Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 126839 hits

Miljö- och planetär politik

STVN25 – Environmental and Planetary Politics (15 högskolepoäng). Avancerad kurs i statsvetenskap. Hösttermin. Kursen ges på engelska. Kursens innehåll Under de senaste decennierna har det blivit allt tydligare att mänskligt driven resursanvändning och miljöförändring orsakar föroreningar, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar i en skala som äventyrar jordens beboelighet. För att fö

https://www.svet.lu.se/utbildning/fristaende-kurser/avancerad-niva/miljo-och-planetar-politik - 2025-12-21

Comparative Public Policy

Delkurs i kandidatkursen i statsvetenskap (STVK04/05). 7,5 högskolepoäng. Kursen ges på engelska och läses tillsammans med utbytesstudenter som söker direkt via kurskoden STVC83. För uppdaterad information om vilka kurser som går just den termin som du är intresserad av, se: Valbara delkurser som läses inom kandidatkursen STVK04/STVK05Kursens innehållKursen introducerar studenten till de huvudsakl

https://www.svet.lu.se/utbildning/fristaende-kurser/kandidatkurser/kandidatkurs-i-statsvetenskap/comparative-public-policy - 2025-12-21

Om stiftelsen

StyrelseOrdförandeElisabeth Edholm Fernström, Med.dr h.c.Lausanne, SchweizLedamöterMaria Björkqvist, DekanMedicinska fakulteten, Lunds universitetVictor Österman, Teamchef Stiftelser & FilantropiSEB, StockholmSuppleanterPer Edholm, Generalkonsul, Lausanne, SchweizLeif G. Salford, Professor emeritus, Neurokirurgi, Lunds universitetMats Persson, SEB, MalmöAdjungerade ledamöterAnn Ivarsson, Kanslidir

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/om-stiftelsen - 2025-12-22

Så funkar forskning

Vaccinet, respiratorn eller samtalsterapin mot psykisk ohälsa – det mesta inom hälso- och sjukvården har varit ett forskningsprojekt innan det slutligen landar på vårdcentralen eller sjukhuset. Forskning börjar alltid med en idé eller ett antagande som prövas genom experiment och undersökningar. Resultaten kan ibland överföras direkt från universitetet till hälso- och sjukvården. Men det är också

https://www.medicin.lu.se/forskning/sa-funkar-forskning - 2025-12-22

Fernströmspriserna

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut ett pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Det Nordiska Priset har i år en prissumma på 500 000 kronor och är därmed ett av de större i sitt slag.Om Nordiska PrisetVarje år delar även Eric K. Fernströms Stiftelse ut lokala Svenska Pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sver

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna - 2025-12-22

Nominera kandidater till priserna

Dr Eric K. Fernströms Nordiska PrisSamtliga medicinska fakulteter i Norden erbjuds möjligheten att föreslå kandidater till det Nordiska Priset. De nordiska kandidaterna bedöms sedan av den Fernströmska Priskommittén i Lund. Den består av sju medlemmar, tillhörande Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, vilka utses för en mandatperiod på tre år.Lunds universitet: Professor Maria Björkqvist, d

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/nominera-kandidater-till-priserna - 2025-12-22

Lennart Kaij

Nydanare inom svensk psykiatri Lennart Kaij (1924-1985)  inledde sin karriär vid psykiatriska kliniken i Lund, där han disputerade 1960 på en avhandling betitlad ”Alcholism in twins. A study in the etiology and sequels of abuse of alcohol.” Han använde sig då av professor Erik Essen-Möllers register över alla tvillingar födda i Skåne efter 1890, som gör det möjligt att särskilja de genetiskt ident

https://www.medicin.lu.se/medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet/fakultetens-historia/lennart-kaij - 2025-12-22

Nordiska Priset

Eric K. Fernströms Stiftelse delar ut priset till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Det Nordiska Priset har för närvarande en prissumma på 500 tkr och är därmed ett av de större i sitt slag. Priset delas ut årligen, med ett fåtal undantag.2025 års pristagare Professor Kaj Blennow tilldelades 2025 års Eric K. Fernströms nordiska pris vid Lunds universitet . Prismotivering: "

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/nordiska-priset - 2025-12-22

Tidigare pristagare

2024Kári Stefánsson, professor vid University of Iceland"Kári Stefánsson har revolutionerat förståelsen av genetiska variationers inverkan på risken för folksjukdomar och hur dessa variationer uppstår i det mänskliga genomet.”Läs om pristagaren Kári Stefánssons forskning 2023Harald Stenmark, professor vid Universitetet i Osloför "sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlag

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/nordiska-priset/pristagare-from-1996 - 2025-12-22

