Den nya studien från Lunds universitet visar att globalt spridda grammatiska system har spridit sig antingen via migration eller genom kontakt från det ena språket till det andra utan att talarna migrerat.
– Att det faktiskt finns ett direkt samband mellan grammatik och migration hade man inte trott för 10 år sedan. Det har inte gått att undersöka. Den förra största databasen kunde undersöka 400 språk medan den nya kan undersöka mer än hälften av jordens cirka 7000 språk. Det gör att vi med större säkerhet kan lita på resultatet, säger lundaforskaren Gerd Carling, som är huvudförfattare till en artikel som nyligen publicerades i Nature Humanities & Social Science Communications.
För att komma fram till hur grammatiska system sprider sig har forskarna jämfört hur så kallat könade språk (som har genus på substantiv och pronomen) respektive könsneutrala (som inte har det), har spridit sig de senaste 10 000 åren. Dessa två grammatiska systemen är ungefär lika spridda över jordklotet men har spridit sig på olika sätt.
Språkligt genus ett stabilt drag
Systemet med språkligt genus finns till exempel i svenskan, som har två genus: ”en stol” och ”ett bord”, neutrum och reale, medan det i tyskan finns tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Ur ett lingvistiskt perspektiv är språkligt genus ett väldigt stabilt drag, berättar Gerd Carling.
– Det stabilt men också uråldrigt. Det ärvs inom språkfamiljen. Alla substantiv i de språken måste kodas med ett genus och det är sammanflätat i hela grammatiken. Andra drag - som ordföljd - kan ändras men inte detta. Det släpper aldrig taget, säger Gerd Carling.
Sedan människan övergick från att vara jägare och samlare till att bli jordbrukare har språkligt genus spridits via jordbruket. När områden blev överbefolkade och inte kunde producera tillräckligt med mat migrerade folk och ofta till områden med samma typ av jord och klimat, svenskar flyttade till exempel till Michigan i USA.
– Man ska inte underskatta kraften i migration, som behövs för att sprida ett så stabilt grammatiskt system som språkligt genus.
Från språk till språk
I kinesiska, å andra sidan, som är ett exempel på ett så kallat klassifierat språk, används könsneutrala grundord. För att modifiera ordets betydelse läggs en ändelse. Det ändrar ofta saker som form, utseende eller antal, till exempel ”bord” kan få ändelsen ”av trä” och ordet blir ”bord av trä”.
Klassifierade språks system för substantiv ligger på ordnivå och är inte lika nödvändigt i grammatiken. Det kräver inte att det andra språket förändras i grunden.
– Det fungerar som när språk lånar ord från varandra. Språkens talare lånar det grammatiska systemet för att modifiera sina ord. Människor har inte flyttat utan kanske bara haft handel emellan länderna.
"Hen" ett undantag
Ett tydligt närliggande exempel på hur på hur de olika spridningsformerna fungerar är hur svenskan och finskan förhåller sig till varandra. De tillhör olika språkfamiljer och har inte påverkat varandra särskilt mycket. Finskan är könsneutralt och har bara pronomenet ”hen”.
– Intressant är dock att ”hen” lyckats ta sig in i svenskan. Det verkar vara undantag för hur spridningen sker, säger Gerd Carling. Men vi får se om det hänger sig kvar.
Språkligt genus fanns troligen inte i jägarsamlarspråken. Det finns därför anledning att tro att det föddes med jordbrukets inträde som förändrade den sociala strukturen till ett mer patriarkalt samhälle. Man kan fundera på om det bidragit till att språket ändrats även grammatiskt – genus.
– Men hur olika sociala strukturer eventuellt påverkar grammatiken är inget vi har undersökt. Det får bli en senare studie.
Kontakt: gerd.carlingling.luse
Artikel i Nature Humanities and Social Sciences Communications:https://www.nature.com/articles/s41599-021-01003-5
