Ny professor i litteraturvetenskap: Rikard Schönström

Rikard Schönström disputerade 1987 vid Lunds universitet med avhandlingen Dikten som besvärjelse – begärets dialektik i Pär Lagerkvists författarskap och den naturliga frågan blir naturligtvis vad han gjort sedan dess. – Jag var faktiskt borta från Lund redan under flera år i början av 80-talet. Stora delar av mitt avhandlingsarbete bedrev jag i Paris på Sorbonne men också på Ecole Normale Supérieure, bl.a. hade jag Jacques Derrida som handledare, berättar Rikard. Entusiasmen över åren i Paris är påtaglig och seminarier med Foucault, Kristeva och Todorov ingick i vardagen. Efter att avhandlingen var klar bar det iväg till Cambridge och tjänsten som svensk lektor. Här fanns Göran Printz-Påhlson och vänskapen med honom kom att resultera i boken Minnets öar, glömskans tradition – en studie i Göran Printz-Påhlsons poesi. Just Göran Printz-Påhlsons poesi var ämnet för Rikard Schönströms föreläsning under det symposium om Lundaskolan som nyligen ägde rum på SOL. Efter Cambridge blev det Odense universitet fram till våren -96. Lite slumpartat föddes då tanken på att skriva en bok om Bertolt Brecht. – Vi bodde på landet när jag jobbade i Odense och jag råkade komma förbi det tomma, lite ödsliga och aningen förfallna hus utanför Svendborg där Brecht bodde, säger Rikard. Nu är det förmodligen inte så slumpartat som Rikard får det att låta, och boken om Brecht är väl i linje med de författarskap som han tidigare sysslat med, där intresset för metalitteraturen löper som en röd tråd. Boken En försmak av framtiden – Bertolt Brecht och det konkreta utkom 2003 och väckte stor uppmärksamhet på landets kultursidor. – Det är oerhört viktigt att den svenska litteraturvetenskapliga forskningen inte bara sysslar med svenska författarskap, säger Rikard med stort eftertryck. Jag frågar Rikard vad han tänker syssla med framöver och han beskriver hur den ”litterära gesten” har kommit att uppta hans intresse mer och mer. Språket som redskap för att även innefatta de ”gester” – språket bortom orden – som t.ex. det talade språket bygger på. – Då hamnar man lätt hos Strindberg, säger Rikard. Under samtalets gång blir det påtagligt att Rikard har ett stort engagemang och många tankar kring humanioras roll och litteraturforskningens mening. För dem som önskar höra honom utveckla detta vill jag påminna om att han är en av föreläsarna under den minikonferens om forskningens villkor inom HT som äger rum fredagen den 3 mars på SOL. Vidare håller Rikard en föreläsning i SOL-cirkeln den 24 april under rubriken ”Strindberg och den materiella fantasin”.