Filetype
Ekonomimodellen vilar på de krav som lag och förordning ställer upp. Det statliga regelverket påverkar till exempel vilka konton, finansiärskoder, motpartskoder och verksamhetskoder vi måste ha. Givetvis vilar ekonomimodellen även på företagsekonomiska principer och god redovisningssed.Läs mer om:StatsredovisningGrundläggande regelverk – annorlunda i statlig verksamhetVerksamhetEkonomiskt ansvar o
Lunds universitet är en statlig myndighet och redovisningen följer därför gällande förordningar, regleringsbrev och de föreskrifter Ekonomistyrningsverket (ESV) ger ut till statliga myndigheter. Ekonomistyrningsverket publicerar årligen en ekonomiadministrativ handbok som innehåller ett urval av de viktigaste förordningar och regler som gäller för statliga myndigheter. Ekonomistyrningsverkets EA-r
Det finns särskilt föreskrivet vilken verksamhet som Lunds universitet får bedriva och under vilka ekonomiska villkor denna verksamhet får bedrivas. Detta regleras i det så kallade regleringsbrevet och i avgiftsförordningen. Universitet och högskolor får förutom grundläggande utbildning och forskning finansierad med anslagsmedel bedriva följande verksamhet: bidragsverksamhet - forskning finansiera
Här kan du läsa om det regelverk som styr förfogande över myndighetens medel och hur institutionen ska tänka när ni ska lägga upp rutiner för detta. Med hjälp av Attestordningen, attestplaner och rutinerna till dessa följer Lunds universitet föreskrifterna till 22§ Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Enligt dessa får endast särskilt förordnade tjänstemän förfoga över myndighetens mede
I universitetens regleringsbrev, bilaga 1, anges att myndigheterna får bedriva följande verksamhet: Beställd utbildning (konto 33100, verksamhet 58): högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte enligt överenskommelse med det andra svenska lärosätet eller med ett utländskt lärosäte. Krav på full kostnadstäckning. Uppdragsutbildning (konto 33200, verksamhet 54) enligt förordningen 2002:760 om
Hjärtat i ekonomimodellen är kodplanen som består av konton, kostnadsställen, aktiviteter etc. Det är viktigt att notera att kodplanen inte bara används för ekonomiadministration och ekonomisk uppföljning. Den indelning vi gör av vår verksamhet i kostnadsställen, och ibland även i aktiviteter, används även i administration och uppföljning av personaldata och av produktionsdata – till exempel helår
En annan viktig del av ekonomimodellen är våra principer och rutiner. Vissa är mer eller mindre givna av externt regelverk och en del beslutar vi helt eller delvis om själva. Sedan har vi rutiner för hur vi tillämpar dessa principer, till exempel hur vi hanterar full kostnadstäckning eller internhandel. Läs mer om: Internhandel och lönekostnader Periodisering av inkomster och utgifter Full kostnad
InkomstperiodiseringEnligt statens redovisningsmodell tillämpas en förenklad metod för erhållna bidrag (periodiseringsprincipen - omvänd matchningsprincip) som innebär att myndigheten börjar med att fastställa periodens kostnader för att därefter fastställa periodens intäkter svarande mot dessa kostnader.Institutionen avgör för varje projekt eller delverksamhet (aktivitet) om det/den ska periodise
Ändrat belopp för anläggningstillgångar Från och med 2024-05-01 ändras lägsta belopp för att ett inköp ska bokföras som anläggningstillgång (konto 10000) till 30 000 kr exklusive moms (tidigare 25 000 kr). Detta gäller för fakturor med fakturadatum 2024-05-01 eller senare. En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, med ett inköpspris på minst 30 000 k
En mycket viktig del av ekonomimodellen är de rapporter som används i verksamhetsuppföljningen, projektuppföljningen och i den externa rapporteringen. Ekonomirapporter finns i Kuben/Prodiver för verksamhetsuppföljning av både institutioner/motsv och av projekt, i EOS för arbete med budget och prognos samt i Raindance för avstämning av bokföring. Läs mer: Översikt Ekonomirapporter (PDF 192 kB, ny f
https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/utdatarapporter - 2025-01-09
LU Byggnad sköter utbokningen av lokalhyra och LU Service debiteringen av lokalservice till institutionerna m fl. Lokalkostnaderna bokförs på flera konton. Olika konton för om lokalerna används i kärn- eller stödverksamhet. Lokalkostnaderna för kärnverksamhet delas dessutom upp på två konton – om de är specifika för en viss verksamhet eller om de är gemensamma och ska fördelas schablonmässigt mell
