17

G-protein-kopplade receptorer i fettvävens celler är mycket viktiga då de är måltavla för 30 till 50 procent av alla moderna läkemedel. Nu har forskare kartlagt samtliga recepteror (mottagare) i fettväven vilket kan ha betydelsefulla för framtida läkemedelsutveckling. - Det är en atlas som kommer att få stor betydelse för forskningen om nya läkemedel vid till exempel typ 2 diabetes och fetma, säge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-heltackande-kartan-av-fettcellens-mottagare-av-lakemedel - 2026-01-17

Håkanssonpriset 2019 går till tre diabetesforskare: Emily Sonestedt och Magnus Hillman, båda verksamma vid Lunds universitet samt Carl Brunius vid Chalmers Tekniska Högskola. Priset ges till unga forskare vid svenska universitet som utmärker sig inom områdena fysiologi, medicinsk kemi och livsmedelskemi (functional food). Docent Emily Sonestedt, vid Lunds Universitet, erhåller 500.000 kr för sin f

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pris-till-unga-diabetesforskare - 2026-01-17

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Resultaten manar enligt forskarna till mer insatser för att hantera fetma hos tonåringar. – Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stela-karl-i-tonaren-hos-unga-med-ihallande-fetma - 2026-01-17

Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid. Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss sommarsemestern med alla dess lockelser och läckerheter? I podden får vi träffa professor Claes Wollheim som är expert på vad som styr vårt blods

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-funkar-ditt-blodsocker - 2026-01-17

I laboratorieexperiment har forskare från universitetet i Exeter, Storbritannien, visat att när de insulinproducerande betacellerna stessas i den diabetiska sockerrika miljön kan de omvandlas och få en ny funktion. Istället för att utsöndra insulin börjar de att likt en deltacell producera somatostatin, ett hormon med insulinets motsatta effekt på blodsockret. 
Forskarna kan med stressfaktorer sty

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hormonutsondrade-celler-andrar-funktion-vid-diabetes - 2026-01-17

På vilket sätt samverkar arbetsrelaterad stress, tarmflora och blodsocker? Olika personer är olika känsliga för stress och i en ny studie ska forskare undersöka hur blodsockret påverkas av naturliga variationer i deras stressnivå. - Målet är att få bättre kunskap om hur vi kan hjälpa människor att hantera sitt blodsocker genom anpassningar i arbetsmiljön och levnadsvanorna, säger Anders Rosengren

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-om-stress-tarmflora-och-typ-2-diabetes - 2026-01-17

Läkemedlet Teplizumab (anti-CD3) som riktar sig mot immunsystemet kan fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes i två år hos barn och vuxna med hög risk, visar en ny studie från det forskarnätverket TrialNet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine och presenterades på den amerikanska diabeteskonferensen ADA (American Diabetes Association). - Det här är g

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/immunbehandling-fordrojer-typ-1-diabetesdiagnos-hos-personer-med-hog-risk - 2026-01-17

Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen. Ungefär 5

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-i-fokus - 2026-01-17

Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och doktorand vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier.  Fetma uppkommer när energiintaget i det vi äter är större än den energi vi förbrukar. Men förmågan att behålla energibalansen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/avhandling-om-kostens-betydelse-tarmfloran - 2026-01-17

I en ny studie har forskare från Joslin Diabetes Center, Boston, och universitetet i Helsingfors, Finland, identifierat flera enzymer som skyddar mot njurskador vid diabetes. Fyndet kan leda till ett nytt sätt att behandla för att förebygga skadorna. Forskarna har använt uppgifter ur den så kallade Joslin Medalist Study, en undersökning där fler än tusen patienter som haft typ 1 diabetes i mer än

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skyddande-enzymer-mojlig-ny-behandling-vid-njurskador - 2026-01-17

Hälften av oss har en genetisk mutation som utvecklades när människan började odla marken och tillreda mat. Mutationen gör att vi bättre klarar av den kolhydratstinna och sockerrika maten som jordbruket erbjöd. Hälften av oss har inte den mutationen, modern kost pressar upp blodsockret och med det ökar risken för typ 2 diabetes. För ungefär 12 000 år sedan uppstod jordbruket på flera olika platser

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mutation-gjorde-oss-battre-att-tala-modern-sockerrik-mat - 2026-01-17

Idag startar årets donationsvecka vars syfte är att uppmärksamma organ- och vävnadsdonation. Under veckan kommer MOD - Mer organdonation att rapportera om de många aktiviteterna som görs runtom i landet och sprida personliga berättelser om livet på väntelistan, hur det är att transplanteras och hur det är att vara en levande organ donator. Samtidigt kommer MOD att lanserar en ny hemsida (se länk n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/donationsveckan-2014-6-12-oktober - 2026-01-17

Låghydratkost gav inte bara lägre blodsocker, utan också bättre fysik och allmän hälsa och mindre kroppslig smärta. Det visar en koststudie på patienter med typ 2-diabetes. 61 patienter lottades till två grupper där den ena förväntades hålla sig till en kost med låg andel kolhydrater, den andra till en traditionellt rekommenderad lågfettkost i syfte att gå ner i vikt. Studien, som nu publiceras i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mindre-kolhydrater-gav-diabetiker-battre-livskvalitet - 2026-01-17

Kan en virusinfektion hos den gravida mamman leda till att barnet får typ 1 diabetes? En internationell studie visar att så kan vara fallet och att det kan förklara varför vi i Sverige, med årliga förkylningsepidemier, näst efter Finland har den högsta andelen människor med typ 1 diabetes i världen. Forskare världen över har länge spekulerat i att det skulle kunna vara virus som ligger bakom utvec

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/autoantikroppar-overfors-till-fostret-under-graviditeten - 2026-01-17

Höjda nivåer av äggvita i urinen förekommer både vid många sjukdomar och vid andra tillstånd som inte är sjukliga. Mycket stora proteiner verkar dock vara en sak för sig, och ett allvarligt risktecken. Om stora proteiner läckt ut i urinen innebär det att njuren inte fungerar som den ska, och att patienten troligen löper risk för både hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt. Det visar en nyligen framlagd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stora-proteiner-i-urinen-visar-hog-sjukdomsrisk - 2026-01-17

Nu har den nationella befolkningsstudien SCAPIS fått 100 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. SCAPIS är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lunga som leds av en nationell forskargrupp vid universitetssjukhusen i Sverige tillsammans med Hjärt-Lungfonden. – Kunskapsbanken som byggs upp genom SCAPIS blir en nationell resurs för svenska forskare under många år

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hundra-miljoner-till-befolkningsstudien-scapis - 2026-01-17