Språket är nyckeln till att förstå våra sinnens mångfald

Projektet har satt ihop ett unikt och högt kvalificerat team från olika discipliner som ska undersöka den mänskliga perceptionen, som har en stor och ännu outforskad variation mellan olika språk och kulturer. – Vi tror gärna att alla uppfattar världen på samma sätt. Men genom att studera små och mindre kända språk och kulturer ser man en oerhörd mångfald i hur människor beskriver sinnesintryck. I vår kultur har vi för oss att synen är det dominanta viktigaste sinnet. Vi västerlänningar har svårt att beskriva lukter, även vanliga som kaffe och choklad, men i det lilla språket jahai i Malaysia finns abstrakta ord för olika lukter så som vi har för färger, berättar Niclas Burenhult. Det nya tvärvetenskapliga projektet sätter fältlingvistiken i centrum just eftersom språkexpertisen är helt nödvändig i kontakten med kulturer och kunskapssystem förknippade med mindre kända språk. Förutom fältlingvister ingår också religionshistoriker, geovetare och kognitionspsykologer i forskarlaget. Teamen kommer tillsammans i tre stycken språkobservatorier att undersöka språk och perception inriktat på dels den fysiska, dels den rituella omgivningen, som båda har stor relevans för våra sinnen.

– Språkobservatorierna ligger dels på Malackahalvön - där jag själv studerat jägar-samlarspråket jahai i tidigare projekt, dels på Borneo där man undersöker jägar-samlarspråket penan, och slutligen i Ghana där man undersöker språket avatime, berättar Niclas Burenhult.

Teamet kommer att undersöka ”sinnenas språk” brett via intervjuer, texter och experiment och i kulturellt relevanta sammanhang som t ex jakt, myter och ritualer. Då kan man titta efter vilka sinnen som finns representerade när man beskriver sin omgivning och vilken roll t ex ljud och lukt spelar.

I ett av de språk som Niclas Burenhult har studerat tidigare i Malaysia, talat av en grupp jägare-samlare som lever vid ett större flodsystem, använder man vattenavrinningen – uppströms och nedströms - för att beskriva rumsliga relationer, även småskaliga där vi på t ex svenska och engelska skulle använda oss av höger och vänster.

- ”Jag har ont i mitt nedströms knä” skulle en person kunna säga och syfta på det knä som för stunden befinner sig nedströms från det andra, berättar Niclas Burenhult, som tycker systemet är genialiskt eftersom det inte lämnar utrymme för egocentriska missförstånd på samma sätt som höger-vänster gör. Det lönar sig att studera mindre kända språkmiljöer – de berättar mycket för oss om variationen i hur människan uppfattar världen och ger oss därmed naturligtvis en större insikt i vad det innebär att vara människa, fortsätter han.

Ett annat av målen med projektet är att bevara de många unika data som genereras på ett hållbart och ansvarsfullt sätt  i digitala analys- och arkivmiljöer. Vissa av de språk som studeras i projektet kommer troligen att försvinna helt inom 10-30 år, så den typen av miljöer kommer att vara framtida generationers kanske enda källa till kunskap om språken i fråga.

– Den här typen av forskning syftar ytterst till att förstå människan. Språket avslöjar hur vi tänker och hur olika vi språkligt beskriver det våra sinnen uppfattar.

– Anslaget från RJ är fantastiskt och ger oss en möjlighet att på ett nydanande sätt konsolidera och bygga vidare på den forskningsinriktning och de kontakter vi redan har byggt upp i våra tidigare stora projekt, som ERC-projektet –LACOLA och språkdokumentations-projekten i olika delar av världen, avslutar en mycket nöjd Niclas Burenhult. Text: Gisela LindbergFakta
Anslaget på 13 657 000 kronor för projektet Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena är ett av åtta som beviljats i RJ:s jubileumsutlysning Nya utsikter för HumSam på 100 mkr.

Projektets medlemmar är Niclas Burenhult, lingvist och projektledare, Lunds universitet, Asifa Majid, kognitionspsykolog från Radboud University i Nijmegen, Ross Purves, geograf från University of Zürich, Mikael Rothstein, religionshistoriker från University of Southern Denmark , Peter Sercombe, lingvist från Newcastle University, och Saskia van Putten, lingvist från Leiden University.

Mer om <link http: www.sol.lu.se person niclasburenhult>Niclas Burenhult.

Kontakt: Niclas Burenhult, docent i lingvistik, niclas.burenhult@ling.lu.se, tel 046–222 88 17.