Av ellen [dot] albertsdottir [at] fsi [dot] lu [dot] se (Ellen Albertsdóttir) - publicerad 21 juni 2023 I år tilldelades det fransk-tyska Henrik Enderlein-priset för akademisk excellens till Vladislava Stoyanova. Hon får priset för sin excellenta forskning om europeisk migration, flyktingars rättigheter och kampen mot människohandel. Priset har delats ut sedan 2022 och bakom priset står Hertie Sch

https://www.jur.lu.se/artikel/vladislava-stoyanova-belonas-med-europeiskt-pris - 2025-02-05

Av ellen [dot] albertsdottir [at] fsi [dot] lu [dot] se (Ellen Albertsdóttir) - publicerad 26 juni 2023 Rättsstatsprincipen måste uppmärksammas på både nationell nivå och EU-nivå eftersom det är ett ömsesidigt samspel, menar Anna Zemskova. De första decennierna av 2000-talet har präglats av kris. Anna Zemskova, som nyligen försvarade sin avhandling i konstitutionell rätt vid Lunds universitet, pek

https://www.jur.lu.se/artikel/viktigt-att-inte-ta-rattsstatsprincipen-given-i-europa - 2025-02-05

Publicerad 28 juni 2023 Lärarförslagsnämnden har den 27 juni fattat beslut om att anta Linnéa Wegerstad som docent i straffrätt. Linnea Wegerstad disputerade i straffrätt år 2015 med en avhandling om sexualbrott med utgångspunkt i sexuellt ofredande. Hennes forskningsintresse är riktat mot juridik, kön och sexualitet, med inriktning på straffrätt, sexualbrott och feministisk rättsteori. Hon delar

https://www.jur.lu.se/artikel/ny-docent-i-straffratt - 2025-02-05

Publicerad 27 november 2024 Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-02-05

Publicerad 2 december 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-02-05

Publicerad 3 december 2024 Andreas Nord. Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-02-05

Publicerad 6 december 2024 Biologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-02-05

Publicerad 10 december 2024 Carsten Peterson har gjort pionjärinsatser för forskningen om artificiella neuronnätverk. Foto: Kennet Ruona. Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-02-05

Publicerad 10 december 2024 Åkermark med gräsfoderproduktion (vall) i södra Sverige. Vall är en typ av biomassa som även kan användas för att producera biogas. Bild: Josefin Winberg. Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-02-05

Publicerad 18 december 2024 Se en video där evolutionsbiologen Jessica Abbott resonerar kring jungfrufödsel. Film: Hanna Linder/Lunds universitet Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-02-05

Publicerad 20 december 2024 Caroline Slomp är ny hedersdoktor i naturvetenskap. Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-02-05

Publicerad 14 januari 2025 El Niño har en historia på minst 250 miljoner år. Foto: Zhengyao Lu Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som til

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-02-05

Publicerad 20 januari 2025 Forskarna tror att nedslagskratern lurar i terrängen sydväst om grustaget där stenarna hittades. Foto: Peder Minde Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-02-05

Publicerad 24 januari 2025 Sniffande spindel på partnerjakt. Foto: Dan-Dan Zhang Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-02-05

Publicerad 27 januari 2025 Lennart Lindegren har varit inblandad i arbetet med Gaia sedan starten. Foto: Johan Joelsson I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-02-05

Publicerad 17 juni 2016 Partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike. Foto: Cern I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2025-02-05

Publicerad 30 november 2017 Ingemar André. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett huvudspår i hans forskningsprojekt handla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2025-02-05

Publicerad 7 januari 2019 Stanley Micklavzina gör rolig cirkus av fysik. Lunds universitet har fått två nya hedersdoktorer inom naturvetenskap. Den ena är en underhållande och kreativ cirkusartist inom fysikämnet. Den andra är en kemiprofessor som brinner för att ge studenter en tidig anknytning till kvalificerad forskning. Stanley Micklavzina, fysiker vid Oregons universitet i USA Stanley Micklav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-02-05

Publicerad 16 januari 2019 Tio gånger fler bromsar väljer den bruna modellen jämfört med den kroppsmålade. Foto: Gábor Horváth I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kroppsmalning-skyddar-mot-blodsugande-insekter - 2025-02-05

Publicerad 23 januari 2019 Till vänster ett lövverk såsom vi människor normalt ser det. Till höger samma lövverk fotograferat med en specialkamera som i mycket hög grad efterliknar färgseendet hos fåglar. Foto: Cynthia Teodore. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av en unik kamera för första gången lyckats återge hur fåglar ser färger i sin omgivning. Studien avslöjar hur fåglarnas färgse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-uppfattar-faglarna-varlden - 2025-02-05