Search results

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett helt nytt sätt att studera hur blodsockret regleras i kroppen, genom att flytta de livsviktiga insulinproducerande betacellerna från bukspottkörteln till ögat. Ögat kan därmed fungera som hälsorapportör - ett slags fönster mot yttervärlden - för bukspottkörteln. Resultaten, som förväntas få stor betydelse för framtida diabetesforskning, publiceras

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rapport-fran-bukspottkorteln-genom-ogat - 2025-12-17

Det är känt att typ 2 diabetes ökar risken för demens. Varför är mer oklart men en orsak kan vara insulinresistens i hjärnan. Det menar Malin Wennström vid enheten för molekylär minnesforskning på Wallenberg laboratoriet, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Hon har fått 6,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka saken.- Målsättningen är att hitta mätbara biologiska markör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-av-sambandet-typ-2-diabetes-och-demens - 2025-12-17

Stroke orsakas ofta av att en blodpropp, som utvecklats i de områden av blodkärlen som drabbats av åderförkalkning, täpper till ett blodkärl som försörjer hjärnan med blod. Genom att med ultraljud studera de plack som utgör åderförkalkningen, kan man få ytterligare information för att bedöma en individs risk att drabbas av stroke. Här skriver Gerd Östling, Institutionen för kliniska vetenskaper, M

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ultraljud-kan-avsloja-farliga-plack - 2025-12-17

Från och med 1 december ingår inte längre insulinpumpar i den statliga läkemedelsförmånen, pumpar som är livsviktiga för många som har typ 1-diabetes. Särskilt unga vuxna med sjukdomen. En insulinpump är en minimal kostnad för staten men har stor betydelse för varje enskild individ som är i behov av den. I och med att landstingen nu får ansvar för pumparna tar Sverige ett väldigt tydligt steg mot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforbundet-varfor-valjer-sverige-en-vag-mot-ojamlik-vard - 2025-12-17

Carl-David Agardh har under många år varit en stark profil inom svensk diabetologi.Under sina år i styrelsen för Svensk Internmedicinsk Förening 1984-1993 ordnade Carl-David så att Endokrinologi-Diabetologi blev en egen specialitet och formulerade den första målbeskrivningen för denna.Han deltog som svensk representant i det långsiktiga arbete som startades 1989 i St Vincent av WHO och JDF för att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professor-carl-david-agardh-har-avlidit - 2025-12-17

Föreläsning med Olle Korsgren, professor, Uppsala universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-orsakar-bakterier-typ-1-diabetes - 2025-12-17

En receptor med en än så länge okänd funktion kan bli en framtida behandling av såväl typ 2 diabetes som Alzheimers demens. Receptorn finns rikligt representerad både i bukspottkörtelns insulinproducerade cellöar och i hjärnan. - Vi tyckte att receptorn var intressant just därför att den finns i så stor mängd i cellöarna och för att funktionen är okänd, konstaterar Albert Salhei, forskare på Lunds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mojlig-maltavla-diabetesbehandling - 2025-12-17

Föreläsning av Bengt Jeppsson, professor, Lunds universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-goda-tarmbakterier-ar-som-ett-ekosystem-i-balans - 2025-12-17

Föreläsning av Peter Nilsson, professor, Lunds universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hur-identifierar-man-bra-och-daliga-tarmbakterier - 2025-12-17

Föreläsning av Frida Fåk, docent, Lunds universitetFilmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013. 

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-ar-det-mina-tarmbakteriers-fel-att-jag-ar-tjock - 2025-12-17

Professor Leif Groop, Lunds universitet, tilldelas det Söderbergska priset i medicin 2014 för sina banbrytande insatser inom diabetesforskning, både avseende grundforskning och klinisk forskning. - Det är självfallet en oerhört stimulerande uppmuntran för mig själv, för den forskargrupp jag representerar och för diabetesforskningen att få ett sånt här pris, ett stort och ödmjukt TACK går till de b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professor-leif-groop-tilldelas-det-soderbergska-priset-i-medicin-2014-banbrytande-insatser-inom - 2025-12-17

