HT-forskare får utmärkta forsknings­möjligheter av VR och Skolforsknings­institutet

Publicerad den 7 november 2022
Humanistlaboratoriet Mocapstudion
Forskningsmedel till att bygga upp forskningsmiljöer och infrastrukturer blir allt vanligare. På bilden: Humanistlaboratoriets Mocap-studio.

Nio HT-forskare fick forskningsbidrag när Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet under de senaste dagarna meddelade vilka ansökningar som beviljats medel. Av bidragen kan man utläsa att HT har en allt starkare forskning inom skola och utbildning och att trenden att få medel till att bygga upp stora forskningsmiljöer håller i sig.

– En intressant utveckling är att HT-forskare i ökande grad bygger miljöer. Miljöstödet från Vetenskapsrådet till historikern Lisa Hellman är den senaste, men säkerligen inte den sista i raden av HT-forskare som får medel för att leda forskningsmiljöer och bygga upp infrastrukturer, säger Johannes Persson, dekan vid HT-fakulteterna.

En sak som sticker ut under de sista tolv månaderna är att HT-fakulteterna fått flera riktigt stora projekt av olika slag beviljade, som till exempel Huminfra, Uppåkra, tänkandets evolution, LU-profilområdet om mänskliga rättigheter och nu senast RJ-programmet "At the end of the world".

En annan sak är att det börjar märkas att HT har en stark forskning kring skola, lärande och lärarutbildning, också när det gäller att få externa medel.

– Det som inte är så förvånande, men oerhört glädjande, är att vi får ett kvitto på att vi är fortsatt framgångsrika inom flera av våra traditionellt starka områden som religionsvetenskap, språkvetenskap, historia och kognitionsvetenskap, säger Johannes Persson.

Forskningsprojekt som beviljats medel

Skolforskningsinstitutet:

Jonas Granfeldt och kolleger fick ett projekt beviljat om utveckling av forskningsbaserade undervisningspraktiker genom samskapande interventioner: ”Motivation i moderna språk (MoMS)” kommer att löpa under tre år, och gymnasieskolor i Lund och Gävle medverkar.

Vetenskapsrådet:

Marie Källkvists var medsökande i ett större projekt som koordineras av hennes kollega Ewa Bergh Nestlog vid Linnéuniversitetet. Projektet ska beforska ”Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen” och löper under fyra år.

Historikern Lisa Hellman får miljöstöd till projektet ”Rörd av rörelse: kommunicerade erfarenheter av separation under 1500- och 1600-talen”.

Anders Herlitz (praktisk filosofi) får bidrag till projektet: ”Anspråksbaserade fördelningsteorier”.

Lars Hall (kognitionsvetenskap): ”DuckSoup: ett nytt verktyg för att studera sociala interaktioner”.

Andreas Lind (kognitionsvetenskap): ”Självförståelsehypotesen inom talspråksmonitorering”.

Karin Zetterholm (judaistik): ”Kristendomens betydelse för framväxten av den rabbinska judendomen”.

Joachim Östlund (historia): ”Texters auktoritet och antikvarisk dokumentation: svensk tidigmodern egyptologi i ett europeiskt perspektiv, 1677-1739”.

Elizabeth Rhoads (mänskliga rättigheter) etableringsbidrag med projektet: ”Tracing citizenship and displacement: New faces of statelessness in Myanmar”.

Läs mer
Skolforskningsinstitutet: https://www.skolfi.se/forskningsfinansiering/finansierade-forskningsprojekt-2022/
Vetenskapsrådet: https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2022-08-17-humaniora-och-samhallsvetenskap.html