Klosterväsendet har spelat en avgörande roll i europeisk historia, inte minst för utbildning och litteratur. Dess framväxt har dock tolkats som ett brott med den antika bildningen. Utifrån nydanande forskningsrön och tidigare obearbetat källmaterial undersöker forskningsprogrammet "Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen" hur klosterväsendets framväxt snarast måste förstås utifrån senantikens utbildningstraditioner och särskilt dess filosofskolor. Ett viktigt källmaterial utgörs av ökenfädernas tänkespråk (Apophthegmata Patrum), som föreligger på en rad olika språk. På syriska finns flera mycket tidiga handskrifter från 500-talet e.v.t. bevarade. Dessa har tidigare inte behandlats av forskningen. Inom programmets ram undersöks dessa tidiga syriska samlingar av tänkespråk i relation till samlingar på andra språk. De viktigaste syriska handskrifterna (t.ex. Sin. syr. 46 från år 534) kommer att textkritiskt utgivas, översättas och granskas till innehåll och form.

Arabisk dialektsyntax kartlägger och beskriver grammatiska strukturer i moderna arabiska talspråksdialekter, d.v.s. de varianter av arabiska som är modersmål för arabisktalande i de olika arabländerna. Det arabiska skriftspråkets grammatiska regler och principer har noga studerats och beskrivits och är fortsatt föremål för omfattande studier. För många av de språk/varianter som faktiskt talas i de enskilda länderna finns däremot ingen eller synnerligen bristfällig beskrivning av språkens syntax. Det kan kanske jämföras med om vi för de nordiska språken gemensamt endast hade tillgång till en beskrivning av fornnordisk grammatik. Forskning i arabisk dialektsyntax vid SOL koncentrerar sig på talspråkens satsstrukturer samt uttryck för tempus, modus och aspekt och ansluter sig således till de språktypologiska studier som utgör ett av profilområdena för språkvetenskaplig forskning vid SOL.

Den talade moderna standardarabiskan, den föreskrivna språkvarianten i formella situationer, har konventioner som avviker från hur arabiskan beskrivs i den traditionella grammatiken. I den talade formen används de grammatiska ändelser som är utmärkande för standardarabiska bara sporadiskt, och vissa standardarabiska grammatiska konstruktioner är mycket sällsynta eller förekommer inte alls. Studier över hur talad standardarabiska ser ut kan å ena sidan vara relaterad till den traditionella grammatiken och undersöka vilka delar av traditionell grammatik talare förenklar, ignorerar eller åkallar för stilistisk variation. Den kan å andra sidan beskriva det formella talspråkets innovationer – former och konstruktioner som saknar motsvarighet både i traditionell grammatik och i dialekterna. En förståelse av standardarabiska talspråksnormer har framför allt betydelse för utformningen av arabisk språkundervisning, men också för sociolingvistisk beskrivning, språkplanering och språkförändringsteori.

Historiografiska traditioner studeras i många olika kontexter, med syfte att kasta ljus över såväl texterna i sig själva, som den roll de spelar i individers och samhällens självförståelse och identitetskonstruktion. Arbetet vid institutionen fokuserar på moderna arabiska historiografiska texter som behandlar "al-turath", det idémässiga arvet eller traditionen. Syftet med forskningen är att, genom studier av de narrativa och ideologiska aspekterna av de undersökta arbetena, bidra till en tydligare bild av hur dessa formar och formas av sin omvärld, samt att presentera fältet för det större forskarsamfundet.

Avancerad medeltida medicin hade sitt centrum i nuvarande Irak och Iran. Den vetenskapliga diskussionen dokumenterades på syriska och arabiska, och ett mycket omfattande källmaterial finns bevarat. Övervägande delen av de bevarade texterna är helt obearbetade och föreligger endast i handskriven och ofta fragmentarisk form. Forskningsverksamheten är särskilt inriktad på att göra medeltida arabiskt källmaterial tillgängligt för såväl medicinhistoriker som språkforskare genom språklig och kontextuell restaurering av bevarade texter. Hanteringen av teknisk terminologi är ett viktigt moment i det textkritiska restaureringsarbetet. Verksamheten är interdisciplinär, med kontaktytor mot framför allt idéhistoria och medicin, och en etablerad del i ett internationellt forskningssammanhang.

En variation av frågeställningar har varit föremål för forskning inom ramen för mellanösternkunskap, vilket hittills har resulterat i publikationer om statsbyggande, politiska maktstrukturer, etniska konflikter, nationalism och stormaktspolitiken i Mellanöstern. För närvarande kretsar forskningsverksamheten kring en rad problemställningar, framförallt vattenregleringsprojekt i Mellanöstern som moderniseringsprojekt, Turkiets nya roll i Mellanöstern och folkmord i regionens moderna historia.