Publicerad 25 april 2025 På bilden från vänster: Sajitha Sasidharan, post-doc, Sara Linse, medsökande till centret, Anna Stradner, koordinator för forskarskolan, Emma Sparr, centerföreståndare. Sittande från vä: Nicole Galenkamp, post-doc, och Ferdinand Fandrei, post-doc. När Vetenskapsrådet för snart tre år sedan utlyste bidrag till så kallade excellenscenter beviljades totalt 15 nya satsningar r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/commons-ett-excellenscenter-med-siktet-installt-pa-det-gemensamma - 2025-05-21

Publicerad 29 april 2025 Ahmed Alshemi fyller på en behållare med flytande helium under experimentet. Foto: Oskar Stepancic Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2025-05-21

Publicerad 7 maj 2025 Ett nytt anslag från Familjen Kamprads stiftelse stöder forskning om konstgjorda rev för att hjälpa torsken i Östersjön. Bild: Viviane6276 Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om artificiella rev som ska hjälpa Östersjöns torskar.Grattis till anslaget And

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-miljonanslag-att-stodja-ostersjons-torskbestand - 2025-05-21

Publicerad 9 maj 2025 Ideonstipendiet 2025 tilldelades Pluvioflow – Andreas Persson, Abdulghani Hasan, Petter Pilesjö och Sam Sarwat. Foto: Lunds kommun Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2025-05-21

Publicerad 9 maj 2025 Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-05-21

Publicerad 15 maj 2025 Schöningen-spjuten har nu fått en robust och trovärdig åldersbestämning. Foto: Niedersächsisches Landesamt für Denkmalpflege Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-05-21

Publicerad 20 maj 2025 Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-05-21

Publicerad 20 maj 2025 Pollinering på natten är lika viktig som den som sker på dagtid, men har ofta underskattats. Bild: Franco Patrizia från Pixabay. I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-05-21

Publicerad 17 juni 2016 Partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike. Foto: Cern I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2025-05-21

Publicerad 30 november 2017 Ingemar André. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett huvudspår i hans forskningsprojekt handla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2025-05-21

Publicerad 7 januari 2019 Stanley Micklavzina gör rolig cirkus av fysik. Lunds universitet har fått två nya hedersdoktorer inom naturvetenskap. Den ena är en underhållande och kreativ cirkusartist inom fysikämnet. Den andra är en kemiprofessor som brinner för att ge studenter en tidig anknytning till kvalificerad forskning. Stanley Micklavzina, fysiker vid Oregons universitet i USA Stanley Micklav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-05-21

Publicerad 16 januari 2019 Tio gånger fler bromsar väljer den bruna modellen jämfört med den kroppsmålade. Foto: Gábor Horváth I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kroppsmalning-skyddar-mot-blodsugande-insekter - 2025-05-21

Publicerad 23 januari 2019 Till vänster ett lövverk såsom vi människor normalt ser det. Till höger samma lövverk fotograferat med en specialkamera som i mycket hög grad efterliknar färgseendet hos fåglar. Foto: Cynthia Teodore. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av en unik kamera för första gången lyckats återge hur fåglar ser färger i sin omgivning. Studien avslöjar hur fåglarnas färgse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-uppfattar-faglarna-varlden - 2025-05-21

Publicerad 1 februari 2019 Av alla nattaktiva djur är det bara dyngbaggar som navigerar med hjälp av polariserat månsken. Nu visar forskare vid Lunds universitet att skalbaggarna kan använda ljussignalerna trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen. – Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manens-faser-paverkar-skalbaggar - 2025-05-21

Publicerad 5 februari 2019 Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. För tre år sedan skapade FN den internationella dagen för kvinnor och flickor in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ungdomar-far-chans-att-jaga-higgspartiklar - 2025-05-21

Publicerad 13 februari 2019 Småfjärilar specialiserade på Lithophragma som är ett släkte av stenbräckeväxter. Foto: Magne Friberg. I en ny studie har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt att blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. – På ett ställe doftar de tallskog, på ett annat precis som jenkatuggummi, och lite längre söderut par

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomman-doftar-olika-pa-olika-platser - 2025-05-21

Publicerad 15 februari 2019 Urban Eriksson visar den enkla metoden. Som deltagare i Stjärnförsöket får man direkt feedback på inrapporterade data. Foto: Kennet Ruona Nu startar projektet Stjärnförsöket. Förhoppningen är att få in 100.000 observationer under det kommande året. Syftet är att väcka uppmärksamhet för det ständigt växande problemet med ljusföro­reningar. Projektets vetenskapliga ledare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stjarnskadning-pa-bred-front - 2025-05-21

Publicerad 19 februari 2019 Algprover. Foto: Karin Rengefors. Nu görs det satsningar på en rad nya forskningsprojekt om extremväder, i ljuset av den gångna sommarens extrema torka. Tre av dessa projekt handlar om extremvädrets inverkan på algblomningar, på humlesamhällen samt användningen av klimatmodeller för att undersöka effekter på politik, juridik och samhällsengagemang. Det statliga forsknin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-pa-extremvader - 2025-05-21

Publicerad 4 mars 2019 Anders Johansen Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset i fysik. Han får priset på drygt 5 miljoner kronor för sin banbrytande forskning om hur planeter bildas och utvecklas i närheten av unga stjärnor. Anders Johansen har rönt stora internationella framgångar med sina datorsimuleringar. Hans teorier förklarar hur det ka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fint-pris-till-forskning-om-hur-planeter-bildas - 2025-05-21

Publicerad 4 mars 2019 Professor Carsten Peterson. Foto: Kennet Ruona. Forskare i teoretisk fysik vid Lunds universitet har tagit fram en algoritm för att spåra felmärkta data hos cancerpatienter. Insatsen gav dem förstapriset i en tävling som utlysts av den amerikanska myndigheten för livsmedel och läkemedel. Felmärkta kliniska och biologiska data är ett problem som bidrar till oanvändbara result

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-vann-tavling-med-konstgjord-intelligens - 2025-05-21