Bibliotekets hyllor är fyllda av ungdomslitteratur, streamingtjänster producerar serier, datorspel bygger världar, teaterscener sätter upp pjäser – allt med innehåll som på olika vis speglar ett förtryckande samhälle där människor far illa. Är detta vårt sätt att bearbeta vår oro och vad gör det med vår framtidstro?
– Vår tids dystopiska berättelser svarar upp mot närmast oöverskådliga behov av meningsfull reflektionskultur – där vi kan begrunda yttre hot och möjligheter, vilka vi är, hur vi har kommit hit och vad vi behöver förbereda oss på, säger Anders Mortensen, universitetslektor i litteraturvetenskap på Lunds universitet.
Motsättning mellan fiktion och verklighet
Dystopisk konst och litteratur fick en första stark boom under första halvan av 1900-talet. Första och andra världskriget, atombombshoten och det kalla kriget gav upphov till bland annat Aldos Huxleys ”Brave New World”, Karin Boyes ”Kallocain”, Harry Martinsons ”Aniara” och George Orwells ”1984”. Men dystopiska berättelser har alltid funnits – domedagen har i årtusende gjort sig påmind .
Det finns inget annat ämne än litteraturen som går så på tvären och utsätter läsaren för det oväntade
– Litteraturläsning är den stora förberedelsen för livets kriser, möjligheter och slut. Vi behöver alla brottas med den existentiella frågan att vi allihop är ändliga. Dystopiska berättelser hjälper oss att bearbeta, förhindra och styra saker i rätt riktning. Genom läsning kan vi reflektera över sociala och politiska betingelser, förstå vår oro och söka utvägar ur den, menar Anders Mortensen.
Särskilt dagens barn- och ungdomsböcker har hjältar som klarar sig igenom svåra uppgifter och revolterar så att framtiden kan vändas rätt och bli bättre. Det är hoppfyllda historier och skiljer sig från många dystopiska romaner för vuxna. Men oavsett om det är böcker för barn eller vuxna så kan berättelserna utspela sig i såväl framtiden som det förflutna eller samtiden, påpekar Anders Mortensen. Poängen är att det måste finnas en motsättning i samhällsskildringen som läsaren blir engagerad av och känner att det här är värre än verkligheten. Det triggar igång våra egna tolkningsprocesser och väcker olika typer av engagemang.
Populär sommarkurs
Sedan 2020 har Lunds universitet sommarkursen ”Dystopier för vår tid ” som har haft mycket högt söktryck redan från start. Anders Mortensen har länge sett en uppåtgående trend av dystopisk litteratur och när väl kursen var på plats mitt under pandemin var Litteraturvetenskapliga institutionen väl förberedd med undervisning i nätbaserade introduktioner, digert digitalt material och många diskussionstrådar. Kursen ges på halvfart under sommarmånaderna, så att man kan ta del av undervisningen även om man har semester eller jobbar.
– Det är en väldigt blandad grupp som söker sig till denna kurs, alla med starkt och brinnande intresse för litteratur på olika sätt. Vissa är filosofiskt intresserade, andra politiskt. Vi har bibliotekarier, lärare på Komvux, vårdpersonal som jobbar på hospice – eller unga hängivna läsare av dystopisk litteratur, berättar Anders Mortensen.
Litteraturens funktion är att vidga våra vyer. I den dystopiska litteraturen ställs allt på sin spets och ibland slår berättelserna in, säger Anders Mortensen:
– Den mänskliga, sociala och kulturella nyttan är central och existentiellt laddad. Det finns inget annat ämne än litteraturen som går så på tvären och utsätter läsaren för det oväntade, det vi inte har inom vårt synfält. Läsning av sådan litteratur vidgar möjlighetssinnet.
Tre litteraturtips från Anders Mortensen:
- Margaret Atwoods Oryx och Crake är romanen som med kusligt framåtblickande förutser en världsomfattande pandemi. Boken gavs ut 2003. Huvudpersonen Snömannen försöker överleva i en nära framtid där klimatet löpt amok, miljön är förstörd, pandemier sveper över världen och demokratin är försvagad. Atwood är en av vår tids mest inflytelserika författare av dystopisk litteratur.
- Philip Roths kontrafaktiska roman Konspirationen mot Amerika. Boken handlar om hur den högerpopulistiske presidentkandidaten Charles Lindberg (den svenskamerikanske flyghjälten och ökände antisemiten) vinner presidentvalet i USA 1940 och hur nazismen får politiskt fäste i landet. Roths roman från 2004 fick förnyad aktualitet när Donald Trump segrade i det amerikanska presidentvalet 2016 med precis samma politiska slogan som Charles Lindberg: America First!
- Vladimir Sorokins dystopiska satir I det heliga Rysslands tjänst. Berättelsen utspelar sig år 2027 och skrevs 2006. Ryssland har byggt en mur mot västvärlden och fiender jagas av ryska säkerhetstjänsten. Året före invasionen av Ukraina, 2021, var det flera studenter på Anders Mortensens sommarkurs som klagade på att det var överdrivit brutala skildringar av maktutövande. I somras menade studenterna att romanen inte längre var att räkna som dystopisk litteratur utan hyperrealism. Romanens politiska centralfigur har omisskännliga drag av Vladimir Putin.