This lecture series is presented by Dr. Richa Raj, Assistant Professor, Jesus and Mary College, University of Delhi. Read more about her research here. Part 1: Founding of the Arya Samaj and its Beliefs About the lecture Arising during a tumultuous period in the history of colonial India, the Arya Samaj was an important social and religious reform movement that, although originating in Northern
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/arya-samaj-colonial-north-india - 2025-01-09
This lecture series is presented by Professor Knut A. Jacobsen (University of Bergen). Read more about his research here. Part 1: Pre-Buddhist and Early Buddhist Ritual Sites About the lecture South Asia is one of the major pilgrimage regions in the world. All the four religions of Indian origin have numerous pilgrimage sites, which are centers of ritual activities, and their sacred geographies
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/early-pilgrimage-traditions-south-asia - 2025-01-09
This lecture series is presented by Joel Kuhlin (PhD Student at the Center for Theology and Religious Studies, Lund University). Read more about his research here. Part 1: Introduction About the lecture Pentecostalism has been described as perhaps one of the fastest growing religious movements globally during the 20th century. Today, one estimation is that up to 5-600 million Christians globally
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/pentecostalism-india - 2025-01-09
This lecture series is presented by Professor Radhika Chopra (University of Delhi). Read more about her research here. Part 1: Recognizing Sikhism About the lecture Emerging in the 16th century in the Indian sub-continent, Sikhism is perhaps the most ‘visible’ religion today in the world through its symbols, rituals, and cultures. Like any other religion, the evolution of Sikhism throughout the
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/contemporary-sikhism - 2025-01-09
This lecture series is presented by Niklas Foxeus, Associate Professor (Docent) Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Stockholm University. Read more about his research here. Part 1: Prosperity Buddhism in Southeast Asia and East Asia About the lecture In this part, Dr. Foxeus focuses on how for a long-time people in Burma/Myanmar have turned to the traditional spirit
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/prosperity-buddhism-burmamyanmar - 2025-01-09
This lecture series is presented by Johan Nilsson (Post-Doctoral Researcher, History of Religions, Centre for Theology and Religious Studies, Lund University). Read more about his research here. Part 1: The International Theosophical Movement About the lecture Theosophy was one of many esoteric movements that emerged around the world during the end of the late 19th Century and today it is genera
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/theosophy-and-buddhism-sweden - 2025-01-09
This lecture series is presented by Professor Tanuja Kothiyal (Dr B.R. Ambedkar University Delhi). Read more about her research here. Part 1: An Introduction to Folk Traditions in South Asia - Typologies and Mythemes About the lecture Known for its more systematic and textual-rich religions, the South-Asian region also hosts a variety of folk religions that occupy liminal spaces between formal r
https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/folk-religions-south-asia - 2025-01-09
This lecture series is presented by Professor Knut A. Jacobsen (University of Bergen). Read more about his research here. Part 1: Historical Yoga, Modern Yoga, and the Current Global Yoga Phenomenon About the lecture In this video by Professor Knut A. Jacobsen, we focus on how historical research in yoga and the global phenomenon on yoga has gained much important in the recent years. Modern yoga
The advisory board for SASNET is between 2023-05-11 - 2024-12-31 the following: Anna Meeuwisse Vice Dean of the Faculty of Social Sciences and Professor at the School of Social Work. Misse Wester Professor at the Department of Risk Management and Societal Security. Morten Koch Andersen Deputy Research Director and Senior Researcher at the Raoul Wallenberg Institute for Human Rights and Humanitar
https://www.sasnet.lu.se/about-sasnet/advisory-board - 2025-01-09
