Att kommersialisera en idé kräver tid och engagemang. För neuro­lingvisten Mikael Roll dök det upp olika frågor under arbetet.
– Jag gjorde en inre resa. Jag ställde mig frågan om jag vill ha det här som hobby eller vill jag hålla på med mina andra hobbyer?
Idén tog sin början när Mikael Roll och hans forskargrupp satte upp ett experiment för att undersöka om ett ords språkmelodi – ordaccenten – i svenskan hjälper oss att förutsäga om ordet kommer att sluta med ental eller flertal.

Deltagarna i testet fick höra ord, som exempelvis ordstammen ”kung-”, och sedan beroende på dess språkmelodi, försöka avgöra om ordet ska sluta i singular bestämd form, ”kung+en” eller i plural obestämd form, ”kung+ar”.

– Alla, både deltagare i studien och vi forskare, upptäckte att det var rätt kul och då föddes idén om ett språkmelodispel för att hjälpa dem som lär sig svenska som andraspråk att använda ordaccenten som ledtråd för att förutsäga fortsättningen på ordet, berättar Mikael Roll.

Utvecklade ett spel

Med hjälp av pengar från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde gruppen börja utveckla ett spel. Tillsammans med en programmerare tog de fram en första version. Sedan anställdes fler i projektet och ett plattformsspel med en dinosaurie som skulle hoppa till rätt ändelse efter att man hört ordstammen utvecklades.

– Målet var att kolla om den prediktiva förmågan förändrades när man spelade spelet. Inlärningsproceduren är att lära sig ordaccenten genom att förutsäga.

När deltagarna sedan fick spela språkmelodispelet användes olika metoder som EEG (elektroencefalografi) och MRI (magnetresonansavbildning) för att studera hur hjärnan bearbetar språkmelodin kopplad till grammatiken. Forskarna ville se hur den elektriska aktiviteten i hjärnan förändrades och om det möjligen förändrar hjärnstrukturen att lära sig ordaccenten.

Till nytta för andra

När Mikael Roll senare blev kontaktad av Sophie Picasso på LU Innovation som var på jakt efter idéer att nyttiggöra tänkte han att språkmelodispelet kanske kunde komma till nytta för andra.

– Den svenska språkmelodin hjälper lyssnarna att ligga steget före och lättare ta till sig det som sägs och den har också att göra med brytning. Samtidigt är den ovanlig och kan verka oförutsägbar, vilket gör den svår att lära sig för andraspråkstalaren.

Många språk har inte ordaccenter av den svenska sorten, till exempel engelskan eller finlandssvenskan.

– Ordaccenter finns i alla ord i svenskan. Det är bland annat den som gör att svenskan uppfattas som sjungande av någon som inte talar språket.

Mikael Roll har fått mycket stöttning av ­Sophie Picasso och andra på LU Innovation i arbetet med att kommersialisera spelet. Han fick bland annat hjälp med att undersöka marknaden och skriva patentansökningar.

– Att söka patent är en väldigt tids­krävande apparat. Det är spännande att få se den världen, men för mig blev det lite för mycket. Det blev för pretentiöst. Vi forskare tänker på ett annat sätt än entreprenörer.

Efter att han la ner ambitionerna att säkerställa ägandet genom patent av idén känns det bättre.

– Men jag har ett nästan manodepressivt förhållande till hela projektet som legat nere ett tag eftersom det blev för mycket i våras tillsammans med undervisning och forskning. Varje gång jag pratar med Sophie Picasso blir jag engagerad igen, men när jag sitter själv blir det ensamt.

Mikael Roll har fått hjälp av LU Innovation att skala ner projektet till en rimlig ­nivå. Han gick också tillbaka till den första enkla spelversionen, en app utan grafiken med dinosaurien.

I processen har det också varit omöjligt att undvika att etiska reflektioner dykt upp.

– Vill jag bidra till att människor använder mobiler mer? Blir jag en del av någonting som jag egentligen är emot?

Kul samarbete med SFI

Något av det roligaste hittills i arbetet har varit samarbetet med SFI (Svenska för invandrare), berättar han. De har varit intresserade av att testa och tyckte att det var viktigt att satsa på just språkmelodin.

– Att utveckla bra digitala inlärningsverktyg för andraspråksinlärare ihop med andra forskare och SFI skulle jag gärna göra mer av. Just samarbete är så viktigt för att komma framåt. Att jag varit ensam i arbetet med att kommersialisera språk­melodispelet tror jag har bidragit till att det har gått långsamt.

Trots det uppmanar han alla som har en idé att ta kontakt med LU Innovation och diskutera den.

– De är väldigt hjälpsamma och har stor förståelse för att man är forskare. Allt sker på ens egna villkor, säger han.

– Det viktigaste för att lyckas med att kommersialisera en idé är ens eget engagemang. Om man har engagemanget ­hittar man också tiden för att genomföra sitt projekt.