Search results

Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp! Jag trodde först det var ett missförstånd när de ringde till mig, eftersom jag redan fått ett pris.Just det, du vann tidigare i år Lunds Naturvetarkårs pedagogikpris. De

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-11-29

Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demonstrationer av växter och levande djur – har varit utomlands med en föreställning som inspirerar, underhåller och bryter ner barriärerna mellan vetenskap och allmänheten. Hallå där Jana Burchards! Du har precis varit i Serbien och uppträtt med Biol

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-11-29

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-11-29

Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upptäcka sexferomonerna som honorna utsöndrar. Det finns mycket forskning kring kommunikation via sexferomoner hos insekter. Spindlar är den viktigaste gruppen av insekters naturliga fiender, men inte mycket är

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-11-29

Föreställ dig vår planet i urtid: en värld av dämpade bruna, grå och gröna färger. Spola fram till idag, och jorden vimlar av ett kalejdoskop av färger. Från påfågelhanarnas fantastiska fjädrar till blommornas livliga blomning – historien om hur jorden blev färgstark är en evolutionär historia. Men hur och varför skedde denna färgexplosion? Ny forskning ger oss ledtrådar till denna del av jordens

https://www.biologi.lu.se/artikel/varfor-har-livet-utvecklats-till-att-bli-sa-fargstarkt-forskningen-har-borjat-ge-oss-en-del-svar - 2025-11-29

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.biologi.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-11-29

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-11-29

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-11-29

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-11-29

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.biologi.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-11-29

Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska mycket om hur växter anpassar si

https://www.biologi.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2025-11-29

Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spillning över svåra hinder. Samkönade flyttförsök slutar dock alltid i aggressiva bråk. Dyngbaggen lever i och av djurspillning. Genom att bryta ner organiska ämnen spelar skalbaggen en viktig roll för samspele

https://www.biologi.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2025-11-29

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-11-29

Biologiprofessorerna Marie Dacke och Tobias Uller har fått det prestigefyllda anslaget Wallenberg Scholar. Det femåriga bidraget har till syfte att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Dessutom får biologiprofessor Johannes Rousk förlängt anslag. Marie DackeGrattis Marie, vad handlar ditt forskningsprojekt om?– Forskningen fokuserar på att

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-utsedda-till-wallenberg-scholars - 2025-11-29

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Incredible journeys: How do multiple sensory cues allow animal migrants to precisely navigate to a distant goal? Grattis Eric, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grantför mig och det känns som en fin bekräftelse att vi är på rätt väg med vår forskning.Kan du berätta om d

https://www.biologi.lu.se/artikel/annu-en-biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-11-29

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen 'Agrotis infusa' är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels

https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-11-29

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-11-29

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.biologi.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-11-29

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-11-29

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-11-29