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, får Vetenskapsrådets bidrag till framstående yngre forskare. Bidraget, som är på 18 miljoner kronor fördelade på sex år, ska användas till att ta fram mer effektiva strategier för förebyggande av hjärt- kärlsjukdomar och cancer. - Jag är tacksam och hedrad. Anslaget har en viktig roll i att mina studier kan genomföras i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/18-miljoner-till-marju-orho-melander-framstaende-forskning - 2025-12-17

Nu får åtta forskare, varav tre från Lunds universitet, varsin treåriga forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för alla som lider av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst betyder att forskaren får sin forskning betald på hel- eller halvtid under tre år. – Forskartjänsterna är en trygghet som ger forskaren arbetsro och möjlighet att n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/atta-forskare-far-tre-ars-forskning-av-hjart-lungfonden - 2025-12-17

Min avhandling syftar till att förstå vad TCF7L2-genen gör och varför den ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes. Här skriver Yuedan Zhou om sin forskning. Diabetes är en sjukdom där kroppen har högre blodsockernivåer än normalt. Detta kallas för hyperglykemi. Blodsockret kommer från det vi äter och insulin är det hormon som är nödvändigt för att transportera socker från blodet till andra cel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-av-den-viktigaste-riskgenen-typ-2-diabetes - 2025-12-17

Sverige är bland de bästa länderna i världen på forskning om diabetes, dess orsaker och komplikationer. Lunds universitets Diabetescentrum med bas i Malmö har sedan starten 2006 vuxit till ett av världens främsta forskningscentrum. Nyckeln till framgången är en målmedveten strävan att etablera infrastrukturer i form av avancerad teknisk utrustning och tillgång till det viktigaste forskningsmateria

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-framgangar-och-utmaningar-diabetesforskningen - 2025-12-17

Carl-David Agardh, 67 år, professor vid endokrinologiska kliniken vid Lunds Universitet och tidigare chefsläkare vid Skånes Universitetssjukhus har som tidigare meddelats hastigt avlidit. Hans efterlevande är Elisabet, professor i oftalmologi, barn och barnbarn. Carl-David avlade sin läkarexamen vid Karolinska Institutet 1974 och tillträdde 1977 en tjänst vid Lunds Universitet. Carl-David Agardh h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/minnesord-over-carl-david-agardh - 2025-12-17

Professor Leif Groop, internationellt känd diabetesforskare, och ledare för Lunds universitets Diabetescentrum, tilldelas nu ännu ett fint pris, Matti Äyräpää-priset på 20 000 Euro. Priset delas ut av det finska läkarsällskapet Duodecim. Leif Groop som är född i Finland har under sin långa karriär i hög grad bidragit till den ökade kunskapen om genernas roll vid typ 2-diabetes och var också den so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prisregn-over-leif-groop - 2025-12-17

I Efter-TEDDY ska TEDDY-barn som har insjuknat i typ 1 diabetes följas. Forskarna har sett att ju tidigare diagnos desto bättre prognos. Har de rätt skulle konsekvensen kunna bli en ny definition av när insjuknandet verkligen inträffar. Med det skulle en lindrande behandling starta tidigare och barnen få ett mildare insjuknande. - Vi vet att en diagnos så tidigt att barnet inte ens har symtom gör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nu-foljs-teddy-studien-av-efter-teddy-studien - 2025-12-17

En ny studie från Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning visar att slumpen styr om det är genkopian du ärvt från mamma eller pappa som används i dina celler något som i sin tur kan vara avgörande för risken att drabbas av en ärftlig sjukdom eller inte. Forskningen, som presenteras i tidskriften Science, kan förklara varför sjukdom bara uppkommer hos vissa individer, även om

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/slumpen-kan-forklara-arftlig-sjukdom - 2025-12-17

Ända sedan 1700-talet har det funnits handböcker i konsten att leva länge. De råd böckerna för fram har vi också alla hört: att vara måttlig i sitt leverne, sova regelbundet, leva ett aktivt liv och vara mycket ute i friska luften. Men hur välgrundade är dessa råd? Inte så värst, visar det sig. – Det finns en hel del forskning idag om ”superhundraåringarna”, människor som bevisligen levt mer än 11

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/inget-enkelt-recept-att-bli-superhundraaring - 2025-12-17