Då & Nu

Lite kort medcinhistoria Forskningen går framåt – ibland med ett stormkliv, men oftast med lite mindre tassande steg. Det är först när vi blickar tillbaka, som vi inser var vi står idag. Akut lymfatisk leukemi Från 0 till över 90 procents överlevnad - behandlingen av ALL är en framgångssaga för barn. Framgångar som främst beror på att forskarna tålmodigt testat sig fram med olika nya kombinationer

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu - 2025-12-22

Svenska Priset

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige. 2025 års pristagare - lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskareUmeåDocent Björn Schröder"För sin forskning inom området som har särskilt fokuserat på de molekylära mekanismer genom vilka kosten påverkar tarmen via mikr

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/svenska-priset - 2025-12-22

Då & Nu: Tuberkulos

Under 1800-talet var tuberkulos den värsta folkdödaren i Europa och orsakade nästan en fjärdedel av alla dödsfall. Vaccinets och antibiotikans upptäckt från 1920-talet, samt bättre levnadsförhållanden gjorde dock att tuberkulos minskade kraftigt fram till 1990-talet. Men utvecklingen har vänt och idag är tuberkulos en av världens mest spridda infektionssjukdomar. Då:Tuberkulos drabbade i första ha

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-tuberkulos - 2025-12-22

Då & Nu: Blödarsjuka

För 100 år sedan överlevde i bästa fall svårt blödarsjuka upp i 20-årsåldern. Idag kan man med hjälp av genterapi helt bota sjukdomen. Då:Blödarsjuka (hemofili) innebär att kroppen inte producerar en av de koagulationsfaktorer som behövs för att blodet ska levra sig på ett normalt sätt. Det beror på en mutation i en gen som sitter på x-kromosomen. Fram till slutet av 1950-talet var gåtan om blödar

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-blodarsjuka - 2025-12-22

Då & Nu: Äldre och åldrande

Vi lever längre och mår bättre. Andelen äldre i befolkningen ökar och idag är över en halv miljon av Sveriges befolkning över 80 år. Nu är det inte tal om ättestupor utan i stället forskning om äldre, åldrande, hälsa och livskvalitet. Då:I mitten på 1800 -talet var medellivslängden i Sverige runt 44 år för män och 47 år för kvinnor. Det finns många berättelser som handlar om att man knuffat gamla

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-aldre-och-aldrande - 2025-12-22

Då & Nu: ALL

Från 0 till över 90 procents överlevnad - behandlingen av akut lymfatisk leukemi (ALL) är en framgångssaga för barn. Då:Vid akut lymfatisk leukemi (ALL ) sker mutationer i arvsmassan och sjukdomen kännetecknas av att bitar av kromosomer byter plats eller att det bildas extra kromosomer i cellerna. Hela 85 procent av alla barn som får cancer drabbas av just ALL som är en typ av blodcancer som, bero

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-all - 2025-12-22

Då & Nu: Dialys

För 100 år sedan ledde ofta svår njursvikt till döden, eller så var patienten tvungen att tillbringa hela sitt liv i sängen. Idag finns olika typer av dialysmetoder som renar blodet från slaggprodukter. Den främsta behandlingen vid kronisk njursvikt är dock transplantation. Då:Njurarna renar vårt blod från gifter och slaggprodukter som vi sen kissar ut. När de inte fungerar uppstår njursvikt och m

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-dialys - 2025-12-22

Då & Nu: Psykiska sjukdomar

Från inlåsning i underjordiska hålor, flera dagars långa bad och med tvångsvård som en självklarhet. Till precisionsmedicin för hjärnan, där forskarna idag letar biomarkörer för att kunna ge rätt individuell behandling och låta patienten bli delaktig i sin egen vård. Då: Under antiken knöts de fyra elementen till olika kroppsvätskor och skilda temperament. Jord var till exempel kopplad till svart

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-psykiska-sjukdomar - 2025-12-22

Då & Nu: Diabetes

Före 1921 var dödligheten i diabetes skrämmande hög. Ett barn som insjuknade levde endast upp till ett och ett halvt år efter diagnos. Idag är diabetes inte längre en gåta och forskare kan odla fram insulinproducerande celler från patientens egen hud. Då: Diabetes har varit känd i tusentals år, även om orsaken till sjukdomen varit omtvistad. En del läkare hävdade att diabetes var en nervsjukdom, a

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-diabetes - 2025-12-22

Transplantation av celler till hjärnan vid Parkinsons sjukdom (STEM-PD)

Transplantation av stamcells-deriverade dopaminceller till hjärnan vid Parkinsons sjukdom Om studien och syfteParkinsons sjukdom medför en förlust av nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin. Det leder till en brist på dopamin i hjärnan som ger upphov till de typiska rörelseproblemen vid Parkinsons sjukdom (såsom långsamhet, skakningar, stelhet).Tillgängliga läkemedel ersätter tillfällig

https://www.medicin.lu.se/forskning/patientstudier/transplantation-av-celler-till-hjarnan-vid-parkinsons-sjukdom-stem-pd - 2025-12-22